Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Bro
862
Fig. 5. Hängbro.
kerligen vida äldre. Liknande broar ha byggts
både under medeltiden och nyare tiden; bekanta
exempel äro broarna från det medeltida
Stockholm till Norrmalm och Södermalm samt den
medeltida, ännu kvarstående b. vid Luzern
(Kapell-brücke, över Reuss, helt av trä, byggd 1322 på
pålok, största spännvidd omkr. 5 m). En god
representant för äldre svensk brobyggnadskonst är
den 1814—16 uppförda Carl XIII:s bro över
Dalälven vid Älvkarleby. Den är utförd i tre
bågspann, av vilka det största har en
spännvidd av 32,1 m. Bron restaurerades grundligt
1921 och är ännu i bruk för lokaltrafik.
Även stenbroar förekomma i primitiva
former; större praktisk betydelse fingo först de
välvda broarna. Sådana omtalas i babyloniska
urkunder. Romarna, som lärde
valvbyggnadskonsten från orienten, ha efterlämnat många
dylika inom och utom Italien (Pons Fabricius
i Rom, 21 f. Kr., nu Ponte di Quattro Capi,
spännvidd 20 m, bild 1 å pl.; Augustusbron vid
Rimini, 14 e. Kr.; den berömda akvedukten
Pont du Gard vid Nimes i s. Frankrike med
en största höjd av 50 m och en spännvidd
av 25 m för de största valven, se bild vid
Akvedukt). Under medeltiden utfördes
stenvalven vanligen med segment- el. korgbågsform,
medan de gamla romerska valvbroarna voro
rundbågiga. I de orientaliska broarna användes
däremot spetsbågar, likaså i de under arabiskt
inflytande byggda broarna i Spanien och
Frankrike samt i venezianska broar på Balkanhalvön.
Det första kända exemplet på användandet av
elliptiska valv har man i Ponte S. Trinitå i
Florens från 1200-talet. Av äldre svenska
landsvägsbroar äro många välvda i kallmur av gnejs
el. granit (bild 2 å pl.) samt tydligt influerade
av romersk och medeltida stil. Den största och
vackraste torde vara landsvägsbron i Karlstad
över ö. grenen av Klarälven.
Förebilder till de första j ärnbrotyperna voro de
amerikanska fackverkssystemen av trä från
1800-talets början. Järnbroar såsom bågar av
gjutjärn (t. ex. Coalbrookedalebron över Severn,
1779) och oavstyvade hängbroar uppfördes i
slutet av 1700-talet i England och Amerika.
Balk-broar av gjutjärn byggdes i början av
1800-talet, men sedan valsning börjat tillämpas omkr.
1820, utträngdes gjutjärnet av smidesjärnet, och
i stället för sammanskruvade gjut järnsbalkar
begagnades helvalsade I-balkar el. för större
spännvidder balkar, sammannitade av plåtar och
vinkeljärn. 1846—49 byggdes den första större
balk-bron av järn, Britanniabron på järnvägslinjen
Chester—Holyhead, med 100—140 m långa
spann. Benämningen gallerverk brukar
an
vändas, då förstagningen mellan över- och
un-derfläns (livstängerna) utgöres enbart av
diagonalstänger ; vid fackverk finnas härjämte
vertikala stänger, medan vid ramverk
diagonalstänger saknas. Jfr fig. 6 och 7. De första större
balkbroarna utfördes i tubform, d. v. s. med paral-
Fig. 6. Fackverksbalk av trapetstyp.
lellreglar, varvid vägbanan el. järnvägsspåret
förlädes inuti tuben. Detta byggnadssätt anses
numera föråldrat. Vid större spännvidder visar
det sig mest ekonomiskt att begagna
kombinationer av balk och båge. Det största i Sverige av
järn byggda balkspannet är den båge med
dragband, som ingår i Lidingöbron och vars längd
Fig. 7. Stående parabelbalk med fackverk.
utgör 140 m. Även om den enkla balken har
använts för spännvidder över 200 m, är likväl
konsolbalken den balktyp, som vid stora
spännvidder och tre el. flera spann blir
ekonomiskt lämpligast. Kännetecknande för denna
brotyp är konsolen, en på ett mittstöd upplagd och
vid ändarna frisvävande balk. Världens största
Fig. 8. Konsolbron över Firth of Forth.
konsolbalksbroar äro Forthbron vid Edinburgh,
färdig 1892 och med 521 m huvudspann, samt b.
över S:t Lawrencefloden vid Quebec (jfr fig. 8
och bild 3 å pl.), färdig 1916 och med ett
mittspann på 540 m. En annan viktig systemtyp bland
järnbroar är bågbron, som påverkar upplagen
med sneda krafter. (Jfr fig. 9 och bild 4 å pl.)
Fig. 9. Järnvägsbron över Wupper vid Mürgsten i
Westfalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
