Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandförsäkring - Historik - Brandförsäkringsbolagen i våra dagar - Brandförsäkrings-ab. Fenix - Brandgata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
Brandförsäkrings-ab. Fenix—Brandgata
714
inom samma härad annan bondes stuga el. lada
brunnit. Liknande bestämmelser upptogos sedan
både i Magnus Erikssons landslag (i mitten av
1300-talet) och konung Kristofers landslag (1442).
Genom 1734 års lag vunno redan förefintliga, å
frivillighetens väg uppkomna s. k.
brand-stodsföreningar laglig helgd. De ännu
bestående häradsbolagen leda härifrån sitt
ursprung. I slutet av 1700-talet tillkommo så
sockenbolagen. Under 1800-talets förra
hälft bildades till slut de större länsbolagen,
varigenom den nyheten infördes, att utom
byggnader och den lösa egendom, som erfordrades
”till hemmanets kultur och bruk”, även andra
lösören kunde inbegripas i försäkringen.
Brandförsäkring på grund av lagligt tvång
förekommer emellertid numera ej i någon form inom
vårt land.
Medan sålunda rätt tidigt sörjts för att
lands-bo, som lidit brandskada, skulle få ersättning
härför, saknade stadsborna i Sverige länge varje
form av b. Först 1746 fastställdes av K. m:t
reglemente för ”Brand- och Försäkrings
Contoi-ret”, nu Stockholms stads
brandförsäkringskontor, som således är äldst av
våra nuvarande s. k. större ömsesidiga
brandstodsbolag.
En för hela riket gemensam ”allmän
brandförsäkringsfond” bildades 1 nov. 1782. Från
denna härstamma nuv. Allmänna
brandförsäkringsverket för byggnader
å landet och Städernas allmänna
brandstodsbolag. Samtidigt med detta
senare företag inrättades 1828 för Sveriges
sydligaste provins Skånska
brandförsäk-ringsinrättningen. Först 1842 bildades
ett brandstodsbolag för lösöreförsäkring i
städerna, numera Försäkringsbolaget
Allmänna Brand, varefter 1846 följde
Stockholms stads brandstodsbolag till
försäkring av lösegendom och 1854
Skånska städernas
brandstodsför-ening till försäkring av
lösegendom.
Till omkr. 1850 drevs b. i Sverige väsentligen
av försäkringsinrättningar på ömsesidighetens
grund. Hände en mera omfattande eldsolycka,
funnos ej några hopsamlade medel att tillgå för
reglering av skadorna, utan ofta måste kännbara
uttaxeringar å delägarna, d. v. s.
försäkringstagarna i den ömsesidiga brandstodsföreningen,
tillgripas. Premiesättningen lämnade mycket övrigt
att önska, då olikhet i byggnadssätt, den med
risken förenade större el. mindre eldfaran m. fl.
omständigheter icke vunno nödigt beaktande. Då
därför 1855 det första svenska aktiebolaget för
såväl liv- som brandförsäkring —
Försäkringsaktiebolaget Skandia —
bildades, togs ett nytt betydelsefullt steg till
utvecklandet av den inhemska brandförsäkringsrörelsen
i Sverige. Det mål bolagets stiftare satt sig
före ”att, utan lokala inskränkningar, mot fasta
premier, varutöver tillskott ej kan fordras,
försäkra fast och lös egendom såväl i städer som
på landet, ävensom att för sådan egendom meddela
andra inhemska och utländska bolag reassurans”,
anger grundolikheten mellan
brandförsäkringsformerna hos gamla ömsesidiga brandstodsbolag
och nya försäkringsaktiebolag. Nu är denna
olikhet så gott som utplånad: de större
ömsesidiga brandstodsbolagen ha i allmänhet övergått
till att beräkna premierna ”fasta”, och den hjälp,
som aktiebolagen i detta hänseende uppkallat
(reassurans), användes nu, ehuru i mindre
utsträckning, även av ömsesidiga bolag.
B.-bolagen i våra dagar. 1947 drevs b. i
Sverige av 22 aktiebolag, 19 ömsesidiga bolag med
verksamhet över hela riket, 313 läns-,
häräds-och sockenbolag samt 20 utländska bolag. De
talrika sockenbolagen ha numera i stort sett en
mycket liten del av ansvaret för b. i Sverige,
medan den största risken åvilar aktiebolagen. De
större bolagens premier och skador framgå av
bifogade tabell.
Är 1949 [-Verksamhetens-] {+Verk- samhe- tens+} början Premier Skador
Aktiebolag: Försäkrings-ab. Skandia 1855 46,312,528 24,717,209
Brand- och
lifförsäkrings-ab. Svea 1866 24,365,076 13,505,066
Brand- och
lifförsäkrings-ab. Skåne 1884 17,253,080 10,590,379
Försäkrings-ab. Norrland 1890 11,090,971 5,714,878
Försäkrings-ab. Ocean .. 1915 7,670,182 4,934,518
Brandförsäkrings-ab.
Fenix 1889 9,868,700 5,336,407
Sjo- och
brandtörsäk-rings-ab. Svenska
Veritas 1918 11,253,178 4,029,620
Försäkrings-ab.
Brand-Victoria 1899 5,890,855 3,704,151
Försäkrings-ab. Fylgia .. 1881 6,289,115 3,499,711
ömsesidiga bolag: Städernas allmänna brandstodsbolag 1828 7,350,212 5,059,402
Försäkringsanstalten Samarbete 1908 10,880,370 6,191,674
Försäkringsbolaget
Allmänna Brand 1842 7,149,204 3,550,216
Svecia 1949 11,203,762 8,952,649
Äterf örsäkringsbolag: Äterförsäkrings-ab. Atlas 1907 10,934,269 6,055,463
Æquitas 1944 16,975,204 8,973,447
Brandförsäkrings-ab. Fenix, grundat 1888,
har huvudkontor i Stockholm. Branscher:
brand-och avbrottsförsäkring samt återförsäkring.
Dotterbolag: Försäkrings-ab. Heimdall. Premieintäkt
1949 9,9 mkr, utbetalning för skador 5,3 mkr.
Brandgata. 1) Smal gata, som enligt äldre
byggnadsordningar skulle åtskilja husen dels för
takvattnets avrinning, dels för att minska faran
för eldsvådors spridande.
2) Röjning, som under skogseld verkställes på
hotade punkter utanför brandområdet, i avsikt
att hämma eldens framfart. B. befrias från träd,
buskar och allt annat brännbart, såsom mossa,
ris och lavar. Barrträd fällas med kronorna inåt
eldområdet. Finnas lövträd, lämnas de orörda,
enär lövkronan utgör ett gott skydd mot elden.
B. el. fribälten anordnas stundom genom
anläggandet av s. k. moteldar, ett förfarande, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
