Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bro - Naturfolkens brobyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Bro
864
Bågbro av betong. Tranebergsbron i Stockholm.
Den största bågbro av järn, som hittills blivit
byggd, är Kill van Kull-bron mellan staten Island
och Jersey-landet utanför New York med dess 509
m överspännande fackverksbåge. Sveriges största
bågspann av järn är det i Västerbron i Stockholm
ingående huvudspannet, som är 204 m långt (bild
5 å pl.). Vid spännvidder väsentligt över 500 m
är hängbrosystemet den enda praktiskt
möjliga lösningen. Den första b. över Niagara
var en hängbro, vilken byggdes för
järnvägstrafik 1855. Den ur tekniskt-historisk synpunkt
märkligaste av de äldre hängbroarna av grövre
typ är den 1870—83 utförda Brooklynbron i New
York med 486 m spännvidd. Störst bland
hittills utförda hängbroar äro Washington
Memorial Bridge över Hudsonfloden vid New York
(uppförd 1928—32, spännvidd 1,067 m; bild 6
å pl.) samt Golden Gate-bron vid San Fransisco
(uppförd 1932—36, spännvidd 1.280 m).
Broar av järnbetong (armerad
betong) representera det yngsta men måhända
livskraftigaste systemet för brobyggnad. Mindre b.
av järnbetong uppföras som balkar, varvid en
ökning av spännet kan erhållas, om landfästena
sammangjutas med balken. Man talar härvid
om rambroar. De ur teknisk och
arkitektonisk synpunkt intressantaste betongbroarna äro
de, som utföras i bågtyp. Här finnas två
huvudtyper, näml, sådana, vid vilka bågarna helt
el. delvis ligga över brobanan, och sådana, där
brobanan till alla delar är förlagd ovanför
bågarna. En svensk konstruktion av senare slaget
är landsvägsbron över Vindelälven vid
Ruskträsk med en spännvidd av 121 m. För
betongbroar med över 150 m spännvidd lämpar sig
systemet med helt överliggande farbana bäst.
Bland märkligare bågbroar av betong må särsk.
nämnas Tranebergsbron i Stockholm med dess
huvudspann om 181 m samt den 1943
färdigbyggda, rekordlånga Sandöbron över
Ångermanälven med 264 m spännvidd.
Naturfolkens brobyggnader. Brobyggnader äro
ingalunda ovanliga hos naturfolken. I
Sydamerikas urskogar ha lågt stående indianer från en
enkel lian, som spänts över floden och avsetts
för vadande att hålla sig i, kommit fram till en
bro, bestående av två lianer, spända över
varandra, den undre avsedd att gå på, den övre att
hålla sig i. överallt i det sydliga Amerikas
bergstrakter ha indianerna emellertid förstått att
bygga broar, ofta rätt storslagna. ”Uruyas”
el. ”maromas” bestå av över floden spända rep
el. lianer, som uppbära en hängkorg el. dyl., i
vilken den resande sätter sig. Även verkliga
hängbroar, bestående av rep och ribbor samt
avsedda för gångtrafik, förekomma. Likaså
finnas broar av bambu och stockar, i vilket senare
fall brons huvuddel kan bildas av en enda, med
strävor stödd trädstam. I Kamerun och
Kongo-bäckenet finna vi också hängbroar av lianer,
stundom ända till 100 m långa. Från Nya Guinea
känner man alldeles liknande av rotang. I
Indonesien och Sydostasien förekomma bambubroar
med komplicerat hängverkssystem. Hängbroar
av bambu, rotang och lianer äro vanliga. På
Primitiv hängbro på Celebes. Jfr bild 2 å pl. vid
Borneo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
