- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
629-630

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bottenmina - Bottenmorän - Bottenmus - Bottenrev - Bottensjön - Bottenskatt - Bottenskola - Bottenskrapa - Bottenstock - Bottentryck - Bottenventil - Bottenviken - Bottesini, Giovanni - Bottfor - Botticelli, Sandro (Alessandro Filipepi) - Bottin - Bottna - Bottnaryd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

629

Bottenmina—Bottnaryd

630

Bottenmina, se Mina.

Bottenmorän, se Morän.

Bottenmus, se Skäggsimpa.

Bottenrev, det sista rev, som kan intagas å
ett segel.

Bottensjön (88 m ö. h.) i n. ö. Västergötland,
mellan Vättern och Viken, kan betraktas som
en vik av Vättern. Genom B. går Göta kanal.

Bottenskatt, den del av den statliga
inkomstskatten, som låg i botten på skatteskalan, en
skatteform, som nu ej längre tillämpas.

Bottenskola, ty. Grundschule, i den
pedagogiska och skolpolitiska diskussionen ofta
förekommande beteckning för den allmänt medborgerliga
skolan, folkskolan, i den mån denna helt och
hållet el. till sin väsentligaste del utgör el. anses
böra utgöra grund för skolor för fortsatt
undervisning. I det reformförslag, som 1946 års
skol-kommission framlagt, spelar frågan om b. en
väsentlig roll.

Bottenskrapa, ett redskap, som användes för
undersökning av havs- el. sjöbottnens djur- och
växtliv, består av en fyr- el. trekantig ram av
grovt, tillplattat och framåt oftast eggformigt
förtunnat järn. Vid ramen fastgöres en säck
av duk el. starkt nät. Vid hörnen har ramen
järnstänger av rundat järn, vilka vikas ihop
framåt och där fastgöras vid det tåg, varmed
skrapan från en båt släpas fram utmed bottnen.

Bottenstock, den konstruktionsdel i ett fartyg,
som jämte spantet närmast avser att uppbära
såväl vattnets tryck mot fartygsbotten som
tyngden av fartygets last. I träfartyg utgöres b. av
den del (timmer) av ett spant, som är beläget
tvärs över kölen. Består spantet av två
timmerringar (s. k. fast spant), kan b. ingå antingen
blott i ena ringen (bottenstocksringen) el. ock
i båda, i vilket senare fall b. överskjuter kölen
mer på ena sidan än på den andra. — På
stål-och kompositfartyg utgöras b. av
stålkonstruktioner.

Bottentryck, se Vätsketryck.

Bottenventil, se Bottenkran.

Bottenviken, se Bottniska viken.

Bottesi’ni Giovanni, italiensk musiker
(1821—89). Mest känd som kontrabasvirtuos;
företog konsertresor på 1840- och 50-talet; var
sina sista år chef för konservatoriet i Parma;
komponerade flera operor och kammarmusik
samt ett oratorium.

Bottfor [-få’r] (av fr. botte, stövel, och forte,
stark), ett slags ytterstövel, ytterkänga.

Botticelli [båtitjä’li], Sand ro, egentligen
Alessandro Filipepi, florentinsk målare
(1444 el. 45—1510). Han sattes som gosse i
guldsmedslära, studerade sedan målarkonsten
under ledning av Filippo Lippi, synes efter
dennes död (1469) också ha tagit intryck av
Ver-rocchio och Ant. Pollajuolo. Ett ungdomsarbete
av B. är ”Konungarnas tillbedjan” i
Uffizigalle-riet i Florens (omkr. 1476), av vars figurer många
äro realistiska porträtt av B:s samtida, bl. a.
medlemmar av familjen Medici, under vars skydd
han kom vid mitten av 1470-talet. På uppdrag

av någon av medicéerna målade han sina
berömda omdiktningar av antika motiv ”Våren” och
”Venus’ födelse”, melankoliskt lyriska fantasier,
som förena ett sällsamt poetiskt behag med
sinnrik humanistisk symbolik. — B. kallades 1481
tills, med flera andra florentinska konstnärer av
Sixtus IV till Rom för att utföra väggmålningar
i det nyss färdiga Sixtinska kapellet. Han
målade tre av de 16 stora freskerna med bibliska
motiv och en rad påveporträtt; den dramatiska
kraften och det intensiva uttrycket i dessa
arbeten väckte allmän beundran. 1482 återvände B.
till Florens. Under det närmaste årtiondet
utförde han huvudsaki. altarmålningar, i främsta
rummet de berömda madonnabilderna, bl a.
”Madonna Raczynski” (i Kaiser-Friedrich-Museum
i Berlin), ”Madonnan med Johannes döparen och
Johannes evangelisten” (1485, sammastädes),
”Granatäpplemadonnan” (1487), ”Magnificat” och
”Madonnan med sex helgon”, samt ”Bebådelsen”
och ”Marias kröning” (1490; de fem sistnämnda
i Uffizigalleriet), alla fyllda av en blid och vek,
lyrisk och hängiven religiös känsla. Under förra
hälften av 1490-talet utförde B. sina
illustrationer till Dantes ”Divina commedia” (84 blad i
Berlin, 8 i vatikanska biblioteket). Av dessa blad
äro många storslagna, ofta kraftfulla
kompositioner. — Påverkad av Savonarolas förkunnelse,
övergav B. medicéernas parti och nedlade sina
penslar. Han återupptog senare sin konst, men
målningarna från hans ålderdom verka splittrade
och sökande; han återvann aldrig sin jämvikt
och synes under sina sista 5—6 år icke ha varit
verksam som konstnär.

B. var en inåtvänd, anspråkslös man, som
levde i små förhållanden. I sin konst visar han
sig som en romantiker med rik fantasi, stark
skönhetskänsla och djup intuition. Kolorist var
han egentligen icke, men han förstod att
stämma sin ljusa färg till en ren och fast tonverkan;
karakteristiska äro hans rika guldornament och
de genomskinliga, mjölkfärgade slöjor, med
vilka han ofta höljer och avstämmer karnation och
stoffer. Karakteristisk är också hans teckning,
både i det konstrika arrangemanget av
veckdetaljer och ornament och i figurernas vekt böljande,
melodiösa konturer.

Litt.: Monogr. av H. P. Home (1906), Y.
Yashiro (3 bd, 1925), A. Alexandre (1929) och
J. Mesuil (1938).

Bottin, (fr. bottine), ytterkänga, pampusch.

Bottna, socken i mellersta Bohuslän, intill
Bottnafj orden; Kville härad, Göteborgs och
Bohus län; 17,98 km2, 409 inv. (1950). Från
Bottnafj orden sträcker sig den bördiga och vackra
dalen Bottnahed genom socknen. Vid fjorden
ångbåtsstationen Gerlesborg, skådeplatsen för
Emilie Flygare-Carléns ”Ett köpmanshus i
skärgården”. 501 har åker. Talrika fornlämningar.
Kyrkan är delvis från äldre medeltid. B. utgör
tills, med Kville, Svenneby och Fjällbacka ett
pastorat i Göteborgs stift, Vikornas södra
kontrakt ; ingår i Kville storkommun.

Bottnaryd, socken i n. v. Småland, 2 mil v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free