Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruns, Ernst Heinrich - Brunsberg - Brunsbo - Brunschvicg, Léon - Brunskjortor - Brunskog - Brunskär - Brunskära - Brunsopp - Brunspat - Brunsson, Johanna - Brunst - Brunsten - Brunswick - Brunört - Brusafors-Hällefors ab. - Brusaholm - Brusasorci, Domenico
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Bruns—Brusasorci
20
Bruns [brons], Ernst Heinrich, tysk
astronom (1848—1919), prof, i astronomi och
direktor vid observatoriet i Leipzig. B:s
produktion har sin tyngdpunkt på det
matematisk-astro-nomiska och det rent matematiska området.
Förnämsta arbeten: ”Die Figur der Erde” (1878),
”Über die Integrale des Vielkörperproblems”
(1887), ”Grundlinien des wissenschaftlichen
Rech-nens” (1903), ”Wahrscheinlichkeitsrechnung und
Kollektivmasslehre” (1904).
Brunsberg, se Brunskog.
Brunsbo, biskopsgård i Skånings-Åsaka
socken, Skaraborgs län, 3 km ö. om Skara. 383
har, varav 170 har åker; tax.-värde 207,000 kr.
”Bryniulfsbo” inköptes i början av 1400-talet av
biskop Brynolf II och var sedan dess med smärre
avbrott biskopsgård till 1935. B. är nu
lant-hushållsskola. Av det 1490 uppförda slottet
finnes endast källarvåningen kvar, på vilken den
nuv. byggnaden är uppförd.
Brunschvicg [bröjvi’k], Léon, fransk filosof
(1869—1944), prof, vid Sorbonne, Paris. B.
företräder en till Kant ansluten kritisk el.
”matematisk intellektualism” och bestämmer filosofien
som andens tänkande över sig själv, dess
strävan att fatta sig själv i sin fortgång och
verksamhet. Som filosofihistoriker har B. särsk.
behandlat Spinoza och Pascal och jämte P. Boutroux
och F. Gazier utgivit Pascals samlade verk. B:s
förnämsta arbeten äro ”La modalité du
juge-ment” (1897), ”Introduction å la vie de 1’esprit”
(1900, 5:e uppl. 1932), ”Les étapes de la
philo-sophie mathématique” (1912, 3:e uppl. 1929),
”L’expérience humaine et la causalité physique”
(1922) samt hans största, mest betydelsefulla
arbete, ”Le progrès de la conscience dans la
philo-sophie occidentale” (2 bd, 1927). 1939 utkom
”La raison et la religion”.
Brunskjortor, gängse benämning på SA-män
i det nationalsocialistiska Tyskland.
Brunskog, socken i mellersta Värmland, ö. om
Arvika, kring n. Värmeln; Jösse härad,
Värmlands län; 231,46 km2, 3,058 inv. (1950). Starkt
kuperad, talrika småsjöar och dalgångar. 3,198
har åker. Vid Värmeln och n. v. stambanan ligger
stationssamhället Edane. Borgviks ab:s
domäner inom socknen omfatta 44,60 km2. I B. finns
en skogsförädlingsanstalt för Mellansverige,
Brunsberg, som tillhör Föreningen för
växtförädling av skogsträd. Kyrkan av sten byggdes på
1870-talet. I Edane finns kapell. Bildar med
Boda och Mangskog ett pastorat i Karlstads stift,
Jösse kontrakt; utgör tills, m. socknarna Boda
och Mangskog
storkommunen B.,
429,21 km2, 5,348
inv. (1950).
Brunskär,
fiskläge i Torsby
socken, Bohuslän.
Brunskära,
Badens, växtsläkte av
fam. k o r g b 1 o
m-m i g a
(Composi-tae), lätt igenkänt
Brunsten, pyrolusit.
på att frukterna i toppen bära 2—4 starka borst,
beväpnade med många nedåtriktade hullingar.
Två arter, B. tripartitus och B. cernuus, äro
allmänna på våta ställen i s. och mellersta Sverige.
B. bipinnatus, med röda kantblommor, odlas ej
sällan som prydnadsväxt.
Brunsopp, se Svampar.
Brunspat, äldre benämning på ankerit, d. v. s.
dolomit, som innehåller järn el. mangan och vid
vittring antager brun färg. Med b. menas
numera ofta en mer el. mindre vittrad järnspat, en
viktig järnmalm.
Brunsson, Johanna, konstväverska (1846—
1920). Hon inrättade efter grundliga
vävskole-studier 1873 egen vävskola i Tångelanda samt
vä vkurser i Uddevalla och grundade 1889 i
Stockholm en praktisk konstvävnadsskola, som alltjämt
fortgår.
Brunst, se Könsdrift.
Brunsten, mangandioxid, MnCh. Det
förekommer i naturen dels som tetragonala kristaller
under namnet p o 1 i a n i t och dels som ett svart,
jordigt mineral, pyrolusit. B. har stor
användning dels som manganmalm, dels i den
kemiska industrien. Förekommer i Sverige vid
Bö-let i Västergötland och Spexerud i Småland,
vidare bl. a. i Thüringen, Harz och Böhmen. Särsk.
viktiga äro de oolitiskt utbildade förekomsterna
i Kaukasus.
Brunswick [bra’nzæik], eng. namn för
Braun-schweig.
Brunört, se Brunella.
Brusafors-Hällefors ab., Silverdalen, äger
pappersbruk och träsliperi i Hällefors, Kalmar län,
sulfitfabrik i Brusafors, Jönköpings län, samt
sågverk och hyvleri i Sävsjöström, Kronobergs
län. Tillverkar papper, trämassa, sågade och
hyvlade trävaror samt byggnadssnickerier. Bolaget
äger elektr. kraftstationer vid Sävsjöström,
Hällefors och Emån samt driver jämväl jord- och
skogsbruk. Aktiekap. 5 mill. kr. C:a 480 arb.
— Bolaget grundat 1903.
Brusaholm, samhälle i Småland, se Bruzaholm.
Brusasorci [brosaså’rt fi], D o m e n i c o,
vero-nesisk målare (1516—67). Han målade altartavlor
Brunskära, Bidens tripartitus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
