- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
919-920

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brower, Adriaen - Brouwer, Jan - Browaldh, Ernfrid - Browallius, 1. Carl - Browallius, 2. Irja - Browallius, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

919

Brouwer—Browallius

920

Adriaen Brouwer: Självporträtt. Louvren, Paris.

äro nu mycket sällsynta. Han var redan under
sin livstid högt uppskattad. Han utövade ett
starkt inflytande på den jämnåriga och närmast
yngre generationen av genremålare både i
Holland och i spanska Nederländerna. Senare
fördunklades hans namn av den habile men honom
i själfullhet, humor och målarbegåvning vida
underlägsne D. Teniers d. y. — Litt.: W. von
Bode, ”Die Meister der holländischen und
vlämischen Malerschulen” (4:e uppl. 1923), ”A.
B.” (1924); G. Böhmer, ”Der Landschafter
A. B.” (1940).

Brouwer [bråu’var], Luitzen Egbertus Jan,
holländsk matematiker (f. 1881), prof, vid univ.
i Amsterdam 1909. B., som är en av de mest
framträdande representanterna för intuitionismen,
har givit viktiga, impulsrika men omstridda
bidrag till diskussionen om de med
oändlighets-begreppet sammanhängande
matematiskt-filoso-fiska grundproblemen. Han har även på ett
fruktbärande sätt arbetat inom andra områden av
matematiken. Berömt är bl. a. hans bevis för
invariansen av dimensionstalet. Jämte Cantor
och Poincaré anses B. som en av den moderna
topologiens grundläggare.

Browaldh, Knut E r n f r i d, bankman (f.
1889 20/2), jur. kand, i Uppsala 1912, praktiserade
som affärsjurist i Västerås och blev 1918
ombudsman vid Svenska handelsbankens avd.-kontor
där. 1923 utsågs B. till verkst. dir. i Finans-ab.
i Stockholm. 1926 blev han dir. vid Svenska
handelsbankens stockholmskontor och 1944 verkst.
dir. för denna bank. Som styrelseled. har B.
tillhört flera av Sveriges mera bekanta företag.

Han har bl. a. varit medl. av 1941 års
handels-delegation till Moskva och medl. av 1945 års
bankkommitté. Sedan 1946 är han ordf, i
Svenska bankföreningen.

Browa’llius. 1) Carl Axel B., skådespelare
(1868—1944). Från 1885 anställd vid olika
teatrar och sällskap i Stockholm, landsorten och
Helsingfors, var B. 1906—34 knuten till
Dramatiska teatern. Bland B:s roller må nämnas:
Aslaksen i ”En folkfiende”, Krogstad i ”Ett
dockhem”, Mortensgaard i ”Rosmersholm”,
Kent i ”Kung Lear”, Fregattkaptenen,
Lindkvist i ”Påsk”, Tobias i ”Sockenskomakarna”,
Jemmerling i ”Advokaten Knifving”, lagmannen
i ”Advent” och Meng i ”Patrasket. — Skarp
iakttagelse, humor och naturligt
framställningssätt utmärkte B:s skapelser, antingen det gällde
mindre sympatiska slughuvuden el. män med
hjärtat på rätta stället. I återgivandet av folkliga
karaktärer nådde B. högt.

2) Irja Agnes B., den föreg:s dotter,
författarinna (f. 1901 13/io). B., som avlagt
småskol-lärarinneexamen, var 1927—37 lärarinna i Glottra
i Närke; 1941—49 var
hon led. av
Samfundet De nio. B. har
utg. en rad
psykologiskt träffande
skildringar i novell- och
romanform. Starkt
verkande äro särsk.
de av hennes arbeten,
som hämtat motiv
från mellansvensk
bondemiljö. Bland hennes
mest
uppmärksammade romaner må nämnas
”Marméns” (1940),
”Någon gång skall det

ljusna” (1941), ”Ringar på vattnet” (1942), ”Mot
gryningen” (1943), ”Eldvakt” (1945), ”Ljuva
barndomstid” (1946), som bygger på B:s egna
upplevelser, samt ”Jord och himmel” (1947). Hon
har även skrivit ett skådespel, ”Den stora
boten” (1943).

Browa’llius, Johan, biskop,
naturvetenskapsman, politiker, statsrättslig författare (1707—55).
Född i Västerås, blev B. 1720 student i Uppsala,
1731 präst och s. å. fil. mag. Mångsidigt begåvad
och sällsynt energisk, försökte han sig åt olika
håll. Redan 1731, alltså innan Dalins Argus
börjat utkomma, utgav B. en tidskrift, Oskyldig
Målro; sedan Argus upphört, utgav han Den
philosophiske Mercurius (1734) och Den swenske
Patrioten (1735), i vilka han tillgodogjort sig
föregångarens populära maner, ehuru hans satir
var mindre godlynt. Samtidigt hade hans intressen
ägnats åt naturvetenskaperna. Lärjunge och vän
till Linné blev han 1737 prof, i fysik (med
botanik) vid Åbo univ. Han utgav nu ett antal
fysiska och kemiska avhandlingar, däribland ett rön
om arsenikens metalliska natur. 1746 övergick
han till teologiska fakulteten och blev s. å.
domprost; 1749 blev han biskop i Åbo stift och
pro-kansler. Han genomdrev 1746 en ny finsk bibel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free