Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brix, Hans - Brix, Harald - Brixen - Brixham - Briza - Brjansk - Brjusov, Valerij - Brno - Bro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Brix—Bro
860
regninger i de danske runeinskrifter” (1932),
”Analyser og problemer”, (5 bd, 1933—40),
”Ludvig Holbergs komedier” (1942), ”Digterne
og fædrelandet” (s. å.). Han har senare utg.
monografier över Kaj Munk (”Hurtigt svandt
den lyse sommer!”, 1946; sv. övers. 1947) och
Nis Petersen (1947). Han har flitigt verkat som
utg. av danska klassiker och medarbetat i olika
tidningar som litteratur- och teateranmälare.
Brix, Harald, dansk socialdemokrat (1841
—81). Han blev under påverkan av sin kusin L.
Pio socialdemokratisk agitator samt var 1871
med om danska socialdemokratiens grundande.
Han arresterades 1872 tills, m. Pio och Geleff
med anledning av ett tilltänkt folkmöte på
Köpenhamns fælled och dömdes 1873 till 3 års
tukthus. B. frigavs 1875, började utge en
socialistisk veckotidning, Ravnen, satt ånyo i
fängelse (för några tidningsartiklar) 1877—80
och uppsatte före sin död den socialrevolutionära
tidningen Herolden.
Bri’xen, tyska namnet på Bressanone.
Brixham [brfksam], hamnstad i s. v.
England, grevsk. Devon, på s. stranden av Tor Bay;
8,000 inv. Betydande fiske. Skeppsbyggeri. I
närheten järngruvor och kalkstensbrott.
Bri’za, se Darrgräs.
Brjansk, stad i s. v. Ryssland, förr huvudstad
i guv. med samma namn, numera i
Brjanskom-rådet; 87,000 inv. Staden, som är en viktig
järnvägspunkt, ligger på h. stranden av Desna.
Den utvecklade sig särsk. under 1920—30-talen
till ett ansenligt industricentrum med
sågverks-och kvarnindustri. I förorten Maltsevsk stora
stålverk, lokomotivverkstäder m. m. B.
grundades 1146.
Brjusov [brjo’sof], Valer i j, rysk skald
(1873—1924), jämte Balmont främste
representanten för dekadansskolan på 1800-talet i
Ryssland. Hans lyrik är sällsynt välljudande och
färgrik men kylig, hans kritiska alstring
framstående. Utom flera diktsamlingar, med bl. a.
stadsmotiv, populära fabriksvisor och eldiga
revolutionära sånger från 1905, har han utgett
romaner (den romantisk-fantastiska ”Eldängeln”
m. fl.). B. slöt sig 1917 till bolsjevikerna.
Brno [ba’rnå], tjeckiska namnet på staden
Brünn.
Bro, ett byggnadsverk, avsett som
förbindelseled över ett djuphinder (t. ex. ett vattendrag,
en dalgång) på så sätt, att under
byggnadsverket ett el. flera fria rum — broöppningar —
uppkomma. Man skiljer mellan väg-, gatu-,
gång-, järnvägs- och kanalbroar samt
akveduk-ter; de sistnämnda överföra vattenledningar. Är
hindret ej ett vattendrag utan en dalgång, väg
el. annan förbindelseled, kallas bron viadukt.
I järnvägs- el. vägbankar anordnade mindre
broöppningar för genomföring av vattenleder el.
vägar kallas k u 1 v e r t a r.
Varje b. har två huvuddelar, underbyggnaden,
som består av mellanstöden (pelarna) och de vid
brons ändar anordnade landfästena med
funda-ment, samt överbyggnaden, den egentliga bäran-
Fig. 1. Balkbro.
de, på underbyggnaden vilande konstruktionen.
Efter materialet i överbyggnaden indelas b. i
trä-, järn-, betong-, järnbetong- och stenbroar.
Avståndet mellan två stöd el. upplag kallas
spännvidd. Valet av material i en b.
bestämmes bl. a. av ekonomiska synpunkter och
önskad livslängd för bron. I fråga om över-
Fig. 2. Bågbro.
byggnadens statiska verkningssätt skiljer man
mellan: 1) Balkbroar (fig. 1), vilkas tryck mot
stöden (upplagstryck) äro lodräta el. obetydligt
avvika från lodrät riktning; 2) valv-, båg- och
spännverksbroar (fig. 2—3), vid vilka stödtrycken
ha sned riktning utåt mot fundamenten, samt 3)
hängverk och hängbroar (fig. 4—5), av vilka
Fig. 3. Spännverk.
de senare äro upphängda mellan stöden och
sålunda förorsaka inåt bron riktade dragningar i
dessa.
överbroandet av smalare vattendrag med hjälp
av enstaka stockar el. av stockar sammanfogade
spänger torde vara en urgammal uppfinning.
Träbroar, vilande på mellanstöd i form av
bockar el. pålok, användes av romarna men äro sä-
Fig. 4. Hängverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
