Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brătianu, 3. Ion (Ionel) - Brătianu, 4. Vintila - Bratislava - Bratlie, Jens - Bratsberg amt - Bratsche - Bratt, släkt - Bratt, 1. Claës - Bratt, 2. Gillis - Bratt, 3. Hanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Bratislava—Bratt
756
Bratislava med slottsruinen på höjden.
det då oundvikliga fredsslutet med centralmakterna.
B. blev åter ministerpresident dec. 1918—sept. 1919
och var Rumäniens förste delegerade på
fredskonferensen i Paris 1919. Ånyo ministerpresident
jan. 1922, övertog han vid kabinettets
rekonstruktion okt. 1923 även posten som inrikesminister.
Han kvarstod som regeringschef till mars 1926,
då han avlöstes av kabinettet Averescu. I
juni 1927 bildade B. åter en ministär, som han
ledde till sin död 24 nov. 1927. Under denna
sista period styrde han landet med nästan
diktatorisk myndighet.
4) Vint i la B., den föreg:s bror, politiker
(1867—1930). Han var urspr. ingenjör, sedan
finansman och hade olika poster i sin bror I.
B:s ministärer. Vid dennes död 1927 var B.
finansminister och efterträdde honom som
ministerpresident och chef för liberala partiet. Vid
valen 1928 led dock partiet ett förkrossande
nederlag, och B. måste avgå och efterträddes
av det nationalistiska bondepartiets ledare Maniu.
Bra’tislava, ty. Pressburg, ung. Pozzony,
huvudstad i Slovakien, vid Donau och foten av Små
Karpaterna; 175,000 inv.; mest tjecker och
slovaker, sedan B:s tyska befolkning förflyttats till
Tyskland. Staden är vackert belägen i bördig
och naturskön omgivning. På Schlossberg resa
sig ruinerna av det gamla slottet, de ungerska
konungarnas residens och stark fästning,
uppförd mot turkarna, förstörd genom eldsvåda 1811.
Vidare märkas domkyrkan (invigd 1452,
restaurerad 1845—07), franciskankyrkan (från
1200-talet), rådhuset, lantdagshuset och
ärkebiskops-palatset, ett 19x4 grundat univ. med över 3,000
studenter, teknisk högsk., handelshögsk. m. m.
över Donau går den stora Donaubron, även en
järnvägsbro. Livlig industri (textil-, järn-,
kemisk, tobaks- m. m.) samt betydande (transito-)
handel på Donau och de vid B. korsande
järnvägslinjerna. B. är Tjeckoslovakiens enda Donauhamn
av betydelse. Årl. hållas här stora varumässor.
Rundradiostation. Staden anlades under 900-talet,
förstördes 1042 av tyskarna men återuppbyggdes
snart, erövrades 1271 av Ottokar av Böhmen
och blev, sedan turkarna 1541 intagit Buda,
huvudstad i den med Österrike förenade delen
av Ungern. 1784 blev Budapest ånyo residens,
men riksdagen höll till 1848 sina sammanträden
i B. Där slöts 26 dec. 1805 mellan Österrike
och Frankrike freden i Pressburg, vilken blev
närmaste orsaken till Tyska rikets upplösning.
BraTlie [-li], Jens, norsk politiker (1856—
1939). Han blev officer 1877, tog jur.
kand.-examen 1885, blev 1889 expeditionschef i
försvarsdepartementet, 1898 generalkrigskommissarie
och erhöll 1911 generals grad. B. var 1900—12
och 1916—18 konservativ stortingsledamot,
president i odelstinget 1906—09 och i stortinget 1910
—ii. Han ledde 1901—02 högerns motstånd mot
krigsminister Georg Stängs
gränsbefästningspla-ner och anslagskrav till fältartilleriet, blev efter
Stängs död 1907 ledare av stortingets
militärpolitik och hade som militärkommitténs ordf,
mycket stort inflytande på härordningen av 1909.
Han blev 1909 det konservativa partiets ledare,
störtade febr. 1912 ministären Konow och var
därpå själv statsminister från 19 febr. 1912 till
30 jan. 1913, då han till följd av högerns
nederlag vid valen 1912 fick vika för en
vänsterministär.
Bratsberg amt, till 1919 namn på Telemark
fylke i Norge.
Bratsche, ty., altfiol, se Viola.
Bratt, gammal värmländsk adlig släkt,
introducerad 1625 med Nils Jönsson B. och skriver
sig Bratt af Höglunda. Kusin på manslinjen
till Nils Jönsson B. var med stor sannolikhet
fadern till Anders Andersson Bånge
(d. 1677), ägare av Brattfors bruk. Denne
återupptog namnet B. och blev stamfar till o f r ä 1 s e
släkten B., nu delad i tre svenska och en
norsk gren. Här nedan upptagna
släktmedlemmar tillhöra den ofrälse släkten.
1) Claes Kristian August B., militär och
författare (1844—1937), överstelöjtnant vid
Skaraborgs reg. 1897, avsked 1901, samtidigt överste
i armén. Vid sidan om sin tjänst verkade B.
som gymnastiklärare, bl. a. 1873—86 i Karlstad.
Han var sakkunnig i Staaffs försvarskommission.
Han utövade en flitig och uppmärksammad
författarverksamhet i olika militära men även i
många andra ämnen. Han var också pionjär
i fråga om handslöjdens införande som
obligatoriskt övningsämne vid vissa statens
undervisningsanstalter.
2) G i 11 i s B., sånglärare (1870—1925). Med.
lic. 1900, ägnade sig B. åt hals- och
nässjukdomarnas behandling och i samband därmed åt
en lärarverksamhet i fysiologisk tonbildning, som
blev sällsynt framgångsrik. Han utgav
”Talröstens fysiologi ur pedagogisk synpunkt” (3:e
uppl. 1922) och utbildade bl. a. J. Hislop och
O. Ralf.
3) Ellen Nanny Johanna (Hanna) B.,
pedagog (f. 1874 19/ii). Hon avlade examen vid
Högre lärarinneseminariet 1896, blev rektor vid
Fernanderska skolan i Örebro 1925. Sedan hon
1932 lämnat denna befattning, grundade hon
Ericastiftelsens läkepedagogiska inst. och var dess
föreståndarinna 1934—41 samt rektor vid
stif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
