Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bremen (stad) - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
Bremen
784
Hamnen i Bremen före 2:a världskriget.
vare Wesers reglering bibehålla sin kontakt
med själva staden, och strax före i :a världskrigets
utbrott voro c:a 700 fartyg om 1,5 mill.
brut-toregisterton el. 29% av Tysklands hela
handelsflotta hemmahörande i B. Nederlaget 1918 innebar
för rederirörelsen ett mycket kännbart bakslag,
vilket emellertid övervanns under
mellankrigs-åren. I 2 :a världskriget blev B. en av Tysklands
hårdast prövade städer. Från början av 1941
utstod den inte mindre än c:a 700 anfall av
allierat bombflyg. Speciella mål härför voro de
stora ubåtsvarven och andra krigsviktiga industrier,
men även staden i övrigt led obotlig skada.
Västra B. blev sålunda totalt raserat,
utkanternas villabebyggelse mestadels bortsopad, och av
talrika monumentalbyggnader återstodo endast
ruinrester. Över 70 % av hela bostadsbeståndet
beräknas ha spolierats. 10 april 1945 ryckte
Montgomerys trupper in i B :s inre, men först
c:a 14 dagar senare var hela staden i deras
händer. Under de allierades ockupation av Tyskland
var B. amerikansk försörj ningsbas och kom att
jämte ett område på båda sidor om Weser
nedanför staden tillhöra den amerikanska
ockupationszonen.
I B. funnos före ödeläggelsen en blomstrande
varvsindustri (främst det väldiga A. G. Weser),
bl. a. omfattande ett av Tysklands största
ubåtsvarv, stora sammansättningsverkstäder för
Foc-ke-Wulf-j aktplan, fabriker för tillverkning av
flygplansdelar samt andra stora mekaniska
verkstäder (Atlas- och Goliatverken, Hansa-Lloyd),
oljeraffinaderier, järnverk, tobaks-, jute-,
bomulls- och ylleindustri, kvarnar och bryggerier.
De svåra bombanfallen mot det stora
hamn
området resulterade ej i fullständig förstörelse,
utan ännu vid krigets slut kunde hamnen
användas i viss utsträckning. Enorma kostnader hade
sedan omkr. 1885 nedlagts på hamnförbättringar.
Anläggningarna finnas i stadens v. kant på
högra stranden av Weser. Av de 12 bassängerna
äro 2 frihamnsbassänger, vardera nära 2 km
lång. Bland de många rederierna dominera
Nord-deutscher Lloyd och Hansa-Lloyd. De
förnämsta järnvägslinjerna över B. äro Hamburg-Köln,
Hannover-Bremerhaven och järnvägen från B.
till Oldenburg. Stadens flygstation ligger i s. på
N euenlanderf elde.
Historia. B. nämnes först 782 och blev 787
biskopsstift. Efter ett första kejsarprivilegium
1186 och fastare organisation av staden råd fick
B., ehuru ännu beroende av ärkebiskopen,
småningom en självständigare ställning och frigjorde
sig under slutet av 1400-talet så gott som helt
från detta beroende. B. inträdde tidigt i
hanse-förbundet men var uteslutet ur detta 1285—1358
och 1427—1433. Reformationen genomfördes
snabbt, och 1618 blev reformerta läran
statsreligion. Sverige, som i westfaliska freden 1648
fått stiftet B., erkände ej ett åt staden 1646 av
kejsaren givet frihetsbrev utan gjorde anspråk
på viss överhöghet (bl. a. hyllning och rätt att
inlägga besättning i staden). När B. likväl
uppträdde som självständig riksmedlem 1654 på
tyska riksdagen, uppstod en tvist (”första bremiska
kriget”), bilagd först genom recessen i Stade 28
nov. s. å. B. förband sig då till hyllning av
svenska kronan, men frågan om riksomedelbarheten
uppsköts. 1665 förklarade Karl XI :s
förmyndarregering nytt krig (”andra bremiska kriget”),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
