Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruun, Christian - Bruun, Christopher - Bruun, Constance - Bruun, Laurids - Bruun, Malthe - Bruun, Theodor - Bruxelles - Bruyère - Bruyèreträ - Bruyn, Bartholomeus d. ä. (de Bryn) - Bruyn, Cornelius de - Bruzaholm - Bruzelius, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Bruun—Bruzelius
26
B. dess styresman 1863—1901. Han utgav
bibliotekets årsberättelser och meddelanden 1864
—98 samt ”Bibliotheca danica” (1872—1902 med
suppl. 1914), en systematisk förteckning över
danska litteraturen 1482—1830. 1864—79 utgav
han ”Danske samlinger for historie, topografi,
personal- og litteraturhistorie” (12 bd).
Bruun [brün], Christopher Arnt, norsk
skolman och präst (1839—1920). B. grundade
1867 i Sell den första norska folkhögskolan, som
1871 förlädes till Vonheim i Gausdal. B. lät nu
prästviga sig och verkade sedan som kaplan och
därefter som kyrkoherde i Kristiania. — B. hör
till den norska kyrkans märkligaste gestalter. Han
framstår i olika avseenden som en genombrottets
man, främst därigenom, att han, påverkad av
Kierkegaard och Grundtvig, till Norge överfört
den danska folkhögskoltanken och tillämpat den
på norska förhållanden. Sitt nationella
uppfost-ringsprogram har han framlagt i ”Folkelige
grundtanker” (4:0 uppl. 1920). Under
unionsstri-derna var B. en av de få, som kämpade mot en
brytning med Sverige. Ehuru dogmatiskt ortodox
utgav han 1884—89 tidskr. For frisindet
christen-dom och tills, m. Th. Klaveness 1894—1908
For kirke og kultur.
Bruun [brün], Constance, norsk
skådespelerska (1863—94). Hon var 1882—92 anställd
vid Kristiania teater. Bland B:s roller märkas
Hedda Gabler, Bolette i ”Frun från havet”,
Karen i ”Det nya systemet” och Svava i ”En
handske”. B. var en intelligent, själfull och nobel
tolk av det norska dramats kvinnokaraktärer.
Bruun [brön], Laurids, dansk författare
(1864—1935). Han debuterade 1886 som novellist
men väckte uppmärksamhet först 1902 med
romanen ”Krönen” (”Kronan”, 1903), som följts
av bl. a. den historisk-romantiska ”Alle synderes
konge” (om prins Otto av Danmark, 1903; ”Alla
syndares konung”, 1904), ”Absalons saga” (2 bd,
1904—05), ”Den evige” (4 bd, 1905—06), ”Pan”
(1906; sv. övers. 1908), ”Af Bygernes slægt”
(1909).
Bruun [brön], Malthe Conrad, dansk
politisk författare och geograf (1775—1826). Som
student föresatte han sig att vid P. A.
Hei-bergs sida deltaga i agitationen för frihet
och reformer. Han började i aug. 1794 utge
veckobladet Vækkeren, som förbjöds efter tre
nummer, fortsatte med Patrioten (april—maj
1795) och Jerusalems skomagers rejse til
maa-nen (36 n:r 1795—96) med skarpa angrepp på
politiska och religiösa förhållanden i Danmark
samt teatertidningen Svada (1796), ett band
”Poetiske forsög” och ”Aristokraternes
catechis-mus”, en vass satir över adeln i parodisk form.
Åtalad flydde han till Ven men fick i sept. 1797
återvända, sedan han i ett ”Ode ved Bernstorffs
död” givit den allmänna sorgen ett vackert
uttryck. Efter nya polemiska skrifter mot den
religiösa ofördragsamheten och regeringens
undertryckande av tryckfriheten åtalades lian ånyo,
flydde och hamnade slutligen i Paris. Här
verkade han som tidningsman och blev en ivrig
anhängare först av kejsardömet, sedan av
bour
bonerna. I Frankrike vann B. ett berömt namn
som geografisk författare.
Bruun [brün], T h e o d o r, friherre, finländsk
och rysk ämbetsman (1821—88). Född i
Fred-rikshamn, studerade han i Petersburg, blev 1844
tjänsteman i kejsarens kansli, generaldirektors
adjoint där 1872 samt därjämte president 1862
i Petersburgs evangelisk-luterska konsistorium
och 1880 i evangelisk-luterska
generalkonsistoriet för Ryssland. 1881 blev han finländsk
ministerstatssekreterare. B. var högt ansedd som
rysk ämbetsman; för Finlands statsliv var han
rätt främmande men bidrog vid sina
föredragningar att undvika el. åtm. uppskjuta svårigheter.
Han adlades 1863 och blev friherre 1883 (på
Finlands riddarhus).
Bruxelles [brysä’l], se Bryssel.
Bruyère [bryjä’r], J. de la, se La Bruyère.
Bruyèreträ [bryjä’r-], se Erica.
Bruyn [broin], Bartholomeus d. ä.
(Bar-thel, skrev sig stundom de Bryn), målare, trol.
från Nederländerna (1493—1555), verksam i
Köln. Han var starkt påverkad av Joos van Cleef
och blev vid början av 1530-talet i andra hand
bekant med högrenässansens och Michelangelos
konst; hans figurstil blev därefter konstlad och
färgen brokig och hård. Hans religiösa
målningar både i den äldre och den senare stilen
äro föga originella; som porträttör visar han
psykologisk skarpblick och
karakteriseringsför-måga jämte en något entonig värdighet.
Bruyn [broin], Cornelis de, holländsk
målare, reseskildrare (1652—omkr. 1727). Han levde
flera år i Italien och företog två större resor i ö.
Europa, Asien och Egypten. Utgav
resebeskrivningarna ”Reizen door de vermaardste deelen
van Klein Asia...” (1698) och ”Reizen over
Moskovie door Persie en Indie” (1711) med 500
gravyrer efter egna teckningar.
Bruzaholm, stations- och industrisamhälle,
hu-vudsakl. beläget inom Ingatorps socken i
Jönköpings län, vid statsbanan Nässjö—Oskarshamn;
560 inv. (1946). Vid B:s bruk, anlagt 1630,
fun-nos förr masugn och stångjärnssmedja. Nu
finnas här gjuteri och mekanisk verkstad,
pressnings- och svetsningsverkstad, såg och kraftverk,
tillhörande ab. Bruzaholms bruk, bildat
1937. I B. finnes vidare ett metallduksväveri,
till-tillhörande ab. Metallduk, bildat 1906.
Bruzelius, släkt, härstammande från bonden
Lars Nilsson på hemmanet Brusås (i Hångers
socken, Jönköpings län), varifrån släkten, som
räknat många prästerliga medlemmar, tagit
sitt namn. Utom nedannämnda släktmedl. märkas
kyrkoherden i Löderup och Hörup, prosten
Magnus B. (1786—1855), intresserad arkeolog och
förf, av skolböcker, bl. a. ”Sveriges historia
för ungdom”; vidare dennes kusin, bokhandlaren
Emanuel B. (1786—1832), bekant som utg.
av bl. a. serien ”Bibliothek der deutschen
Classi-ker” (76 bd, 1811—21). En bror till Magnus B.,
Arvid Sture B. (1799—1865), som 1847—58
var e. o. prof, i kirurgi och obstetrik vid Lunds
univ., från 1835 förste läkare vid länslasarettet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
