Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandväsen - Brandmateriel och redskap - Brandredskapens fortskaffande - Automatiska eldsläckningsanordningar - Livräddningsredskap - Brandy - Brangwyn, Sir Frank - Branicki, Franciszek Ksawery
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Brandy—Branicki
728
tryckslangen har en diam, av 63 mm el.
52 mm och tillverkas av antingen linne el. hampa.
Invändigt gummerad slang förekommer även och
är särsk. lämpad för eldsläckning inomhus, då
den är läckagefri. Vid släckning av eldsvådor
av mindre omfång samt vid s. k. eftersläckning
användes även slang med diam. 18—36 mm, s. k.
smalslang. Tryckslangen förvaras upplagd på
rullar, i lådor, väskor el. på kärror. Varje
slangledning har som regel en längd av 25 m, och
de olika längderna förenas med varandra genom
slangkopplingar. För smalslangen har
man på sista tiden övergått till s. k. klokoppling,
som är lättare och snabbare att sammankoppla
samt mera oöm. För att kunna övergå från en
till två el. flera slangledningar betjänar man sig
av grenrör, vilka äro försedda med
avstängnings-anordningar. Framme vid eldstället påkopplas
slangen ett s. k. s t r å 1 r ö r, av vilka finnas
flera olika modeller, även böjliga. De tillverkas
av koppar el. mässing och äro försedda dels med
avtagbara munstycken av olika diam, för att
möjliggöra erhållandet av grövre el. finare stråle,
dels med avstängningsanordning för att förebygga
onödig skadegörelse genom alltför riklig
vatten-begjutning. Andra tillbehör äro slangbindlar,
avsedda att tillfälligtvis täta en läckande slang,
slanghållare för slangens upphängning i stegar
o. dyl., slangklämmor för ett tillfälligt
avbrytande av vattentillförseln i delar av slangledningen.
Genom användande av slangbroar är det möjligt
att köra över en utlagd slangledning utan att
skada den. För anslutning till de i fastigheterna
befintliga vattenledningskranarna, ”tappkranarna”,
vid diskbänkar, i pannrum, badrum etc. användes
den s. k. tappkransslangen, som i ena ändan är
försedd med en koppling med gummimembran
och säkringskedja. Slangens andra ända är
försedd med strålrör med kikavstängning. — För
utnyttjande av öppna vattentag, ss. sjöar, bäckar,
dammar, samt för att öka trycket på det vatten,
som kommer fram från en brandpost, användas
motorsprutor. Den numera använda typen
av dessa är centrifugalpumpen. De vanligast
förekommande spruttyperna ha en kapacitet mellan
600 och 2,000 1/min vid 9 kg/cm2 tryck. Även
s. k. skummotorsprutor för alstrande av mekaniskt
skum med liknande kapaciteter förekomma. För
att kunna angripa en mera betydande eldhärd
även från sjösidan ha konstruerats s. k.
sjöång-sprutor och sjömotor sprutor. Sådana med
betydande slagkraft finnas bl. a. i Stockholm,
Göteborg och Malmö samt i Norrlands
sågverksom-råden.
Stegmaterielen utgöres av lätta och tunga
stegar. De lätta äro mindre stegar, i allm.
användbara för höjder upp till 12—15 m, de tunga för
större höjder; de lätta utgöras av hakstegar,
skarvstegar och utskj utstegar och de tunga av
mekaniska avbröstbara stegar samt motorstegar,
som äro monterade på automobilchassi och drivas
genom kraftöverföring från bilens motor.
Om kemiska
eldsläckningsappa-rater och rökskydd se dessa ord.
Brandredskapens fortskaffande. I forna tider
framforslades brandmaterielen alltid för hand.
Allteftersom redskapen utvecklades i avseende pä
storlek och tyngd, började man införa hästdragna
fordon. Sedan 1920-talet har hästen helt ersatts
av bilen som fortskaffningsmedel för såväl
personal som materiel. Brandbilen har under
årens lopp förändrat utseende. Man övergår mer
och mer till täckta vagnar för att skydda såväl
personal som materiel vid ut- och inryckningar.
Fordonen få olika utförande alltefter ändamålet.
Sålunda skiljer man på piket-, redskaps-,
rök-dykar- och rökventilations-, räddnings- samt
stegvagnar. Vissa av fordonen ha motorsprutor
fast-monterade på bilarna, och vissa ha bogserbara
motorsprutor påkopplade som släpkärror.
Automatiska eldsläckningsanordningar. Det
ovan beskrivna automatiskt verkande
brandalar-meringssystemet har även förbundits med
automatiska eldsläckningsanordningar, s. k. s p r i n
k-1 e r s. Ett system av rör ledes fram utmed
innertaket av den lokal man vill skydda, och på
bestämda avstånd från varandra finnas uppsatta
s. k. sprinklerhuvuden. Detta system användes i
stor omfattning utomlands, men även i Sverige
har man insett dess värde och använt det inom
flera av våra mera eldfarliga industrier.
Livräddningsr edskap. För räddning av ev.
hotade människoliv har brandkåren å sina fordon
att tillgå förutom olika slags stegar bl. a.
liv-räddningssäckar, -gördlar, -trummor och -linor,
rutschdukar och språngsegel. För självräddning
vid hotande situationer är brandmanskapet
utrustat med särskilda manskapslinor, varjämte för
samma ändamål särskilda räddningslinor äro
föreskrivna för hotell, högt belägna bostäder o. dyl.
Brandy [brä’ndi], eng., konjak; i Amerika
vissa destillerade spritdrycker. Cherry b.,
körs-bärsbrännvin el. -likör.
Brangwyn [brä’:ggcoin], S i r Frank, engelsk
konstnär (f. 1867), verksam i London. B. har
vunnit världsrykte som målare och etsare. Hans
målningar med ämnen från orienten (gatuliv,
marknader, hamnliv) äro starkt koloristiskt, ofta
därjämte brett dekorativt hållna. I stora,
praktfulla etsningar har han behandlat liknande motiv
och även ämnen från moderna storstäder,
hamnar, fabriker. Han har även utfört hela
rums-inredningar och utställt serier av dekorativa
målningar av modernt och symboliskt innehåll,
kartonger för mosaik m. m. Monografi av W. S.
Sparrow (1910).
Branicki [branji’tskji], Franciszek
Ksa-w e r y, polsk riksfältherre (1731—1819). Han
hade stort inflytande över konung Stanislaus
Poniatowski, som överhopade honom med gods
och äreställen (han blev bl. a. riksfältherre). B.
svek emellertid Stanislaus och traktade själv efter
polska kronan. Han underskrev visserligen 1791
års författning, vars antagande han sökt hindra,
men bildade med Potocki m. fl. 1792
konfederationen i Targowica, varigenom ryssarnas
ingripande påkallades. Då Kosciuszko 1794 blivit
diktator, förklarades B. för landsförrädare. Efter
Polens tredje delning 1795 bosatte han sig i
Ukraina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
