Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandmur - Brandmästare - Brand- och livförsäkrings-ab. Skåne - Brand- och livförsäkrings-ab. Svea - Brandon - Brandon, Charles - Brandordning - Brandpil (fyrpil) - Brandplattor - Brandpost - Brandrote - Brandrud, Andreas - Brandräv - Brandrör - Brandsalva - Brandsegel - Brandsignalering - Brandskatt - Brandskepp (brännare) - Brandskiffer - Brandskogsskeppet - Brandskola - Brandskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717 Brandmästare—Brandskydd
byggnad i två el. flera avdelningar el. skiljer
två byggnader från varandra (brandgavel) för
att förhindra brands spridning.
Brandmästare, nu brandbefäl vid brandkår.
Förr var b. benämning dels på person, som i
krig handhade brandskattens indrivande, dels på
person, som vid eldsvåda ledde
eldsläckningsarbetet.
Brand- och livförsäkrings-ab. Skåne,
grundat 1884. Huvudkontor i Malmö. Branscher:
brand-, avbrotts-, liv-, livränte- och
pensionsförsäkring samt återförsäkring i samma branscher.
Dotterbolag: Återförsäkrings-ab. Aurora,
För-säkrings-ab. Malmö m. fl. Premieintäkt 1949 för
brandförsäkring 17,3 mkr, utbetalning för skador
10,6 mkr, premieintäkt för livförsäkring 13 mkr.
Omslutningen var 1948 234 mkr, varav
aktiekapitalet 7,5 mkr.
Brand- och livförsäkrings-ab. Svea, grundat
1866. Huvudkontor i Göteborg. Branscher:
brand-, avbrotts-, liv-, livränte- och
pensionsförsäkring samt återförsäkring i samma branscher.
Dotterbolag: Försäkrings-ab. Nornan.
Premieintäkt 1949 för brandförsäkring 24,3 mkr,
utbetalning för skador 13,5 mkr, premieintäkt för
livförsäkring 28 mkr. Omslutningen var 1948 58
mkr, varav aktiekapitalet 12 mkr.
Brandon [brä’ndan], stad i Manitoba, Canada,
200 km v. om Winnipeg, vid pacificbanan; 18,000
inv. Förädling av jordbruksprodukter, stor
spannmålshandel samt kreatursmarknader.
Brandon [brä’ndan], Charles, engelsk
adelsman, se Suffolk.
Brandon (and Byshottles) [-[brä’ndan-an-bijå’tlz],-] {+[brä’ndan-an-
bijå’tlz],+} stad i n. England, grevsk. Durham,
5 km s. v. om Durham; 17,000 inv.
Stenkolsgruvor, järnverk.
Brandordning. För varje stad och kommun
skall finnas en b., upptagande erforderliga
bestämmelser för brandförsvarets ordnande.
Brandpil (fyrpil), fordom brukat
krigsredskap för att sticka hus och fästningar i brand.
Det bestod av en pil (stundom med glödgad spets)
med vidfäst rakethylsa och avsköts urspr. ur
båge men under 1600-talet ur särsk. konstruerade
kastmaskiner. Under 1 :a världskriget använde
vissa engelska och franska jaktflygplan b. som
anfallsmedel mot luftskepp och ballonger.
Brandplattor, stridsmedel, bestående av en
brandsats av fosfor, innesluten i ett särskilt
iso-leringsskikt av konstmassa, det hela inlagt mellan
två celluloidplattor. Då fosforn efter någon tid
sj älvantändes, kan därmed brand åstadkommas i
sädesfält, skog, byggnader m. m. B. användes
under 2:a världskriget särsk. av de västallierade
för bekämpning av den tyska hemorten.
Brandpost, se Brandväsen.
Brandrote, äldre benämning för del av allmän
brandkår. Begreppet förekommer numera endast
i fråga om skogsbrandförsvaret (se
Skogsbrand-rote).
Brandrud, Andreas, norsk kyrkohistoriker
(f. 1868), prof, i kyrko- och dogmhistoria i Oslo
1897—1938. Han har bl. a. utgivit ”Kloster-
Lasse, et bidrag til den jesuitiske propaganda i
Norden” (1895) och ”Den kristne kirkes historie”
(1913—15). Teol. hedersdoktor i Lund 1918.
Brandräv, färgvarietet av vanlig räv, se Räv.
Brandrör, äldre benämning på tändmedel för
artilleriproj ektiler, tändrör.
Brandsalva, salva, som användes för
behandling av brännskador, ss. borsyresalva,
blyättik-salva, Burows salva el. annan, som innehåller
antiseptiskt el. adstringerande medel.
Brandsegel, presenning el. dyl., som vid
eldsvåda vattenbegjutes för att skydda närbelägna
objekt. Även skumbeläggning användes för
samma ändamål och kallas då skumsegel.
Presenningar kunna även nyttjas som
räddnings-redskap och benämnas då rutschduk, resp,
språngsegel.
Brandsignalering, se Brandväsen.
Brandskatt, den lösepenning, som städer under
medeltiden och under nyare tidens två första
århundraden erlade till fienden för att icke bliva
brända.
Brandskepp (b ränn a re), med brännbara
ämnen fyllt fartyg, som fordom ingick i en
seglande örlogsflotta. Dess ändamål var att sätta
eld på fientliga skepp. Det fördes fram till
lämplig plats, varifrån b. med hjälp av vind och
ström, sedan besättningen antänt och lämnat det,
styrde mot fiendens fartyg. B. användes särsk.
under 1600- och 1700-talets krig.
Brandskiffer kallas stundom svarta el. bruna
lerskiffrar el. skifferleror, som innehålla så
mycket av organiska flyktiga ämnen, att de låta
antända sig och brinna. Hit höra några svenska
alunskiffrar och vissa kolhaltiga skiffrar i Skåne.
Brandskogsskeppet, en på en berghäll i
utkanten av den s. k. Brandskogen i Boglösa
socken, Uppland, inknackad skeppsbild från
bronsåldern. Det är den största från Sverige kända
skeppsbilden av detta slag, 4,13 m lång, 1,70 m
hög, enastående i sin naturalistiska stil. Det med
höga, djurhuvudformade stävar försedda skeppet
paddlas fram av 6 män. Vid aktern finns en stor
människobild, tydligen en framställning av en
man, som bär skeppet.
Brandskola, se Statens brandskola.
Brandskydd, varje åtgärd, som stat,
kommun el. den enskilde vidtager till skydd mot
våd-eld, vare sig medelst förebyggande anordningar
att hindra vådelds uppkomst el. spridning över
en viss gräns el. med åtgärder, varigenom
våd-eld släckes. Man skiljer således mellan det aktiva
eldsläckningsväsendet och det förebyggande b.
För att vinna bästa möjliga b. ingripa ofta de
statliga myndigheterna; vidare ha
brandförsäkringsbolagen nedlagt ett betydande arbete på att
höja b., och slutligen ha i många länder bildats
olika organisationer för att genom
upplysningsarbete söka nedbringa förlusterna genom brand.
I Sverige finnas fyra sammanslutningar av detta
slag, näml. Svenska brandskyddsföreningen,
Svenska brandkårernas riksförbund, Svenska
brandbefälsförbundet och Svenska
brandingen-j örsf öreningen. Svenska
brandskydds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
