Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brorson, Hans Adolph - Bros. - Brosböll, Carl Christian - Broschera - Broschyr - Brosimum - Brosk - Broskbarock, öronmusslestil - Broskfiskar - Broskganoider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Bros.—Broskganoider.
908
skop där från 1741.
B:s verksamhet
infaller under den danska
pietismens
blomst-ringstid. Han inledde
sin psalmdiktning med
att utge ett litet häfte
julsånger (1732—36),
i vilket funnos några
av danska kyrkans
mest populära
julpsalmer. Senare (1739)
samlade han alla sina
psalmer under titeln
”Troens rare kleno-
die”. Efter hans död utkom hans ”Svanesang”
med 68 originalpsalmer. B:s religiösa diktning
utmärker sig för innerlighet och skönhet, och
hans psalmer äro i hög grad sångbara. I svenska
psalmboken finnas 3 psalmer av B., näml, nr 145
(”Den store, hvide flok”), 549 och 595.
Bros. [bra’Öaz], i engelska firmanamn förk.
för Brothers, bröder.
Brosböll, Johan Carl Christian, dansk
författare (1816—1900) under märket C a r i t
Etlar. 1839 utgav B. berättelsen ”Smuglerens
sön”, som vann stor framgång och följdes av
ett stort antal romaner: ”Madsalune” (1841),
”Gjöngehövdingen” (1853) och dess fortsättning
”Dronningens vagtmester” (1855), ”Fangen paa
Kalö” (om Gustav Vasa, 1877) och ”Viben
Peter” (1878) samt smärre noveller som
”Herre-gaardshistorier” (1853), ”Herremænd” (1855)
och ”Flygtende” (s. å.). Hans frodiga
uppfinningsförmåga och levande berättargåva gjorde
honom synnerligen populär, framför allt bland
ungdomen.
Broschéra (av fr. brocher, häfta), häfta och
med omslag och pappersrygg förse böcker m. m.
— Broscherad kallas en- vävnad, i vilken
vissa inslag icke löpa över tygets hela bredd
utan omvikas efter kortare sträckor, så att de
täcka blott vissa ytor i mönstret.
Broschyr (fr. brochure), liten häftad bok,
småskrift.
Brösimum, växtsläkte inom fam. Moraceae.
Hit hör det märkvärdiga koträdet (B.
galac-todendron, i Venezuela), vars stam vid
inskärningar avger en vit, välsmakande mjölk, som
brukas som komjölk. Hos brödnötträdet
(B. alicastrum, i Mexico, Yukatan och på
Jamaica) innehåller mjölksaften rikligt med
kautschuk; trädets frukter påminna om hasselnötter,
de ätas råa el. kokade och nyttjas till
bröd-bakning.
Brosk, se Bindesubstansvävnad.
Broskbarock, även ö ronmusslestil, en
i Tyskland och Norden under 1600-talets andra
fjärdedel uppkommen dekorationsstil, som
kännetecknas av starkt förvridna och upplösta, i
renässansen och barocken förekommande
bildelement och former, ss. ansiktsmasker, kartuscher och
ramverk. B. förekommer i utsmyckningen av
såväl trä- som sten- och metallarbeten. Stilen
spreds bl. a. genom ornamentstick.
Portal i broskbarock på amiral Erik Rynings hus vid
St. Nygatan i Stockholm.
Broskfiskar, Elasmobra’nchii el.
Plagiosto’-mata, en ordning av fiskarna. B., som nästan
uteslutande äro havsdjur, uppnå vanl. en
betydande storlek. De kännetecknas av att skelettet
är broskigt el. delvis förkalkat. Hudbeklädnaden
utgöres av plakoidfjäll; stundom finnas större
benplåtar, ofta som underlag för en kraftig tagg.
Mera sällan är huden naken. Pariga fenor
finnas ; hos hanen är en del av vardera bukfenan
ombildad till parningsorgan. Gälspringorna
mynna skilda från varandra på kroppsytan. Gällock
finnas blott hos holocefaler. Simblåsa saknas.
Tarmens inre yta förstoras genom ett spiralveck.
Äggen äro gulerika samt inneslutas antingen i
ett tunt, hinnlikt el. i ett fastare,
pergamentar-tat skal. Ägg av det förstnämnda slaget (hos
darrockor och en del hajar) genomgå sin
utveckling i moderdjurets uterus, vars slemhinna
tillför embryonerna näring. Äggen av det senare
slaget äro försedda med fyra trådlika utskott i
hörnen och fästas med dessa vid havsväxter. B.
leva av animalisk föda; de större hajarna äro
fruktade rovdjur. — B. indelas i tre ordningar,
hajar, rockor och holocefaler. Se f.
ö. Fiskar.
Broskganoider, Chondrostèi, störfiskar i
vidsträckt mening, en ordning av fiskarna.
Skelettet är till mycket stor utsträckning broskigt, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
