Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boussingault, Jean-Baptiste Joseph Dieudonné - Boussingaultia - Boussu-lez-Mons - Boustedt, Bo - Bout - Boutade - Boutaric, Edgar Paul - Bouteloua - Boutens, Pieter Cornelis - Bouterwek, Friedrich - Boutmy, Émile - Boutredning - Boutredningsman - Boutroux, 1. Émile - Boutroux, 2. Pierre Léon - Bouts, Dirk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657 Boussingaultia—Bouts 658
(nära Wissembourg) i Elsass den första
lant-bruksförsöksstationen i världen, urtypen för alla
senare. — B. bestämde tills, m. Dumas exakt
luftens procentiska sammansättning (1841), Hans
mångåriga undersökningar över växternas
kol-och kväveförsörjning voro grundläggande inom
växtfysiologien och lantbruksvetenskapen. B:s
flesta växtfysiologiska arbeten samlades i verket
”Agronomie, chimie agricole et physiologie” (8 bd,
varav ett postumt med levnadsteckning över B).
Boussingaultia [bosäugå’ltia], se Basellaceae.
Boussu-lez-Mons [bosy’-le-må’s], stad i
Belgien, u km v. om Mons, prov. Hainaut; 14,000
inv. Stenkolsgruvor. Tillverkning av
järnvägs-material; glasindustri.
Boustedt [bö’~], Bo Ivar, militär (1868—
1939). Han blev underlöjtnant i Bohusläns
regemente 1891 samt var generalstabsofficer 1903
—09 och 1912—16, under senare perioden chef
för kommunikationsavd. B. utnämndes 1918 till
överste och chef för Västernorrlands reg:te och
blev 1923 chef för Upplands inf.-reg:te. 1926
förordnades han till chef för Lantförsvarets
kommandoexpedition. 1928 blev B. generalmajor
och 1929 chef för ö. arméfördeln. 1930—33
chef för Generalstaben, var B. särsk. verksam
för att skapa grundvalar för en tidsenlig
härordning. B., som blev generallöjtnant 1933, har
bl. a. utgivit ”Kriget i Tyskland 1809” (1912).
Bout [båut], eng. ord för boxningskamp.
Boutade [bota’d], fr., plötsligt infall, nyck;
improviserad balett; musikalisk fantasi.
Boutaric [botari’k], Edgar Paul, fransk
historiker, arkivtjänsteman (1830—77). Han skrev
bl. a. ”La France sous Philippe le Bel” (1861)
samt utgav den värdefulla brevsamlingen
”Cor-respondance secrète de Louis XV” (1866) samt,
jämte Campardon, ”Mémoires de Frédéric II, roi
de Prusse” (2 bd, 1866).
Bouteloua [botelö’a], se Grammagräs.
Boutens [bau’tans], Pieter Cornelis,
holländsk skald (1873—1943), fü- dr gav
ut flera diktsamlingar: ”Verzen” (1898),
”Præ-ludien” (1902), ”Stemmen” (1907), Beatrijs”
(1908), ”Vergeten liedjes” (1910), ”Carmina”
(1912), ”Liederen van Isoude” (1919), ”Bezonnen
verzen” (1931) rn. fl.; ett urval bjuder
”Ge-dichten” (1930). B. har översatt Aischylos,
Platon, Sofokles, Novalis, Goethe m. fl. Som
lyriker erinrar B. om både Verlaine och D. G.
Rossetti.
Bouterwek [bö’t-], Friedrich, tysk
litteraturhistoriker (1766—1828), prof, i filosofi i
Göttingen. Han skrev de på hans tid
uppskattade ”Aesthetik” (1806) och ”Geschichte der
Poesie und Beredsamkeit” (12 bd, 1801—19).
Boutmy [bomi’], Émile, fransk sociolog
(1835—1906). Genom den av honom grundlagda
École libre des Sciences politiques och sedan som
dess ledare inlade B. stora förtjänster om de
stats-och socialvetenskapliga studiernas utveckling i
Frankrike. Bland hans originella och mycket
intressanta socialfilosofiska och folkpsykologiska
arbeten märkas ”Le développement de la
consti-tution et de la société politique en Angleterre”
(1887) och ”Éléments dune psychologie politique
du peuple américain” (1902).
Boutredning, förvaltning och avveckling av
tillgångar och skulder i ett bo, särsk. ett
dödsbo (lag 9 juni 1933). B. efter avliden
omhänderhas normalt av samtliga
dödsbodelägare gemensamt; dessa företräda då
dödsboet utåt och äga att tala och svara i mål, som
röra boet. Innan egendomen hunnit
omhändertagas av samtliga delägarna, skall den
provisoriskt vårdas av delägare, som sammanbott med
den avlidne el. eljest kan taga vård om den, el.
av husfolk, husvärd el. annan, som är närmast
därtill (varvid delägarna skola tillkallas el. ev.
anmälan ske till rätten). Stundom kan den
avlidne i testamente ha tillsatt en el. flera
testamentsexekutörer, som då i
dödsbodelägarnas ställe ha hand om b. På begäran
av dödsbodelägare el. annan i lagen angiven
person skall rätten förordna, att egendomen skall
avträdas till förvaltning av
boutredningsman, och utse någon härtill. Denna utväg
kan användas, om det vid delägarnas egen
förvaltning visar sig svårt att uppnå enighet. Tillika
befrias delägarna — om sådant avträdande sker
inom viss tid — från ansvar för boets skulder.
Dylik befrielse kan alltså numera ernås även
utan så ingripande åtgärd som urarvakonkurs.
När utredningen är fullbordad, förrättas
arvskifte, ev. föregånget av bodelning för
avskiljande av efterlevande makes andel på grund av
giftorätt. Dock kan av dödsbodelägarna avtal
slutas om sammanlevnad i oskiftat dödsbo.
Boutredningsman, se Boutredning.
Boutroux [botro’]. 1) Étienne Émile
Marie B., fransk filosof (1845—1921). Prof, i Nancy
1876, flyttade han 1888 till Paris som prof, vid
Sorbonne och invaldes 1912 i Franska akad. Av
hans många verk må nämnas de om Sokrates
(1883), Böhme (1888), Pascal (1900) och
William James (1911), ”De 1’idée de la loi naturelle
dans la Science et la philosophie contemporaines”
(1895, ny uppl. 1925) och ”Science et religion
dans la philosophie contemporaine” (1908; sv.
övers. ”Vetenskap och religion i nutida filosofi”,
2 bd, 1917—18). B. stod i opposition mot
posi-tivismen, hävdade den skapande friheten emot
”naturlagarna” och bestred, att de exakta
vetenskapernas lagar kunde härledas ur de
abstrakta grundprinciperna. Både personligen och
i sin åskådning stod B. nära Bergson.
2) Pierre Léon B., den föreg:s son,
fransk matematiker (1880—1923). Redan i sin
gradualavhandling nådde B. genom nya originella
metoder värdefulla resultat rörande analytiska
egenskaper hos hela funktioner. B. fördes sedan
in på studiet av vissa av Painlevé behandlade
icke lineära differentialekvationer. B. har även
sysselsatt sig med historiskt-kritiska forskningar
över den matematiska analysens principer och
därvid publicerat åtskilliga arbeten av spekulativ
natur, senast ”L’idéal scientifique des
mathé-maticiens” (1920).
Bouts [båuts], Dierick (Dir k), holländsk
målare (omkr. 1420—75), verksam i Louvain,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
