Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bragg, 1. Sir William Henry - Bragg, 2. Sir Lawrence - Bragstad, Ole Sivert - Brahe (flod) - Brahe, dansk ätt - Brahe, 1. Tyge (Tycho, Tyko)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
681
Bragstad—Brahe
682
lysning med
röntgenstrålar, underkastade
B. medelst den av
honom konstruerade [-röntgenstrålspektro-metern-]
{+röntgenstrålspektro-
metern+} tills, m. sin
son, B.2), detta
fenomen ett ingående
studium. På ett slående
enkelt sätt, först
framkastat av sonen,
förklarades interferensfe-nomenens uppkomst
genom
röntgenstrålarnas reflexion mot
kri
stallens olika atomplan. Genom att beräkna
atomplanens avstånd hos några enkelt uppbyggda
kristaller kunde de bestämma de använda
röntgenstrålarnas våglängder och med dessa strukturen
hos mera komplicerat byggda kristaller. Därmed
var grunden lagd till hela den moderna
kristallstrukturanalysen, för vilket värdefulla arbete de
tillsammans belönades med 1915 års nobelpris i
fysik.
2) Sir William Lawrence B., den föreg:s
son, fysiker (f. 1890). Han blev 1914 ”fellow” och
”lecturer” vid Trinity College i Cambridge och
1919 prof, i fysik vid univ. i Manchester, 1937
—38 var han föreståndare för National Physical
Laboratory i Teddington och är sedan 1928 prof.
i experimental fysik vid
univ. i Cambridge och
föreståndare för
Ca-vendishlaboratoriet
där. I sitt första
arbete över
Lauefenome-net gav B. ett
synnerligen fruktbärande
uppslag till detta
fenomens tydning (se
vidare B.i) och fick
därför tills, m.
fadern 1915 års
nobelpris i fysik. B. har
under senare tid tills,
m. ett flertal
med
arbetare framför allt ägnat sig åt
undersökningar över intensiteten hos det från kristaller
reflekterade röntgenljuset. Bland B:s skrifter
märkas ”X-rays and crystal structure” (1915,
tills, m. B.i), ”The crystalline State”, 1 (1933,
tills, m. B.i), ”Electricity” (1936) och ”Atomic
structure of minerals” (1937).
Bragstad, Ole Sivert, norsk ingenjör och
högskollärare (1868—1927). Han var lärare vid
tekniska högskolan i Karlsruhe 1897—1908 och
prof, i elektroteknik vid Norges tekniske höiskole
i Trondhjem 1909—27. B. lämnade viktiga
bidrag till växelströmsteknikens teori.
Brahe [bra’a], flod i Polen, se Brda.
Brahe, dansk adlig ätt (vapen: silverstolpe
i svart fält), uppträdde först i Halland och
Skåne, sedan även å danska öarna. T h o r k i 1 d
B., väpnare under drottning Margareta, hade
dottern J o h a n n e B., som förde namnet till
Den stora murkvadranten på Uranienborg med bilden
av Tycho Brahe och interiörer från slottet. Ur Tycho
Brahes ”Astronomiae instauratae mechanica”. Se även
bild vid Astronomiska observatorier.
sv. ätten B. (se d. o.). Från hans bror
riksrådet Axel B. till Vittskövle härstammade i 3 :e
led N i e 1 s B. till Vanås, avrättad 1529 för sin
trohet mot Kristian II, och Niels’ kusin
riksrådet Axel B. (d. 1551) till Krageholm och
Vittskövle (förut tillhörigt Niels B.), som
däremot stod på Fredrik I :s sida, flera gånger var
sändebud i Sverige och under grevefejden den
skånska adelns anförare i slaget vid
Hälsingborg 1535. Axel B:s brorson Jörgen B. till
Tosterup, känd som sjömilitär i nordiska
sjuårskriget, uppfostrade sin sedan berömde
brorson Tyge B. (se B.i). Dennes bror Steen
B. (1547—1620) till Knutstorp var riksråd i 42
år, sändebud till Sverige 1591 och 1599 samt
deltagare i gränsmötena 1603 och 1619; från
honom härstammar den fynska linjen på
Hved-holm (Brahesminde), vilket gods Preben B.
(d. 1786) den siste av sin ätt, testamenterade till
ätten Bille, som även fick tillstånd att föra
Brahenamnet (Bill e-B r a h e) och -vapnet.
1) Tyge (Tycho, Tyko) B., dansk
astronom (1546 14/i2—1601 24/io). Född på
Knutstorp i Skåne, studerade han först juridik i
Köpenhamn och Leipzig men sysslade under tiden
också med astronomi och matematik. Redan
1563 gjorde han med bristfälliga instrument
astronomiska observationer, och sedan han 1565
genom arv kommit i besittning av en stor
förmögenhet, hängav han sig helt åt sitt
älsklingsstudium, astronomien. 1572 upptäckte han den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
