Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brinkman (Brinckman), Carl Gustaf von - Brinkmann, August - Brinon, Fernand de - Brinton, Daniel Garrison - Brio - Brioche - Brion, Friederike - Brioniska öarna - Brioschi, Francesco - Briot, Charles Augustin Albert - Bris - Brisad - Brisans - Brisansgranat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835 Brinkmann—Brisansgranat 836
skald uppträdde han egentligen först 1821, då han
vann Svenska akademiens stora pris för
skaldestycket ”Snillets verld”, soip ingår i
”Vitterhetsförsök” (1842), vilkas egentliga kärna utgöres
av hans ”Tankebilder” (4 böcker). Själv har hän
riktigt karakteriserat sig som snarare en poetisk
människa än en skald; bäst äro hans tankedikter.
—- Genom sina vidsträckta intressen, sin
opartiskhet och sin med stor välvilja och optimism
förenade fördomsfrihet, var B. en synnerligen
avhållen sällskapsmänniska och tillhörde bl. a. Karl
XIV Johans närmare umgängeskrets. Sin
utomordentligt rikhaltiga och dyrbara boksamling
(omkr. 20,000 band) skänkte han till Uppsala
univ. Hans stora handskriftssamling, det
s. k. Brinkmanska arkivet, kom genom
testamente till greve Trolle-Wachtmeister på
Trolle-Lj ungby, där den ännu förvaras. Denna
samling innehåller bl. a. en otrolig mängd brev
från och till ut- och inländska statsmän, skalder
och vetenskapsmän, vittra damer och andra
väninnor. Till Tegnér, med vilken han stod i den
vänskapligaste förbindelse, finnas 221 brev (se E.
Wrangel, ”B. och Tegnér”, 1906), till ”Stella”
(friherrinnan M. v. Schwerin) ej mindre än 3,349.
Av G. Andersson utgavs en del av samlingen
under titeln ”Handlingar ur v. Brinkmanska arkivet
på Trolle-Ljungby” (2 bd, 1859—65).
Brinkmann, Martin Cecilius August,
dansk-norsk zoolog (1878—1940), föreståndare för
Bergens museums zoologiska avdelning 1911, prof,
i zoologi i Bergen 1914 och dir. för biologiska
havsstationen Herdla 1922. B. har offentliggjort
arbeten bl. a. om hudkörtlar och deras byggnad
hos däggdjur samt om virvelmaskar och
nemer-tiner. B. har även i ett antal arbeten behandlat
de nordiska husdj ursrasernas förhistoria.
Brinon [brinå’], Fernand de, greve, fransk
politiker (1888—1947). Efter avlagd juridisk
examen ägnade han sig åt journalistisk
verksamhet och var bl. a. en tid chefred, för den
konservativa Journal des débats. Under
mellankrigs-åren ivrade han starkt för samförstånd med
Tyskland och var en av de främsta
initiativtagarna till föreningen Comité France-Allemagne.
Efter Frankrikes fall 1940 framträdde han som
vichyregeringens kontaktman med tyska
myndigheter och blev ambassadör hos
ockupationsmakten i Paris. Efter Frankrikes befrielse
flydde han till Tyskland men tillfångatogs,
dömdes till döden och avrättades.
Brinton [bri’ntan], Daniel Garrison,
amerikansk etnolog (1837—99). Under
nordamerikanska inbördeskriget tjänstgjorde han som
överfältläkare och slog sig 1865 ned som praktiserande
läkare i Filadelfia. Särsk. bekant är B. genom
sina forskningar i Amerikas etnologi. 1884 blev
han prof, i etnologi och arkeologi vid Academy
of Natural Sciences i Filadelfia och var
därjämte prof, i amerikansk arkeologi och lingvistik
vid Pennsylvanias univ. B. har bl. a.
offentliggjort standardverket ”The floridian peninsula,
its literary history, indian tribes and antiquities”
(1859) samt många andra viktiga fackskrifter.
Bri’o, it., livlighet, eld. — Mus. C o n b r i’o
el. A11 e’g r o c o n b r i’o, med eldigt och raskt
föredrag.
Brioche [briå’J], fr., finare bakverk av jäst
vetedeg med mycket smör och ägg; till följd
av ett komplicerat beredningssätt synnerligen
lätt och poröst.
Brion [briå^], Friederike (1752—1813),
Goethes ungdomskärlek från vistelsen i Elsass.
I okt. 1770 lärde Goethe känna henne vid besök
i hennes föräldrahem, prästgården i Sesenheim
nära Strassburg. Skildringen av kärleksidyllen,
som bröts, då han aug. 1771 lämnade Strassburg,
är ett av de mest kända partierna i skaldens
”Dichtung und Wahrheit”. Se biogr. av Bode
(1920).
Brioniska öarna [-å’-], tolv små öar i
Adriatiska havet, utanför Pola (Istrien), med utanverk
till denna stads befästningar; 10 km2, c:a 300
inv. Stenbrott (grå marmor). På huvudön,
Brioni, havsbad. B. tillhör sedan 1947
Jugoslavien.
Brioschi [briå’ski], Francesco, italiensk
matematiker (1825—97), prof, vid univ. i Pavia
1850. Den 1862 grundade tekniska högskolan i
Milano har för sin tillkomst att tacka B :s
initiativ och stod till B:s död under hans ledning.
B:s vetenskapliga alstring faller huvudsaki. inom
algebrans område. Värdefullast äro de bidrag, som
han lämnat till teorien för ekvationer av femte
graden, och hans studier över algebraiska former
och invarianter.
Briot [briå’], Charles Augustin
Albert, fransk matematiker (1817—82), prof, i
matematisk fysik vid Sorbonne i Paris. Han
etablerade med sin landsman J. C. Bouquet ett
intimt matematiskt samarbete, som bar frukt i
form av flera värdefulla undersökningar inom
analysen och framför allt genom en del
synnerligen gedigna läroböcker av stor betydelse för
den matematiska forskningens utveckling. I
”Théorie des fonctions doublement périodiques
etc.” (1859) ha B. och Bouquet med tillhjälp
av Cauchys funktionsteoretiska metoder gett den
av Abel och Jacobi gestaltade teorien för de
el-liptiska funktionerna ett värdefullt tillskott.
Bris, namn på ej alltför hård vind. Man
skiljer mellan styv el. hård, frisk, laber och
fin bris.
Brisäd, en. med brisant sprängämne laddad
projektils sönderspringande. Beroende på var b.
äger rum i projektilbanan, skiljer man på
luft-brisad, nedslagsbrisad och studsbrisad.
Fördröj-ningsbrisad är en nedslagsbrisad, som inträffar
någon bråkdel av en sekund efter det att
projektilen träffat marken el. målet, varigenom den
hinner intränga längre och verkan kan bli
större. Motsatsen är ögonblicksbrisad.
Brisa’ns, egenskap hos explosivämnen
(sprängämnen) att vid förbränning (detonation) utveckla
stor energimängd på kort tid ur en liten volym
(brisera).
Brisansgranat, projektil med sprängladdning
av brisant sprängämne. De viktigaste typerna av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
