- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
773-774

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Breda, 4. John Fredrik von - Bredael, Peter van - Bredahl, Christian - Bredared (Halland) - Bredared (Breared; Västergötland) - Bredaryd - Bredberg, Bengt Gustaf - Bredberg, 1. Ernst - Bredberg, 2. Axel - Bredberg, Mina - Bredbyn - Bredd (latitud) - Breddgrad - Breddindex - Bredero, Gerbrand Adriaenszoon - Brederode, 1. Henrik van - Brederode, 2. Reinholt van - Bredestad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

773

Bredael—Bredestad

774

första opponentrörelsen i den svenska
konsthistorien.

Bre’dael [-däl], Peter van, flamländsk
landskaps- och figurmålare (1629—1719),
verksam i Antwerpen. Han gjorde i ungdomen en
studieresa till Spanien och Italien och behandlade
även senare gärna sydländska motiv. Av hans
målningar finnas två i Nationalmuseum.

Bredahl, Christian Hviid, dansk författare
(1784—1860). B., som var en sluten, grubblande
natur och genom fattigdom och missräkningar
stelnade i bitterhet och människoförakt, ägnade
sig, utan att bedriva ordnade studier, åt jordbruk
och författarskap. Hans ”Dramatiske scener”
(6 dir, 1819—33) och övriga verk, till stor del
outgivna, gissla människornas uselhet och fel;
de äro formlösa, ojämna men ställvis burna av
storslagen lidelse. Se O. Thyregod, ”C. B.”
(1918).

Bredared, socken i Halland, se Breared.

Bredared (förr Breared), socken i mellersta
Västergötland, n. v. om Borås; Vedens härad,
Älvsborgs län; 73,10 km2, 1,042 inv. (1950).
Berg-länt skogsbygd med djupa dalar. 812 har åker.
Kyrkan av sten byggdes 1834. Bildar med
Täm-ta, Vänga och Sandhult ett pastorat i Skara stift,
Ås kontrakt; ingår i storkommunen Sandhult.

Bredaryd, socken i v. Småland, n. om
Bolmen; Västbo härad, Jönköpings län; 75,50 km2,
1,666 inv. (1950). I v. höglänt och skogrikt, i ö.
rikt på mossar. 1,171 har åker. I
stationssamhället Bredaryd vid statsbanelinjen Halmstad—
Värnamo finnas gjuterier och mekaniska
verkstäder, torvströfabrik, färgfabriker och flera
metall-varufabriker. Kyrkan av sten byggdes 1863—65.
B. bildar med Forsheda och Torskinge ett
pastorat i Växjö stift, Västbo kontrakt; utgör
storkommunen B.

Bredberg, Bengt Gustaf, kemist och
metallurg (1797—1873). Han tjänstgjorde vid
Sala silvergruva och erhöll 1817 bergmästares
titel. B. förvärvade sig ett framstående namn
inom metallurgin genom på sin tid epokgörande
arbeten i fråga om utvinning av silver, koppar
och nickel ur svenska malmer. Särskilt bekant
blev han genom initiativrik verksamhet såsom
bergmästare i Nya kopparbergets distrikt 1836—
49 och såsom ledare för kopparsmältningen vid
Åtvidaberg 1844—50.

Bredberg. 1) Ernst B., militär, idrottsledare
(f. 1877 15/i); var 1919—20 major och chef för
arméns intendenturförråd i Boden,
överstelöjtnant 1936, direktörsassistent hos Ing.-vet.-akad.
1920—46. 1921—40 var B. ordf, i
Riksidrotts-förbundets förvaltningsutskott, på vilken post han
nedlagt ett betydande arbete. 1924—48 var han
led. av Sveriges olympiska kommitté och 1935—
46 av direktionen för Gymnastiska
centralinstitutet.

2) Axel B., den föreg :s bror, militär (f.
1884 24/a), underlöjtnant vid Kronobergs reg.
1904, major vid Generalstaben 1925, överste och
inspektör för trängen 1933, generalmajor 1937,
chef för försvarsstaben 1942—45,
militärbefälha

vare för 5:e militärområdet 1945—47, avsked
som generallöjtnant 1949. B. blev tidigt mycket
anlitad vid utredningar för militära organisationer
av olika slag. 1944—49 var han v. ordf, i Statens
organisationsnämnd. Han var 1936—42 ordf, i
Svenska officersförbundet och blev 1949 ordf, i
den s. k. Enhetsbefälsutredningen.

Bredberg, Wilhelmina (Mina), målarinna, se
Carlson-Bredberg.

Bredbyn, municipalsamhälle (sedan 1932) och
kyrkby i Anundsjö socken, Ångermanland, omkr.
35 km n. v. om Örnsköldsvik; o,85 km2, 424 inv.
(1950). Kraftverk, skofabrik och garveri.
Tax.-värde å fastighet 1,738,300 kr, tax. inkomst
1,135,050 kr (1949).

Bredd (latitud). 1) En orts
geografi s k a b. (polhöjd) är vinkeln mellan
lodlinjen och ekvatorns plan. Den är lika med
himmelspolens höjd över horisonten; bestämmes lätt
genom att man mäter denna. B. räknas från
ekvatorn mot n. och s. (nordlig och sydlig b.).
Geogr. b. och längd (1 o n g i t u d) bilda tills,
koordinatsystemet för bestämmande av en orts
läge på jordytan.

2) Astronomisk bredd, en himlakropps
vinkelavstånd från e k 1 i p t i k a n. Detta avstånd
mätes med en genom ekliptikans poler och den
ifrågavarande himlakroppen lagd storcirkelbåge.
B. är o° för en himlakropp, som befinner sig i
ekliptikan (således alltid för solen) och 90° för
en himlakropp i någon av dess poler.
Himlakropparnas b. kallas nordlig el. sydlig,
allteftersom de befinna sig på nordpols- el. sydpolssidan
om ekliptikan. B. och längd (longitud)
bestämma tillsammans en himlakropps läge på himmelen.

Breddgrad, geografisk bredd, se Bredd.

Breddindex, se Huvudskål.

Bredero [brè’darå], Gerbrand A d r i
a-enszoon, holländsk författare (1585—1618).
B :s betydelse ligger i de burleska och
lågkomiska scener ur det amsterdamska folklivet, som
han djärvt och friskt lade in i sina skådespel och
komedier. Han skrev även sångbara
kärleksdikter. — Biogr. av J. ten Brink (2:ä uppl. 1888).

Brèderode. 1) Henrik van B., greve,
nederländsk statsman (1531—68). I spetsen för en
adelsdeputation överlämnade han 5 april 1566 till
ståthållarinnan Margareta en böneskrift om
inkvisitionens avskaffande. Då B. och hans
anhängare därför blevo kallade tiggare (les gueux),
upptogs detta som partinamn. Landsförvisad av
Alba, dog B. i Tyskland.

2) R e i n h o 11 van B., svensk friherre,
nederländsk diplomat (1567—1633). Han bidrog som
en av de holländska medlarna mellan Sverige och
Ryssland i hög grad till fredsslutet i Stolbova
1617. Av Gustav II Adolf 1617 utnämnd till
friherre till Wesenberg (Estland), återkom B. s. å.
med ambassaden till Holland och avlämnade en
utförlig reseberättelse. B. blev senare president i
höga rådet; som måg och anhängare till den 1619
störtade Oldenbarnevelt blev även han förföljd.

Bredestad, socken i n. v. Småland, n. ö. om
Nässjö; Norra Vedbo härad, Jönköpings län;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free