- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
927-928

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Browning, 1. Robert - Browning, 2. Elizabeth, f. Barrett - Brown-Séquard, Charles Édouard - Brown-Séquards förlamning - Browns molekylarrörelse - Brownsville - Brownuniversitetet - Broxvik - Broåsen - Bruat, Armand Joseph - Bruay-en-Artois

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

927

Brown-Séquard—Bruay-en-Artois

928

vers omfattar alla slag av framställning: lyrik,
epos, drama, essä, predikan, rättsinlaga o. s. v.
”The ring and the book” återger i monologer en
italiensk rättegång på 1600-talet om ett tredubbelt
mord, varvid var och en av de inblandade ger
sin uppfattning. Lärd och säregen, med en
hänsynslös subjektivism i uttryckssättet, har B. aldrig
blivit populär men dess högre uppskattad av det
förstående fåtalet. Hans förnämsta verk äro lika
poetiskt originella som intellektuellt och etiskt
djupa. — B:s samlade verk utkommo 1888—89
i 16 bd. — Litt.: Biogr. av S. Orr (1891, ny
uppl. 1908) och W. Hall Griffin (1910).

2) Elizabeth Barrett B., den föreg:s hustru,
engelsk skaldinna (1806—61), f. Barrett.
Äldst av elva syskon och ytterligt brådmogen,
lärde hon sig som
åttaårig grekiska och
slukade engelsk och
främmande litteratur;
hennes far, som
behandlade henne som
ett underbarn, lät
trycka ett epos, som hon
skrev 1819. Ett svårt
olycksfall gjorde
henne 1821 nästan till
invalid; under långa
sjukdomsår sysselsatte
hon sig blott med
läsning och
författarskap. 1836 flyttade
fa

miljen till London, där hennes hälsa ytterligare
försämrades. Hon utgav 1838 ”The seraphim,
and other poems”, som 1844 följdes av två band
”Poems”. Äret därpå gjorde hon bekantskap med
den sex år yngre skalden Robert Browning, och
ömsesidig kärlek uppstod snart mellan dem.
Hennes despotiske fader motsatte sig dotterns
giftermål, vilket därför skedde i hemlighet 1846, varpå
hon rymde från fädernehemmet. Makarna bosatte
sig i Florens, där hon efter femton års sällsynt
lyckligt äktenskap dog och där hon begrovs.
Hennes senare alstring omfattar ”Sonnets from the
portuguese” (utg. 1847 och 1850), vari hon biktar
förlovningstidens kärlekskänslor, ”Casa Guidi
Windows” (1851), som uttrycker hennes beundran
över italienarnas frihetsstrider, blankversromanen
”Aurora Leigh” (1857), där hon skildrar, hur två
älskande skiljas åt, emedan mannen ej vill tillåta
henne en självständig verksamhet som
författarinna, men efter hans misslyckande slutligen
förenas, och ”Poems before congress” (1860),
politiska dikter. — B. var en själsstark,
självständig, spiritualistisk natur. Hennes
kärleksso-netter fyllas av djup lidelse och ädel kvinnlighet.
Medlidande, ideell trosvisshet och didaktik
känneteckna hennes diktning. Hennes samlade verk
utkommo i 2 bd, 1904, hennes brev i 2 bd 1897
och brevväxlingen mellan makarna B. i 2 bd 1899.
— Litt: Ellen Key, ”Människor” (1890, 4:e
uppl. 1927).

Brown-Séquard [bron-sekä’r], Charles
Edouard, fransk fysiolog (1817—94). Född
på ön Mauritius, blev B. 1846 med. dr i Paris och

ägnade sig åt experimentalfysiologiska och
nervpatologiska studier. Han blev 1852 prof, i
fysiologi vid univ. i Virginia, U.S.A., och 1878 vid
Collège de France i Paris. Sina
forskningsresultat om nervsystemets fysiologi har B. nedlagt
bl. a. i ett par större arbeten på eng. (1860 och
1861). Under sina sista år studerade B. ivrigt den
inre sekretionen och väckte 1889 stor
uppmärksamhet genom på sig själv utförda
föryngrings-experiment.

Brown-Séquards förlamning [bron-sekä’rs],
se Ryggmärg.

Browns molekylarrörelse [brauns], ständig
egenrörelse hos i vätskor uppslammade partiklar,
påvisades för mikroskopiskt synliga partiklar av
Robert Brown (se d. o.) 1827 och för kolloidalt
lösta, ultramikroskopiska partiklar (se
Kolloidke-mi) av Zsigmondy 1903. Rörelsen hos dessa är
fullständigt oregelbunden och oberoende av yttre
betingelser, partiklarna röra sig efter samma
lagar som molekylerna i en verklig lösning.
Under denna förutsättning härledde Einstein och v.
Smoluchowski i början av 1900-talet lagarna för
den brownska rörelsen, vilka sedermera på ett
glänsande sätt experimentellt bekräftats av många
forskare, särsk. fransmannen Perrin, svensken
Svedberg och amerikanen Millikan.

Brownsville [bråu’nzvil], stad i sydligaste
Texas, U.S.A., vid Rio Grande del Norte, 30
km ovanför mynningen; 36,000 inv. Medelpunkt
i en rik jordbruksbygd och viktig exporthamn
för frukt, grönsaker, bomull m. m. Flygstation.

Brownuniversitetet [braun-], se Providence.

Broxvik, fideikommiss i n. ö. Östergötland,
35 km ö. om Norrköping, Jonsbergs socken.
Utgör med underlydande i flera andra socknar 2,500
har, därav 850 har åker. Tax-värde 1,200,000 kr.
Huvudbyggnaden är av sten i två våningar och
uppförd på 1830-talet. Har tillhört släkterna
Ulfsparre, De Besche och von Block, gjordes
1795 till fideikommiss, med vilket följer namnet
von Block. Nuv. innehavare är Lennart Taube
von Block.

Broåsen, fornminnesplats i Grimetons socken
i Halland.

Bruat [brya’l, Armand Joseph, fransk
amiral (1796—1855). Han led 1829 som chef på
en brigg vid blockaden av Algeriets kust
skeppsbrott utanför Alger, blev tillfångatagen och
lyckades under fångenskapen tillställa amiral
Du-perré en plan över staden Alger, som mycket
bidrog till dess erövring. B. blev 1843 guvernör
över Marquesasöarna, sedan över alla franska
besittningar i Oceanien, 1846 konteramiral och
1848 marinprefekt i Toulon. Han var 1849—52
en dugande guvernör på Martinique. 1852 blev
han viceamiral, var under Krimkriget
eskaderchef i Svarta havet och utmärkte sig där genom
djärva rekognosceringar mot Sevastopol samt
erövringen av Kinburn 1855. Utnämnd till amiral,
dog han på hemfärden till Frankrike.

Bruay-en-Artois [bryä’-än-artæa’], stad i fr.
dep. Pas-de-Calais, 27 km n. v. om Arras; 31,000
inv. B. är en medelpunkt för stenkolsbrytningen
i n. Frankrike.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free