Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronkialkatarr - Bronkialkramp - Bronkialkrupp - Bronkialkörteltuberkulos - Bronkialkörtlar - Bronkialträdet - Bronkialutvidgning - Bronkiektasi el. bronkektasi - Bronkiell - Bronkit, bronchitis, luftrörskatarr - Bronkofoni - Bronkografi - Bronkopneumoni - Bronkoskop - Bronkostenos - Bronn, Heinrich Georg - Bronnen, Arnold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
Bronkialkatarr—Bronnen
894
Bronkialkata’rr, se Bronkit.
Bronkialkramp, mindre bruklig benämning
på astma.
Bronkialkrupp, vid difteri fruktad
komplikation, bestående däri, att de di f ter iska
membraner-na icke begränsa sig till mandlar, svalg och
luftstrupe utan utveckla sig ända ned i luftrören
i lungorna, vilket förorsakar svåra
andningshinder.
Bronkialkörteltuberkulos, tuberkulos i de
s. k. bronkiala lymfkörtlarna vid lungroten.
Bronkialkörtlar, de lymfkörtlar, som ligga
dels i mellanrummet mellan bronkerna, dels
utefter bronkernas förgreningar i lungroten och
mottaga lymfkärlen från lungan. B. bli därför
ofta angripna vid sjukdomsprocesser, som börjat
i lungorna.
Bronkialträdet, se Bronker.
Bronkialutvidgning, dets. som bronkiektasi.
Bronkiektasi el. b r o n k e k t a s i är en
utvidgning av luftrören, bronkerna, i lungorna. B.
förekommer i två huvudformer, den diffusa el.
cylindriska och den säckformiga. Alla
övergångsformer mellan dessa kunna också finnas. I regel
ha de rikligt, slemmigt, ofta varblandat innehåll.
Orsaken till b. är i regel långvariga
luftrörskatarrer.
Bronkie’ll, se Bronkial.
Bronkit (lat. bronchitis, av grek. bro’nchos,
luftrör), bronchitis, luftrörskatarr,
katarr i bronkerna, vanligen förenad med katarr
jämväl i luftstrupen (trachea), är en mycket ofta
förekommande sjukdom. Den orsakas av
smittämnen och andra skadligt verkande ämnen, som
inkommit från de övre luftvägarna, näsan och
svalget. Dispositionen för b. kan ökas genom
ofta upprepade katarrer; svaga och av andra
sjukdomar nedsatta personer angripas lättare än
andra. Till sin intensitet är sjukdomen mycket
olika. I lindriga fall har den sjuke endast en
mer el. mindre retsam hosta, med till en början
sparsam, sedermera ymnigare upphostning; han
besväras av en allmän sjukdomskänsla, har
obetydlig el. ingen feber och blir efter några dagar
el. en el. annan vecka fullt återställd. Denna
form av akut bronkit är ofta förenad med
snuva, till följd av katarr i näsans slemhinna,
och heshet, till följd av katarr i struphuvudet.
I svårare fall äro symtomen huvudsaki. desamma,
ehuru stegrade. Ej sällan händer likväl, att
den akuta bronkialkatarren drager ut på längden
och blir kronisk. Den kroniska bronkiten
leder stundom till utvidgningar av bronkerna,
s. k. bronkiektasier, samt emfysem och
andra sjukliga förändringar i lungorna. Om
katarren griper över på de finaste
förgreningarna av bronkerna el. i stor utsträckning
uppträder huvudsaki. i dessa, är den ofta
betänklig, i synnerhet om barn och åldringar angripas
av en sådan s. k. kapillär bronkit Hos
barn och äldre personer samt även f. ö. vid
större virulens hos infektionen kan den djupa
(kapillära) b. ge anledning till den katärrala
formen av lunginflammation, bronkopneumoni.
B. förebyggas genom att luftvägarna skyddas
för de skadliga ämnena. Vid behandlingen
användas hostlindrande och sekretlösande medel.
Bronkofoni, förstärkning av den s. k.
röstresonansen, som höres över vissa
lungförändringar (lunginflammationer el. andra större
förtätningar) ; därför av betydelse för dessas
fysikaliska diagnostik.
Bronkografi (av grek. grafei’n, skriva),
röntgenfotografering av själva luftrören. Härvid
användas kontrastgivande medel, som efter
bedövning av svalgets och luftrörens slemhinnor
nedföras i luftrören. B. är särsk. av vikt vid
diagnosticerandet av bronkiektasier och tumörer.
Bronkopneumoni (av grek. pnéu’mon, lunga),
s. k. katarral lunginflammation, kännetecknad
därav, att katarren från de minsta grenarna av
luftrören i till en början ärt- och bönstora, först
småningom sammanflytande härdar angriper
lungvävnaden. Härigenom skiljer sig b. från den
vanliga akuta el. s. k. k r u p ö s a
lunginflammationen, vilken har benägenhet att på en gång
angripa större partier av lungan, vanligen minst en
hel lunglob på en gång och därför också kallas
1 o b ä r. B. har benägenhet att uppstå i
sammanhang med djupt ned i lungan spridda
luftrörskatarrer, särsk. hos späda barn samt hos
ålderstigna el. av sjukdom nedsatta individer, hos vilka
upphostningen är bristfällig. Den är också en
synnerligen farlig komplikation vid s. k.
lungkatarr efter influensa och dyl. hos äldre el. svaga
individer samt antager ett olika häftigt förlopp
alltefter virulensen hos de många olika bakterier,
som äro verksamma vid dess uppkomst.
Behandlingen är i huvudsak densamma som vid vanlig
lunginflammation. I förebyggande syfte är man
mån om att äldre individer icke längre än som
är absolut nödvändigt tvingas intaga sängläge.
Bronkoskop [-skå’p] (av grek. skopei’n, se),
en rörformig belysningsapparat för undersökning
av luftrören (bronkoskop i), vilken
försiktigt nedföres genom munhålan. Instrumentet
användes för inspektion av slemhinnan i luftstrupe
och luftrör, för fastställande av svulster och
förträngningar, avlägsnande av främmande kroppar
m. m.
Bronkostenos [-å’s] (av grek. ste’nosis),
förträngning i luftrören.
Bronn [brån], Heinrich Georg, tysk
naturforskare (1800—62). Han blev 1828 prof, i
Heidelberg i naturalhistoria och teknologi och 1832
föreståndare för de zoologiska samlingarna. Inom
zoopaleontologien bragte han ordning och
sammanhang genom att närmare anknyta den fossila
faunan till de levande formerna. B. hade mycket
stort inflytande på paleontologiens utveckling
under 1800-talets mitt. Han började utge
samlingsverket ”Klassen und Ordnungen des
Thier-reichs” (1859 ff.), sedan fortsatt av andra och
ännu ett av zoologiens standardverk. Han utgav
även ”Lethaea geognostica” (1 :a uppl. 1834—38,
3:e uppl. med F. Römer 1851—56).
Bronnen [brå’nan]. Ar no It, österrikisk
författare (f. 1895), väckte uppseende med dramat
”Vatermord” (1920), skildrande eländet i en Wien-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
