Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandskydd - Brandskyddsföreningen - Brandskåp - Brandsoldat - Brandstad - Brandstadga - Brandstod - Brandstorp - Brandstrup, Ludvig - Brandstyrelse - Brandsvampar - Brandsyn - Brandsäker - Brandt, Enevold - Brandt, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719 Brandskyddsföreningen—Brandt 720
föreningen bildades 1918 ur Svenska
brandchef sföreningen av 1909. Dess syfte är att höja
och fullkomna b. i Sverige för att därigenom
bidraga till minskandet av den nationalförlust till
liv och egendom, som vållas av eldens
härjningar, Under brandskyddsföreningen sorterar
Elektriska nämnden, som har till uppgift att
ordna och övervaka revisionsbesiktningar av
elektriska anläggningar inom industriella inrättningar,
hotell, teatrar, lantgårdar m. m.
Brandskyddsföreningen utger facktidskr. ”Brandskydd”.
Svenska brandkårernas
riksförbund, som har sitt ursprung i Skånska
brand-kårsförbundet av 1908 och Sveriges riksförbund
av frivilliga brandkårer av 1912, erhöll 1927
sin nuv. benämning. Brandkårsförbundets
ändamål är att verka för utvecklingen av ett ordnat
och betryggande brandförsvar i Sverige, särsk.
på landsbygden. Dess organ är
”Brandkårstidskrift”. Svenska brandbefälsförbudet
är en sammanslutning av rikets brandbefäl, bildad
1940. Dess uppgift är att följa och främja
utvecklingen av brandförsvaret, brandskyddet,
civilförsvaret och därmed sammanhängande frågor.
Förbundet utger årl. ”Svensk
brandbefälskalen-der”. Svenska brandingen
jörsför-e ning en, som bildades 1945, har till uppgift
att följa och främja den brandtekniska
utvecklingen.
Brandskyddsföreningen, se Brandskydd.
Brandskåp, se Brandväsen.
Brandsoldat, äldre benämning å brandman.
Brandstad, socken i mellersta Skåne, ö. om
Vombsjön; Färs härad, Malmöhus län; 20,68
km2, 649 inv. (1950). Jämn mark, god jordmån.
1,760 har åker. Egendomar: Brandstads boställe,
Brandstaholm och Maltestorp. Den
flerhundra-åriga, intressanta prästgården vårdas av Färs
härads hembygdsförening. Delar av kyrkan äro
från uoo-talets slut. B. bildar med ö. Kärrstorp
ett pastorat i Lunds stift, Färs kontrakt; ingår
i storkommunen Vollsjö.
Brandstadga, se Brandlagen.
Brandstod (av fsv. brandstudh, stöd el. hjälp
vid brand), ersättning till brandskadade för liden
skada av vådeld. Redan i medeltida
skråanordningar och gillesstadgar ävensom i
landskapslagarna funnos bestämmelser om sammanskjutande av
b., senare även i landslagarna.
Brandstorp, socken i ö. Västergötland vid
Vättern, mitt emot Visingsö; Vartofta härad,
Skaraborgs län; 71,67 km2, 845 inv. (1950). Omfattar
östsluttningen av Hökensås och är rik på mossar
och rullstensgrus. 840 har åker. Egendom:
Skämningsfors. Kyrkan av trä med klockstapel
är från 1626. B. bildar med Daretorp och Velinge
ett pastorat i Skara stift, Kåkinds kontrakt; ingår
i storkommunen Fågelås.
Brandstrup, Ludvig, dansk skulptör (1861—
1935). Han vann sitt namn förnämligast genom
porträttbyster. Flera dylika finnas i Köpenhamns
konstmuseum — däribland Julius Langes
kolossalbyst i portiken — och i Glyptoteket, där även en
staty i marmor av fru Ottilia Jacobsen finnes. B.
har även utfört ryttarstatyer av konung Kristian
IX i Esbjerg och i Slagelse samt grupper och
monumentala figurer, bl. a. i Köpenhamn på den
nyare delen i Glyptoteket, statyn Merkurius i
Vestre boulevard m. fl. Stockholms
Nationalmuseum äger en byst i brons och en gossbyst i fajans.
Brandstyrelse, den kommunala myndighet, som
skall handha förvaltningen av brandväsendets
angelägenheter. Den utses i städerna av
stadsfullmäktige och på landsbygden av
kommunalfullmäktige. I Stockholm sorterar dock
brandförsvaret direkt under gatunämnden och i en del
andra städer, t. ex. Göteborg, direkt under en
avd. av drätselkammaren.
Brandsvampar, se Ustilaginéer.
Brandsyn, den årl. besiktning, som enligt
brandstadgan har till uppgift att undersöka, bl. a.
huruvida anordning el. förhållande förefinnes,
som kan medföra fara för elds uppkomst och
spridning el. svårighet vid räddning av
människoliv el. egendom från eldskada. B. förrättas på
landsbygden och i mindre städer av särskild
nämnd, i städer med yrkesb randbefäl däremot av
brandchefen el. annan av brandbefälet ensam.
Brandsäker. K. m:t har fastställt brandteknisk
definition på brandsäker, brandhärdig och
flam-skyddande byggnadsdel. En byggnadsdel anses
vara brandsäker, om den vid brand och därunder
förekommande vattenbesprutning har betryggande
hållfasthet och åtm. samma motståndsförmåga som
vägg av bränt murtegel av för lika ändamål
erforderlig tjocklek, dock minst 10 cm, och som
vilar på underbyggnad av ur
brandskyddssynpunkt likvärdig beskaffenhet. Med
brandhär-d i g byggnadsdel förstås sådan icke brandsäker
byggnadsdel, som vid brand och därunder
förekommande vattenbesprutning har åtm. samma
motståndsförmåga som plankvägg med
spräckpa-nel, rörning och puts på båda sidor. Rörning
och puts el. därmed ur brandskyddssynpunkt
likvärdig beklädnad på endast en sida benämnes
brandhärdig beklädnad. Med
flamskyddan-d e byggnadsdel förstås material, som vid brand
är skyddad mot antändning och eldens spridning
utefter ytan under åtm. lika lång tid som
plankvägg, beklädd på båda sidor med 4 mm
asbest-cementplattor av betryggande beskaffenhet.
Dylika plattor el. därmed ur brandskyddssynpunkt
likvärdig beklädnad på endast ena sidan
benämnes flamskyddande beklädnad.
Brandt, Enevold, dansk hovman (1738—
72). Genom Struensees inflytande utnämndes B.
1771 till grand maitre de la garderobe, d. v. s.
sjukvaktare för den sinnessjuke konungen, blev
chef för teatrarna, direktör för konstkammaren
och målerisamlingen och upphöjdes snart till
greve. Han hade ingen del i Struensees makt
men störtades samtidigt med denne i jan. 1772.
B. hade vid flera tillfällen uppträtt brutalt mot
konungen, en gång t. o. m. pryglat honom.
Liksom Struensee blev B. halshuggen och steglad.
Brandt, Fredrik Peter, norsk
rättshistori-ker (1825—91), prof, i juridik i Kristiania 1866
—90. Utgav bl. a. ”Kristian IV:s norske lovbog
av 1604” (1855; tills, m. Fr. Hallager) och
”Den norske tingsret” (1867).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
