Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brattfors - Brattingsborg - Brattström, Hans - Brattsystem - Brauchitsch, Walther von - Braula, Braulidae - Braun, släkter - Braun, Alexander - Braun, Carl Anton Philipp - Braun, Eva - Braun, Gustav - Braun, 1. Heinrich - Braun, 2. Lily
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Brattingsborg—Braun
760
socknen, däribland Brattfors bruk, tillhör
Uddeholms ab. Kyrkan av trä byggdes 1662.
Pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontrakt; ingår i
storkommunen Värmlandsberg.
Brattingsborg, i danska folkvisor namn på
en mystisk borg, som än förlädes till Samsö,
än till Viborgstrakten, än till Skåne (i
närheten av Bäckaskog). Om detta skånska B.
berättar en sägen, att det till straff för där
begångna brott sjönk till sjöbottnen. På B.
förvarade penningar kastades enligt sägnen upp på
stranden vid Ivö, där ärkebiskop Anders
Sunesson förvandlade dem till stenar, för att de ej
skulle missbrukas. — Brattingsborg
s-pennin gen (Nummulus brattenburgensis) var
under 1700-talet i anslutning till denna sägen
vedertaget namn på underskalet till det inom n. ö.
Skånes krit formation förekommande fossilet
Cra-nia craniolaris el. Crania nummulus, som då
företrädesvis var bekant från Ivö samt genom sin
runda tillplattade form och de starkt framträdande
muskelintrycken erinrade om ett mynt (el. om en
dödskalle). Fossilet beskrevs först av Bromell
1729 och Stobæus 1732.
Brattström, Hans, zoolog (f. 1908 W7), fil.
dr och doc. i zoologi i Lund 1941, prof, vid
Bergens univ. 1949. B. var en av ledarna för
Lunds univ:s Chileexpedition 1948—49. B:s
vetenskapliga arbeten behandla särsk.
marinbiologiska problem.
Brattsystem, se Bratt 4) och
Rusdryckslag-stiftning.
Brauchitsch [brau’VitJ], Walther von,
tysk militär (1881—1948). Han deltog i 1 :a
världskriget som generalstabsofficer. Efter kriget
arbetade han i olika
befattningar vid
staber och trupp inom
riksvärnet. 1931 blev
han generalmajor,
1935 armékårchef, s. å.
generallöjtnant, 1936
general av art. samt i
febr. 1938
överbefälhavare över armén
och samtidigt
generalöverste. Under 2:a
världskriget ledde B.
markoperationerna mot
Polen 1939 och på
fronten i väster 1940,
varpå följde utnämningen till general
fältmarskalk. Han ledde även kriget mot
Sovjetunionen under det inledande skedet 1941 men
entledigades i dec. s. å. efter misslyckandet att
taga Moskva. Han internerades i aug. 1945 av
britterna och ställdes inför domstolen i Nürnberg,
som dömde honom att som krigsförbrytare
utlämnas till Polen. Han avled emellertid, innan
beslutet verkställts.
Bråu’la, Braulidae, se Bin.
Bråun, namn på flera svenska slakter, några
inkomna från Tyskland. Släkten von Braun,
härstammande från Österrike och sedan 1400-talet
bosatt i Pommern, fick 1690 svenskt adelskap
men har ej introducerats. Av svenskt ursprung
(från Fagerhult i Småland) är en släkt Braun,
som utgrenat sig i de adliga ätterna B r a u n e r,
Braunerhjelm och Braunersköld. Till
denna hörde läkaren Lars Braun (1719 adlad
Braunersköld), hans broder Nikolaus B. (1658
—1729), biskop i Kalmar stift 1711, som 1719
fick adelskap för sin familj (Braunerhjelm),
samt landshövdingen Johan B. (1715 adlad
Brauner).
Bråun, Alexander, tysk botanist (1805—
77), prof, vid flera högskolor, slutligen (från
1851) i Berlin. Hans främsta verk är
”Verjüng-ung in der Natur” (1850), som innehåller
värdefulla iakttagelser över lägre växter, främst
encelliga alger, ävensom spekulationer över
bladutvecklingen i stil med Goethes metamorfoslära,
till vilken han odelat anslöt sig; efter dennas
mönster sökte han överallt ”andliga krafter”
som orsak till utvecklingen i naturen. B., som
författat flera värdefulla specialavhandlingar, har
övat stort inflytande på växtmorfologiens
utveckling.
Bråun, Carl Anton Philip p,
svensktysk tonsättare (1788—1835). Han kom vid 27
års ålder till Sverige, där han omedelbart
anställdes vid hovkapellet som oboist. Hans
symfonier, uvertyrer och konsertverk för oboe
uppfördes mycket ofta å dåtida konserter. Även
anlitades han av Kungl. teatern för musik till
teaterstycken.
Bråun, Eva, Hitlers väninna (1912—1945).
Hennes förbindelse med Hitler var länge omgiven
med stor hemlighetsfullhet och blev först mera
allmänt känd i samband med händelserna i
rikskanslibunkern i Berlin 30 april 1945, då B. följde
Hitler i döden. Hon och Hitler vigdes dagen
innan.
Bråun, Gustav, tysk geograf (1881—1940),
1907 doc. i geografi i Greifswald, 1913 prof,
i Basel och 1918—33 i Greifswald. B. ägnade
sig främst åt geomorfologien. Av B:s arbeten
må nämnas ”Deutschland” (2 bd, 1916, 2:a uppl.
1926—36) och ”Die nordischen Staaten” (1924)
samt talrika smärre skrifter, publicerade i geogr.
tidskrifter el. genom Nordisches Institut vid univ.
i Greifswald, på vars tillkomst han nedlagt stort
intresse.
Bråun. 1) Heinrich B., tysk socialdemokrat
(1854—1927). Född i Budapest, blev han 1881 fil.
dr i Halle, utgav 1888—1903 Archiv für soziale
Gesetzgebung und Statistik (fortsatt av W.
Som-bart), som vann stort anseende, och 1911—18 en
ny vetenskaplig tidskrift, Annalen für soziale
Politik und Gesetzgebung.
2) L i 1 y B., den föreg:s hustru, f. von
Kretsch-mann, tysk författarinna (1865—1916). Hon
utgav sin mormoders minnen, ”Aus Goethes
Freundeskreisen” (1892), den romantiserade
Goetheskildringen ”Im Schatten der Titanen”
(1908; sv. övers. ”1 titanernas skugga”, 1926), de
självbiografiska och tidshistoriska ”Memoiren
einer Sozialistin” (2 dir, 1909—11) samt romaner
och skrifter om den tyska kvinnorörelsen, vars
mest framträdande gestalter hon tillhörde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
