- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
13-14

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunnen - Brunner, Emil - Brunner, Heinrich - Brunnerska körtlarna - Brunnerus, Martin - Brunneus - Brunnhem - Brunnius, Ericus - Brunnmark, Gustaf - Brunnow, Filipp - Brunnsbüttelkoog - Brunnsdrickning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13

Brunner—Brunnsdrickning

14

Schwyz, vid Vierwaldstättersjön och
Gotthards-banan, 440 m ö. h. Betydande turistort. Omkr.
1,900 inv. Utgångspunkt för Axenstrasse.

Brunner [brokar], Emil, schweizisk teolog
(f. 1889), prof, i systematisk och praktisk teologi
vid univ. i Zürich 1924. B. är en av de
skarpsinnigaste representanterna för den dialektiska
teologien. I sitt arbete
”Die Mystik und das
Wort” (1924; 2:a uppl.
1928) riktar B. en
skarp kritik mot ”den
moderna
religionsuppfattningen”, som med
utgångspunkt hos

Schleiermacher och

den tyska idealismen
lägger huvudvikten vid
mystiska
känsloupplevelser. Gentemot detta
ställes lydnaden för
det gudomliga Ordet,
sådant det uppenbaras

i Kristus, i kristendomens centrum. Härigenom
söker B. hävda den reformatoriska
kristendomens rätt gentemot varje idealistisk-mystisk
religiositet. Dessa tankegångar ha vidare utförts
bl. a. i ”Religionsphilosophie evangelischer
Theo-logie” (1927) och ”Der Mittler” (s. å.). I ”Das
Gebot und die Ordnungen” (1932) och
”Gerech-tigkeit” (1943; sv. övers. 1945) har B. givit en
synnerligen uppmärksammad behandling av den
kristna etikens problem. 1946—50 utkom
”Dogmatik”, 1—2, ett försök att ge en
sammanfattning av den kristna läran med hänsyn till de
senaste årtiondenas nyorientering.

Brunner [bro’nar], Heinrich,
österrikisktysk rättshistoriker (1840—1915). Född i Wels
i övre Österrike, blev B. ordinarie prof, i
rättshistoria i Lemberg 1868, i Prag 1870, i
Strass-burg 1872 och i Berlin 1873. Bland hans talrika
skrifter märkas främst det banbrytande arbetet
”Die Entstehung der Schwurgerichte” (1872),
hans monumentala, även för kännedomen om äldre
nordisk rätt betydelsefulla huvudarbete ”Deutsche
Rechtsgeschichte” (2 bd, 2:a uppl. 1906—28),
den mycket anlitade handboken ”Grundzüge der
deutschen Rechtsgeschichte” (7æ uppl. 1927),
”Geschichte der englischen Rechtsquellen in
Grundriss” (1909) och ”Luft macht frei” (1910).

Brunnerska körtlarna, Gla’ndulae
brunneri-änae, körtlar, belägna tätt under slemhinnan i
tolvfingertarmen. De bilda ett tunnflytande, något
slemmigt sekret, som tömmes i tarmen mellan
tarmludden, och innehålla ett
äggvitesönderdelan-de ferment.

Brunnérus, Martin, teolog (1627—79), fil.
mag. i Uppsala 1655, prof, i grekiska 1659, i
teologi 1666. B. ivrade för tillgodoseendet av den
praktiskt religiösa sidan av prästutbildningen.
Mest bekant är B. för sitt krav om revision
av det rättsliga förfarandet vid häxprocesserna.

Bru’nneus, artnamn på växter och djur med
brun färg, helt el. på något organ.

Brunnhem, socken i mellersta Västergötland, n.

n. ö. om Falköping; Gudhems härad, Skaraborgs
län; 15,97 km2, 203 inv. (1950). Omfattar ö. och
större delen av Brunnhemsberget (295 m
ö. h.) en s. utlöpare till Billingen. 556 har åker.
Förs, begagnar Stenstorps kyrka. Ingår i
Stenstorps, B:s, Södra Kyrketorps, Segerstads,
Valtorps och Håkantorps pastorat i Skara stift,
Falköpings kontrakt; tillhör storkommunen Stenstorp.

Bru’nnius, E r i c u s Erici, superintendent
(1597—1664), prof, i historia i Uppsala 1636, teol.
prof. 1645, superintendent i Göteborg 1647. B.
hade den svåra uppgiften att i det nyförvärvade
landskapet Halland införa svenskt kyrkoskick.
Han gjorde detta med stor takt och varsamhet. B.
förskaffade Göteborg dess första boktryckeri.

Brunnmark, Gustaf, präst (1773—1814),
legationspredikant i London. Var stiftare av
Svenska bibelsällskapet.

Brunnow [bro’naf], Filipp, rysk diplomat
av baltisk (kurländsk) härkomst (1797—1875).
Han inträdde 1818 i rysk diplomatisk tjänst och
blev 1840 sändebud i London, där han lyckades
få till stånd kvadruppelalliansen av 15 juli s. å.
B. uppträdde medlande i Englands konflikt med
Grekland 1850 och tog 1852 verksam del i
Londonkonferensen om tronföljden i Danmark. Då
B. till följd av Krimkrigets utbrott måste
lämna England (1854), blev han 1855 sändebud i
Darmstadt. Han var andre rysk delegerad på
Pariskongressen 1856, blev 1857 sändebud i
Berlin men återtog 1858 sin gamla post i London
och stannade där till 1874 med avbrott för ett
halvårs sändebudstid i Paris 1870—71. På
Londonkonferensen om danska frågan 1864 sökte
han förgäves hävda danska monarkiens
integritet. För sin medverkan i konferensen i London
om Dardanellerna och Svarta havet 1871 lönades
han s. å. med grevevärdighet.

Brunnsbüttelkoog, stad i Schleswig-Holstein,
Tyskland; vid Elbes mynningsarm; c:a 5,000 inv.
B. är s. ändpunkt för Kielkanalen.

Brunnsdrickning. B:s historia går mycket
långt tillbaka. I Indien och Grekland funnos
bekanta undergörande källor. Hippokrates, som
undersökte en del mineralkällor, uppräknar flera,
som innehålla järn, silver, guld, koppar, svavel,
alun m. m. De gamle trodde emellertid, att något
gudomligt (anima fontis, källans själ) bodde i
källan och att det var detta, som var det
huvudsaki. verksamma. Efter kristendomens införande
tillskrev man ( i st. f. källans själ) i många fall
helgonen källans hälsobringande förmåga. Det
var först genom den kemiska analysen, som klarhet
började vinnas över mineralkällornas faktiska
verkningar, d. v. s. över deras farmakodynamiska
betydelse. — Under 1600-talet var det vattnet
såsom sådant, icke dess mineralhalt, som ansågs
ha betydelse, och därför lade man an på att
förtära så stora vattenmängder som möjligt, enär
man höll före, att kroppen skulle grundligt
genomspolas och utsköljas. Tidens b. inleddes
därför gärna med en grundlig purgation. Urban
Hjärne omtalar från Medevi, att det ej var
någon ovanlighet, att en brunnsgäst där drack
2—3 kannor på morgonen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free