Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brașov - Brass - Brassa - Brasseur, Albert - Brassica - Brassilein, Brassilin - Brastad - Brate, Erik - Brătianu, 1. Dimitrie - Brătianu, 2. Ion - Brătianu, 3. Ion (Ionel)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Brass—Bratianu
754
de handels- och fabriksstad med trävaru-,
kemisk och textilindustri, petroleumraffinaderier
m. m. B. har flera högre skolor och har stor
rundradiostation. I stadens centrum ligga bl. a.
slottet, Schwarzenkirche (byggd 1383—1424),
rådhuset (1420, ombyggt 1777)- B. är en tysk
koloni från början av 1200-talet, förstördes flera
gånger av tatarerna och erövrades 1421 av
turkarna. 1689 nedbrändes staden så gott som
fullständigt. Genom Trianonf reden 1920 kom B. till
Rumänien.
Brass. 1) Tåg, medelst vilka rårnas ställning
ändras i vågrät riktning, ”brassas”. B. kallas
efter den rå den tillhör, t. ex. storbrambrass,
storebrass o. s. v. Under hårt väder förstärkas
b. med s. k. borgbrassar. För att
underlätta brassningen av större rår, såsom storrån,
finnas understundom kontrabrassar, som
ledas för över å de rår, vilkas b. gå akter över.
2) Handelsbenämning på skalat ris.
Brassa, ändra rårnas ställning å fartyg
genom brassarnas halning (se Brass 1). —
Brassa fyrkant, vrida rårna, så att de stå
vinkelrätt mot fartygets längdriktning; brassa
bidevind, vrida rårna för segling bidevind;
brassa om, vid vändning genom (undan) vind
(el. vindväxling) vrida rårna för vinden i det
nya läget; brassa back, vrida rårna, så att
vinden verkar mot seglens främre yta, och
brassa fullt, vrida rårna, så att vinden åter
fyller seglen.
Brasseur [brasö’r], Albert Jules, fransk
skådespelare (1862—1932). Han debuterade på
Théåtre des Nouveautés 1880, var 1890—1921
fäst vid Théåtre des Variétés och har därefter
tillfälligtvis uppträtt på andra scener i Paris. B.
har också gästspelat i London och Amerika.
Spirituell, elegant och full av komisk fantasi,
var B. i komedien och operetten en av
Seine-stadens favoriter.
Bra’ssica, se Kål.
Brassilein, Brassilin, se Bresilja.
Brastad, socken i mellersta Bohuslän, mellan
Gullmarsfjorden och Brofjorden; Stångenäs
härad, Göteborgs och Bohus län; 52,01 km2, 2,935
inv. (1950). B. omfattar Stångenäsets mellersta
del. 1,380 har åker. I B. ligga
stenhuggerisam-hällena Rixö, Holländaröd och Medbo samt
stationssamhället Brastad vid statsbanelinjen
Lysekil—Munkedal. Där ligga vidare Svenska
hydro-grafisk-biologiska kommissionens hydrografiska
station (Bornö station), egendomen Holma och
en konfektionsfabrik. Åtskilliga fornlämningar.
Den nutida kyrkan byggdes på 1870-talet. B.
bildar med Bro ett pastorat i Göteborgs stift,
Vikornas södra kontrakt; ingår i storkommunen
Stångenäs.
Brate, Erik, språkforskare (1857—1924), fil.
dr i Uppsala 1884, docent i forngermanska språk
s. å., lektor i modersmålet och tyska vid
Södermalms högre allm. läroverk i Stockholm 1887.
B. var en skarpsinnig och idérik vetenskapsman,
som författade ett stort antal arbeten på olika
områden av den
nordiska filologien och
särsk. gjorde sig
bemärkt som en av
Sveriges flitigast
verksamma runkännare.
Bland hans skrifter
märkas ”Runverser”
(1887—91, tills, med S.
Bugge), Ӏldre
vest-mannalagens ljudlära”
(1887), ”Ölands
runinskrifter” (1900—06,
tills, med S.
Söderberg), ”Östergötlands
runinskrifter” (1911—18), ”Södermanlands
runinskrifter” (1924, fullbordat och reviderat av E.
Wessén 1932—36), ”Svenska runristare”
(postumt 1925) m. m. I manuskript föreligger ett
generallexikon över Sveriges runinskrifter.
Bratianu [bratia’no]. 1) D i m i t r i e B.,
rumänsk politiker (1818—92). Han deltog i 1848
års revolution i Valakiet, gick i landsflykt men
återkom och blev minister (radikal), 1881 en kort
tid konseljpresident. Efter sin avgång i skarp
opposition mot brodern lon B., som han ej ansåg
tillräckligt liberal, deltog B. 1888 i dennes
störtande och blev efter hans död nationalliberal
partichef.
2) lon B., den föreg:s bror, statsman (1822
—91). Han deltog liksom brodern Dimitrie B.
i 1848 års revolution i Valakiet och vistades
sedan i Paris. 1857 återvände han till hemlandet
och blev liberal ledare under furst Kusas
regering, medverkade till att störta denne 1866 och
välja prins Karl av Hohenzollern till furste. B.
var nu flera gånger minister, blev
konseljpresident 1876 och kvarstod ända till 1888 med
undantag för ett par månader 1881, då hans broder
Dimitrie B. var konseljpresident. B:s
egenmäktighet gjorde honom till sist impopulär, och det
växande missnöjet orsakade hans fall 1888,
närmast organiserat av brodern Dimitrie.
3) lon (10 n e 1) B., den föreg:s son,
politiker (1864—1927). Efter studier i Paris en
tid ingenjör, blev B. 1895 deputerad och snart
en av de ledande inom det liberala partiet.
Inrikesminister i kabinettet Sturdza 1907 och
ministerpresident 1909—u samt åter 1914,
skyndade B. att vid världskrigets utbrott trots
alliansen med
centralmakterna proklamera
Rumäniens neutralitet.
Under stark rysk-fransk
påtryckning genomdrev
han Rumäniens inträde
1916 på ententens sida
i världskriget. Efter
Bukarests fall begärde
B. avsked men
kvarstod på konungens
begäran och ledde från
Ia§i regeringen till
febr. 1918, då han
avgick för att underlätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
