Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brünn - Brünnow, Franz Friedrich Ernst - Brynolf Algotsson - Brynolf Gerlaksson - Brynsten - Bryofyter - Bryologi - Bryonia, Bryonin - Bryophyllum - Bryophyta - Bryozoer - Bryozokalk - Brysk - Bryssel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Brünnow—Bryssel
36
Brünn; t. h. domkyrkan.
största stad. Domkyrkan är från 1400-talet. Den
gotiska kyrkan S:t Jakob från 1300-talet har ett
98 m högt torn. V. om B. reser sig Spilberk,
288 m ö. h., krönt av ett citadell, byggt 884,
efter 1620 använt som österrikiskt statsfängelse.
De moderna stadsdelarna i n. och n. v. rymma
bl. a. univ., grundat 1918, teknisk högsk.,
lant-brukshögsk. och veterinärinst. Industrien grundar
sig väsentligen på de närliggande kolfälten i
Rosice v. om B. En ledande plats intar
ylleindustrien samt de stora linne- och
bomullsväve-rierna. B. har därjämte stora maskinfabriker,
statlig vapenindustri, kvarnar, socker- och
pappersbruk m. m. B. är knutpunkt på järnvägen
Wien—Prag.
B. omtalas på 1000-tal et som residens i ett av
Mährens dåv. fyra furstendömen. På Spilberk
residerade på 1300-talet (och till 1411) de märiska
markgrevarna. B. led mycket under trettioåriga
kriget. Av Torstenson belägrades B. 1643, då
han avbröt belägringen för att tåga mot Danmark,
samt ånyo 3 maj—15 aug. 1645, då staden av
kommendant L. R. de Souches försvarades så
tappert, att svenskarna måste avtåga. Under 2:a
världskriget utsattes B. för svåra bombanfall.
Brünnow [bry’nå], Franz Friedrich
Ernst, tysk astronom (1821—91). Han blev
assistent vid observatoriet i Berlin 1851, sedan
vid observatoriet Ann Arbor, Michigan, 1866—
74 kungl. astronom för Irland och direktor vid
Dunsinkobservatoriet i Dublin. Bland B:s arbeten
må nämnas en avh. om de Vicos komet,
störnings-tabeller för flera småplaneter,
parallaxbestäm-ningar för fixstjärnor (a Lyrae) och framför allt
den klassiska ”Lehrbuch der sphärischen
Astro-nomie” (1851; flera senare uppl.).
Brynolf Algotsson, biskop i Skara och en av
den svenska medeltidens namnkunnigaste prelater
(d. 1317). B. och hans bröder äro kända under
benämningen Algotssönerna (se d. o.). Han blev
biskop i Skara 1278. Här utövade han en
betydande verksamhet och hävdade kraftigt kyrkans
rättigheter. Han gjorde även en bemärkt insats i
politiken. Han stödde Magnus Ladulås och
tillhörde dennes råd. Under de senare
inbördesstri-derna stod B. på hertigarnas sida mot konung
Birger. — B. anges som förf, till fyra officier,
bl. a. om Helena av Skövde och Eskil. Stora
ansträngningar gjordes från svenskt håll för att
få B. kanoniserad, men helgonförklaringen
förverkligades aldrig. Akterna i
kanonisationsunder-sökningen trycktes i början av 1490-talet i Lübeck
under titeln ”Vita Brynolphi”. — B:s samlade
diktverk i sv. övers, av T. Lundén i Credo, 1946.
Brynolf Gerlaksson, biskop i Skara mot den
katolska tidens slut (d. 1505). Han omtalas som
korad till biskop (electus’) 1478 och berömmes
för sin omvårdnad av stiftets kyrkor. B,
uppförde biskopshuset i Husaby, av vilket lämningar
ännu kvarstå, och lät smycka dess sal med bilder
av alla Skara stifts biskopar, varje bild försedd
med rimmad underskrift. Dessa i avskrifter
bevarade verser ha utgivits under titeln ”Skara
biskopars rimkrönika”.
Brynsten, se Slipning.
Bryofyter, se Mossor.
Bryologi (av grek. bry’on, mossa, och lo’gos,
ord, lära), den gren av botaniken, som
behandlar mossorna.
Bryönia, Bryonin, se Hundrova.
Bryophy’llum [-f-], växtsläkte av fam.
Cras-sulaceae. Dit hör B. calycinum, en saftig, från
tropikerna härstammande halvbuske, vars
köttiga, ovala blad, om de läggas på fuktig mark,
i kanternas inskärningar alstra knoppar, som slå
rötter och utvecklas till nya stånd.
Bryo’phyta [-f-], se Mossor.
Bryozoer [-så’-], se Mossdjur.
Bryozokalk [-så’-], en till den yngre kritan
(danien) hörande vit, mer el. mindre lös kalksten,
i regel porös, huvudsaki. bildad av brottstycken
av bryozoer. Den förekommer i s. Skåne och
Danmark, där den kallas 1 i m s t e n.
Brysk (fr. brusque), tvär, häftig.
Bry’ssel, fr. Bruxelles, flarn. Brussel, ty.
Brüs-sel, huvudstad i konungariket Belgien och i prov.
Brabant, mitt i landet, vid Senne, ett tillflöde till
Scheldes biflod Rupel; 185,000 inv. (1948), med
förorter 961,000. Förorterna omfatta 18 olika
kommuner. Av dessa ligger i n. S:t-Josse ten
N o o d e med 27,000 inv. och därutanför
Schaerbeek med 120,000 inv.; närmast i ö.
ligger Etterbeck med 48,000 inv. samt längre
åt ö. W o 1 u w e-S :t-L a m b e r t med 25,000 inv.
och W o 1 u w e-S :t-P i e r r e med 16,000 inv.;
närmast i s. ö. ligger I x e 11 e s med 88,000 inv.
och där bortom Waetermae 1-B o i t s f o r t
med 18,000 inv. och Anderghem med 18,000
inv.; närmast i s. ligger S:t-Gilles med 59,000
inv., därutanför U c c 1 e med 54,000 inv. och
F o r e s t med 46,000 inv., i s. v. Anderlecht
med 87,000 inv., närmast i v.
Molenbeek-S:t-Jean med 62,000 inv. och längre åt v.
Koekelberg med 15,000 inv., i n. v. Jette
med 28,000 inv.
Det egentliga B. utbreder sig ö. om Senne,
på dalbottnen (Nedre staden el. Gamla staden)
och på angränsande höjdsträckning i ö. (övre
staden el. Nya staden). Gränsen mellan staden
och förstäderna markeras till större delen av en
ring av yttre bulevarder. B:s förnämsta
trafikled har skapats genom överbyggnad av Senne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
