Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brusasorci, Domenico - Brusewitz, släkt - Brusewitz, 1. Gustaf - Brusewitz, 2. Axel - Brush, Katherine, född Ingham - Brushane - Brusilov, Aleksej Aleksejevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Brusewitz—Brusilov
22
och fresker, bl. a. profana framställningar av
dekorativ hållning. Hans självständiga, harmoniska
kolorit betecknar honom som en föregångare till
Paolo Veronese. — Flera medlemmar avB:s släkt
voro målare; mest känd är hans son F e 1 i c e
(omkr. 1542—1605), som i maniererad form
imiterade faderns konst.
Brusewitz, släkt, som inkommit från
Pommern till Sverige, där den mot 1600-talets slut
omtalas i Göteborg.
1) Gustaf Henrik B., målare, fornforskare
och museiman (1812—99). Han utförde
historiemålningar (”Göteborgs anläggning”, ”Venderna
i Kungahäll” m. fl.; några i Göteborgs museum)
och altartavlor. Var intendent för den historiska
avdelningen i Göteborgs museum 1865—91,
bedrev arkeologiska studier rörande Bohuslän,
avtecknade fornminnen och skrev bl. a. ”Elfsyssel”
(1860—64; med 12 pl.).
2) Axel Karl Adolf B., den föreg:s kusins
sonson, statsvetenskapsman (1881—1950). Han
blev 1913 fil. dr och doc. i statskunskap i Uppsala,
där han 1923—47 var skytteansk prof, i
vältalighet och statskunskap. Bland B:s skrifter märkas
”Representationsfrågan vid 1809—10 års riksdag”
(1913), ”Studier över 1809 års författningskris”
(1917), ”Det konsultativa referendum” (1921),
”Folkomröstningsinstitutet i den schweiziska
demokratien” (1923) och ”Statsrådets
ansvarighet” (1938). B:s specialområde framför
andra var riksdagen och utrikespolitiken, och han
utgav härom ”Hemliga utskottet i 1809 års
författning” (1933), ”Nordiska utrikesnämnder” (s.
å.), ”Riksdagen och utrikespolitiken” (1938) och
”Utrikesfrågors
behandling i den svenska
riksdagen” (1941). B.
anlitades flitigt för
utredningar i
författ-ningsfrågor m. m.
Som urkundsutgivare
framträdde B. främst
genom ”Frihetstidens
grundlagar och
konstitutionella stadgar”
(1916). Han
redigerade vidare ”Skrifter
utg. av
Statsvetenskapliga fören. i Uppsala”
(startad 1933), en
se
rie, som till stor del är baserad på av B. och
hans lärjungar samlat privat aktmaterial rörande
Sveriges senare politiska historia.
Brush [braj*], Katherine, född I n
g-ham, bär i sitt andra gifte namnet Win ans,
amerikansk författarinna (f. 1902). Hennes första
bok var collegeromanen ”Glitter” (1926), som
följts av bl. a. romanerna ”Young man of
Manhattan” (1930), en realistisk skildring av
efterkrigstidens New Yorkungdom, och ”Redheaded
woman” (1931), novellsamlingarna ”Night club”
(1929) och ”Other women” (1932) m. m. ”This
is on me” (1940) har självbiogr. innehåll. Hon
har både satir och ironi, ger ofta typer och har
mer av iakttagelse än av inlevnad i sina figurer.
Brushane, hanne.
Ur ”Våra fåglar i Norden”.
Brushane, Pavonce’lla pu gnax, en till
under-fam. snäppor hörande vadarefågel. Honan samt
hanen, sedan denne mist vårdräktens fjäderkrås,
äro ovan och på bröstet brungrå och
svartfläckiga, undertill vita med stundom gulaktig
anstrykning. På våren har hanen en stor bröstsköld och
två nacktofsar av förlängda fjädrar, vilka
prydnader i högsta grad variera till färgen. B.
förekomma vanl. på sumpiga gräsmarker o. dyl.; om våren
samlas de vid vissa lekplatser, där hanarna
utkämpa häftiga men oblodiga strider. B. häckar
i n. och mellersta Europa och Asien. Den är
flyttfågel och övervintrar i Afrika och Indien. I
Sverige har b. påträffats på lämpliga lokaler över
hela landet.
Brusilov [brosji’Iaf], Aleksej
Alekse-jevitj, rysk general (1853—1926), blev 1872
officer vid kavalleriet,
1906 chef för 2:a
gardeskav.-di visionen,
1909 chef för 14:e
och 1913 för I2:e
armékåren,
generalmajor 1900 och general
1912. Vid
krigsutbrottet 1914 förde B. först
en kort tid sin
armékår men blev snart
(i sept. 1914) chef
för 8:e armén.
Under det första
fälttåget i Galizien
lycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
