Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bouhours, Dominique - Bouillabaisse - Boullé, François Claude Amour - Bouillon (buljong) - Bouillon (grevskap) - Bouilly, Jean Nicolas - Bouisson, Fernand - Boulainvilliers, Henri de - Boulanger, Georges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639
Bouillabaisse—Boulanger
640
författare (1628—1702). Han skrev flera verk
i estetik, vilka utövade rätt stort inflytande.
Bouillabaisse [bojabä’s], det provensalska
kökets mest berömda maträtt, ett mellanting mellan
soppa och ragu. B. kokas i kort spad (omkr.
20 min.) på färskaste havsfisk av vissa slag,
ju flera olika, dess bättre; främst användes
drakhuvudet (Scorpaena), vidare knorrhanar,
fjär-singar, stjärnskådare m. fl.; av kräftdjur ingå i
b. främst languster. Det hela kryddas före
kokningen med vitlök, vitpeppar och lagerbärsblad,
som brynts i olivolja, varjämte ett glas vitt vin
tillsättes. På den färdiga b. strös en smula
saffran, varjämte skivor av vetebröd kunna iläggas.
Bouillé [boje’], Franqois Claude
Am o ur, markis de B., fransk general (1739
—1800). Han bemäktigade sig under
fransk-engelska kriget flera av Englands västindiska
kolonier och undertryckte 1790 med stor hårdhet
en farlig jäsning inom schweiziska regementet i
Nancy. Det var hos B. och hans armé Ludvig
XVI och hans familj 1791 ämnade söka sin
tillflykt. Då flyktförsöket misslyckats, avlät B.
till nationalförsamlingen ett brev, vari han hotade
Paris med förintelse genom utländsk vapenmakt.
Han trädde sedan i Gustav 111 :s tjänst och slöt
sig efter dennes död till prinsen av Condé.
Bouillon [bojå’], fr., buljong; i Paris ett slags
restauranger, som urspr. voro avsedda huvudsaki.
för servering av buljong.
Bouillon [bojå’], fordom grevskap
(hertig-döme) i Ardennerna (nuv. belg. prov.
Luxem-bourg) vid franska gränsen nära Sedan. Hörde
under medeltiden till de lothringska landsdelarna
och ärvdes av Gottfrid av Bouillon, som
1096 förpantade sin arvsbesittning till biskopen
av Liège för att kunna taga del i första
korståget. Kom sedan under olika herrar (La Marek,
Latour d’Auvergne) och hörde 1672—1814 till
Frankrike. Stamborgen ligger invid den lilla
staden B. (omkr. 3,000 inv.) vid floden Semois.
Bouilly [boji’], Jean Nicolas, fransk
författare (1763—1842). Bland hans dramatiska
arbeten äro ”Labbé de 1’Épée” (1795; ”Abbé
de 1’Epée eller den döfve och dumbe”, 1801),
”René Descartes” (1796; ”Descartes”, övers, av
J. D. Valerius, 1802). Några av B:s arbeten ha
blivit mycket bekanta som operatexter, nämligen
”Les deux journées ou le porteur d’eau”
(”Vattendragaren”, musik av Cherubini), ”Une folie”
(”Målaren och modellerna”, musik av Méhul) och
”Léonore, ou 1’amour conjugal” (”Fidelio”, musik
av Beethoven).
Bouisson [boiså’], Fernand, fransk
politiker (f. 1874). B., som är stor industriidkare,
slöt sig tidigt till socialismen och invaldes som
socialistisk kandidat i deputeradekammaren 1909.
Han valdes 1927 till kammarens president. 1
juni 1935 utsågs B. till konseljpresident. Hans
uppgift var att i spetsen för en koalitionsregering
genomföra en ekonomisk sanering. Redan efter 84
timmar fälldes regeringen av deputeradekammaren
på grund av dennas farhågor för att regeringen
hade diktaturplaner.
Boulainvilliers [bolavije’ el. -vilie’], Henri
de, greve, fransk historieskrivare (1658—1722).
Han var en stor beundrare av länsväsendet,
vilket han i flera arbeten skildrade som ett idealt
samhällsskick i motsats mot sin egen tids absoluta
monarki och ministeriella godtycke. Även sökte
han visa, att franska adeln direkt härstammade
från de segrande frankerna och därför borde
vara det enda politiskt berättigade elementet i
staten med uteslutande av det lägre prästerskapet
och tredje ståndet, vilka av honom påstodos
härstamma från av frankerna underkuvade galler och
romare. Hans huvudarbete är ”État de la
France” (1727).
Boulanger [bolä^e’], Georges Ernest Jean
Marie, fransk militär, politiker (1837—91). Han
blev 1880 brigadgeneral och var därefter en kort
tid i krigsministeriet direktör för infanteriet.
1884 blev han divisionsgeneral och chef för
ocku-pationshären i Tunisien men återkallades följande
år. B. blev nu politiker, slöt sig till Clemenceau
och radikalerna samt
blev genom deras
inflytande krigsminister
i Freycinets ministär
jan. 1886. Han vann
en lättköpt popularitet
genom att ideligen
göra sig till målsman för
revanschtanken mot
Tyskland och en mera
varaktig berömmelse
genom åtskilliga
reformer, som gingo ut på
soldaternas och det
lägre befälets bättre
behandling samt
tids
enligare utrustning av armén. B. kvarstod som
krigsminister även i Goblets ministär men
lyckades ej våren 1887 begagna sig av
”Schnæbel-affären” (se d. o.) för ett krig med Tyskland.
I Paris var han emellertid nu hjälten för
dagen, bidrog maj s. å. att störta Goblet men
blev av dennes efterträdare Rouvier avlägsnad
till Clermont som chef för 13:0 armékåren.
Tjusad av folkgunsten och missnöjd med sina förra
partivänner, kastade han sig då helt in i politiken,
visade flera gånger olydnad mot den nye
krigsministern och blev på grund därav avsatt samt
struken ur arméns rullor 1888. Den fåfänge och
karaktärslöse B. började nu en våldsam kampanj
mot republiken. Sedan han med överväldigande
majoritet valts till deputerad för dep. Nord,
samlades under hans namn republikens öppna och
hemliga fiender, från legitimisterna till radikala
anhängare av en plebiscitär styrelseform. Det
gemensamma programmet blev revision av
författningen, och B. var för en kort tid
brännpunkten i landets politiska liv. Fruktande en
statskupp, beslöt regeringen då att ingripa, och den
energiske inrikesministern Constans lyckades
skrämma B., så att denne till sina anhängares
stora förundran hals över huvud flydde till
Bryssel (1 april 1889). Därmed hade B. spelat ut
sin roll. Han blev senare inför senaten som
riksrätt anklagad för högförräderi och ”in contu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
