Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bromssträcka - Bromsten - Bromsyra - Bromural - Bromus - Bromväte, Bromvätesyra - Bromö - Bromölla - Bronchitis - Brongniart, 1. Alexandre Théodore - Brongniart, 2. Alexandre - Brongniart, 3. Adolphe - Broning - Bronkektasi - Bronker - Bronkial - Bronkialandning el. bronkiellt andningsljud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Bromsten—Bronkial andning
892
utgör vid 80 km/tim för en bil i bästa fall c:a
50 m, för ett järnvägståg c:a 300 m.
Bromsten [brå’m-], tidigare
municipalsam-hälle, sedan 1949 inkorporerat med Stockholm.
Bromsyra, se Bromföreningar.
Bromuräl, se Bromföreningar.
Bro’mus, se Losta.
Bromväte, Bromvätesyra, se Bromföreningar.
Bromö, ö i östra delen av Vänem, Torsö
socken.
Bromölla, köping i Villands härad,
Kristianstads län, utgörande en del av Ivetofta förs.,
belägen närmast s. ö. om Ivösjön kring dess
utlopp Skräboån och vid statsbanelinjen
Kristianstad—Karlskrona; 9,70 km2, 3,598 inv. (1950).
Efter upptäckten av kaolin- och
kalkstensfyndig-heterna på Ivö uppfördes 1887 nära
järnvägsstationen en primitiv kalkugn. Verksamheten
utvidgades efter hand med chamottfabrik 1895,
cement fabrik 1908 (nedlagd 1940) och bedrives
sedan 1927 av ab. Iföverken, som i stora,
moderna fabriker jämte chamott tillverkar
elektro-tekniskt porslin, sintrade golvplattor,
säkerhets-proppar och sintrat sanitetsporslin. B. utbröts
1942 ur Ivetofta socken till en egen
köpings-kommun. 509 har åker. Av Ivetofta kyrka, som
ligger inom köpingen, kvarstår det mäktiga
tornet till den ursprungliga, romanska anläggningen
från omkr. 1150; kyrkan i övrigt är från 1854
—56. B. har även ett katolskt kapell för
ättlingar till de första industriarbetarna, av vilka
många voro polacker. Tax.-värdet å
fastighets-skattepliktig jordbruksfastighet 723,000 kr, å
annan fastighet 21,110,400 kr; till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst: fysiska personer
m. fl. 7,806,470 kr, svenska ab. 2,527,630 kr
(1949).
Bronchitis, se Bronkit.
Brongniart [brånjä’r]. 1) Alexandre
Théodore B., fransk arkitekt (1739—1813),
verksam i Paris. Han utförde ritningar bl. a.
till börsen i Paris (påbörjad under B :s ledning
1808, fullbordad efter hans död).
2) Alexandre Théophile B., den föreg:s
son, geolog (1770—1847). Han blev 1800
direktör för porslinsfabriken i Sèvres och 1822 prof,
i mineralogi vid Musée d’histoire naturelle i
Paris. Som geolog ägnade han sig åt de yngre
sedimentens stratigrafi och paleontologi och
började använda de där förekommande fossilen som
medel att bestämma de geologiska
formationernas relativa ålder. Med Cuvier utgav han en
”Description géologique et minéralogique des
environs de Paris” (1811), där den första
framställningen lämnas av Parisbäckenets krit- och
tertiärbildningar på grundval av deras fossil.
3) A d o 1 p h e Théodore B., den föreg :s son,
botanist (1801—76), den systematiska
paleobo-tanikens grundläggare. Han blev 1833 prof, i
botanik vid Musée d’histoire naturelle i Paris.
Redan tidigt följde han sin fader på dennes
geologiska resor och besökte bl. a. Sverige 1824, då
Sven Nilsson satte honom i tillfälle att studera
de fossila växterna vid Höör och Höganäs. Han
sökte tillämpa den stratigrafiska arbetsmetoden
även på de fossila växterna och visa, att varje
geologiskt system hade sina karakteristiska
växt-fossil. 1828 utgav B. ”Prodrome d’une histoire
des végétaux fossiles”, som gav en kort översikt
av vad man då kände om de fossila växterna.
1828—38 följde hans stora ”Histoire des
végétaux fossiles”, som är av grundläggande
betydelse. Även utgav han stora monografier med
beskrivningar och avbildningar av nya släkten
och arter. I flera
uppsatser hade B. med
hänsyn till de fossila
växternas geologiska
uppträdande antytt
tillvaron av olika skeden,
karakteriserade av
olika växtgrupper;
sålunda uppställde han [-kärlkryptogamernas (karbon-och-]
{+kärlkryptoga-
mernas (karbon-
och+} permsystemet), [-gymnospermer-nas-]
{+gymnospermer-
nas+} (trias och jura)
och
angiosper-m e r n a s (krita och
tertiär) perioder. Emellertid ställde han dessa
skeden, i enlighet med de åsikter, som på den tiden
härskade i Frankrike och företräddes av Cuvier,
Élie de Beaumont och d’Orbigny, i samband
med ödeläggande katastrofer, åtföljda av nya
skapelseakter. Fastän B. ständigt framhållit
växtlivets framåtskridande från lägre till högre
former, bekämpade han dock vid flera tillfällen
i skrift utvecklingsläran.
Broning, den på stöd vilande brobanan på en
militär brobyggnad.
Bronkektasi, se Bronkiektasi.
Bro’nker (av grek. bro’nchos, luftrör),
luftstrupens grenar, fr. o. m. dess första tvådelning
i brösthålan t. o. m. de finaste rörformiga
ändarna i lungorna. De större rören ha, för att
luften må kunna fritt strömma in och ut,
brosk-ringar, som göra dem styva, och bestå dessutom
av bindväv, med inblandad elastisk väv och
muskelväv, samt klädas på insidan av slemhinna,
innehållande slemkörtlar. De minsta bestå blott
av nämnda mjukdelar; brosken minskas, i samma
mån rören bli trängre, och försvinna slutligen
alldeles. B :s grenar avgå ungefär som grenarna
på ett träd (”bronkialträdet”). De minsta rören
sluta i blindsäckar (alveolsäckarna).
Bronkiäl (oftast i sammansättningar) el.
b r o n k i e’l 1, som har avseende på luftrören
(bronkerna).
Bronkialandning el. b r o n k i e 111 a n
d-ningsljud av flåsande karaktär höres över
lungförändringar med upphävd lufthalt i
paren-kymet, t. ex. en större lunginflammation. De i
en mer fast vävnad inbäddade luftrören fortleda
och förstärka då liksom ett talrör det i
luftstrupen alstrade och normalt endast här hörbara
flåsande andningsljudet. Även över patologiska
hålbildningar i lungan (kaverner) kan b. höras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
