Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bryssel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Bryssel
38
Kungl. slottet i Bryssel.
1867—74: bulevarderna M. Lemonnier, Anspach
och E. Jacqumain; den går ung. parallellt med en
annan viktig trafikled, Rue de la régence och Rue
royale, som bildar gräns mellan Nedre och övre
staden. — Indelningen i ”övre staden” och ”Nedre
staden” är historiskt betingad av
stadsanläggning-ens dubbla ursprung: Nedre staden är en redan
från 900-talet känd handelsplats, som på grund
av sitt läge vid en flodövergång på den viktiga
handelsvägen mellan Köln och Brygge fick en
rask uppblomstring; övre staden har samlat sig
kring det slott, som på 1000-talet anlades på
högsta punkten av höjdsträckningen i ö.
(Cou-denberg) och som var residens för grevarna
(senare hertigarna) av Brabant och hertigarna av
Burgund. Kring de båda samhällena anlades en
gemensam ringmur, som på 1800-talet fick ge
plats för de nuv. yttre bulevarderna; endast porten
längst i s., Porte de Hal, har bevarats. Nedre
staden är ännu i dag affärslivets område: övre
staden inrymmer utom slottet byggnader för
ämbetsverk, domstolar och akademier. Nedre stadens
oregelbundna stadsplan talar ännu om dess
medeltida ursprung, och byggnader från medeltiden
och renässansen samt sär sk. från den
flamländska barockens tidevarv bevara minnet av dess
blomstringstid. övre stadens centrala delar utmed
Rue royale och kring slottet äro präglade av
fransk arkitekturstil från 1700-talet och början av
1800-talet med ståtliga klassicerande byggnader
och pompösa platskompositioner. Bulevarderna och
andra större af färsgator ha anlagts och bebyggts
under 1800-talets senare del och ha modern
stor-stadskaraktär.
På platsen för det gamla slottet på Coudenberg
ligger kungl. slottet (uppfört 1827—29, ombyggt
1905—10). Därbredvid ligger Palais des
acadé-mies, säte för flera lärda akademier, och bortom
Le Parc, det egentliga B:s största plantering,
det ståtliga parlamentshuset, Palais de la nation
(byggt 1779—83). Som övre stadens medelpunkt
brukar räknas Place royale, skild från slottet
av kyrkan S:t Jacques sur Coudenberg (1776—
85). Mitt på Place royale står den kolossala
ryttarstatyn av Gottfrid av Bouillon (1848). Vid
Rue de la régence ligger Palais des beaux-arts,
som inrymmer en rikhaltig samling äldre
nederländska målningar och ett skulpturgalleri. Invid
palatset kungl. biblioteket (grundat 1837) och
muséet för modern konst. Längre ned vid Rue de
la régence ligger kyrkan Notre-dame du Sablon
(1400—1500-talen). Rue de la régence leder fram
till justitiepalatset (Palais de justicé), en av
Europas mäktigaste byggnader, som under 2:a
världskriget var Gestapos högkvarter och blev svårt
ramponerat.
I östligaste delen av Nedre staden, n. v. om
Le Parc, reser sig katedralen S:te Gudule, i
gotisk stil. Den grundlädes 1225 och
fullbordades mot slutet av 1400-talet. Fönstren ha
präktiga glasmålningar, delvis från 1500-talet.
Invid S:te Gudule ligger Banque nationale. Den
längre åt v. belägna Grand’ place, Nedre stadens
centrum, är sedan gammalt medelpunkten för
stadens borgerliga liv. Torget omges av de gamla
gillehusen (mestadels ombyggda efter
bombardemanget 1695), det berömda rådhuset (Hötel de
ville) och Maison du roi (förr Broodhuis,
”brödhuset”; här uppbars skatten), uppfört 1514—25,
ombyggt efter 1695, restaurerat 1873—96 (i
sen-gotisk stil). Det inrymmer nu lokaler för vissa
stadsmyndigheter och ett museum. Rådhuset
byggdes i gotisk stil 1402—54 men måste delvis
nyuppföras efter branden 1695. Från Grand’ place
leder Rue de 1’étuve med den populära
springbrunnen Manneken-Pis (av Duquesnoy, 1619).
N. v. om Grand’ place ligga börsen (byggd 1871
—73), Hålles
cen-trales (uppförda
1874), det ståtliga
post- och
telegrafhuset (1885—92)
och Théåtre royale
de la monnaie,
byggd 1817.
Stadsdelarna
närmast ö. om den
stora
bulevardfem-hörningen, Quartier
Nord-est och
Quartier Léopold, äro
huvudsaki.
bostadsområden för den
burgnare
befolkningen. I det sistn.
ligga Parc
Léopold med
naturhistoriska muséet
och flera
medi
Springbrunnen Manneken-Pis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
