- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
41-42

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brytningslagen - Brytskiva - Brytsmide - Brytsår - Brütt, Adolf - Bryum - Brüx (Brix) - Brześć Litewski - Brześć nad Bugiem - Bråbo - Bråborg - Bråbygdens och Finspånga läns domsaga - Bråbygdens tingslag - Bråck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

41

Brytskiva—Bråck

42

Brytskiva.

plötslig riktningsförändring. För ljusstrålen är
förhållandet mellan sinus för de bägge
vinklarna, för kraftlinjen förhållandet mellan deras
tangenter en konstant, karakteristisk för de
bägge materialen.

Brytskiva, vid remdrifter ofta använt
maskinelement i form av en frigående rulle, mot vilken
remmen löper.

Brytsmide, äldre metod för framställning av
välljärn.

Brytsår, sårnader, som genom tryck av seldon
el. sadel uppstå på hästens bogar, på mankammen
el. på sidorna av densamma, under sadelgjorden
o. s. v.

Brütt, Adolf, tysk skulptör (1855—1940),
verksam i Berlin och Weimar. Känd genom den
kraftfulla gruppen ”Räddad” (sjöman bär en
avsvimmad kvinna), ”Eva med sina barn” och statyn
”Svärdsdanserskan” (dessa i Berlins
nationalgal-leri), har B. även utfört de två bästa statyerna
i Siegesallee och andra monumentala verk.

Bryum, mossläkte, efter vilket den stora
blad-mossfamiljen Bryaceae fått sitt namn. B.-arterna
äro synnerligen talrika och finnas utbredda över
hela jorden i alla klimat. Flera arter äro
kosmopolitiska. De äro mest medelstora, tuvbildande,
på jord el. klippor växande mossor. Mosskapseln
är vanligen hängande, försedd med dubbel tand-

Bryum caespiticium. 1 habitusbild, 2 kapsel med mössa,
3 kapsel med lock, 4 kapsel med blottlagt peristom,
5 peristomtänder, ö arkegon och anteridier.

krans. I Sverige förekommer c:a 100 arter.
Allmänna, med vidsträckt geografisk utbredning äro
t. ex. B. capillare, B., caespiticium och B.
argente-um, kända och beskrivna redan av Linné.

Brüx (Brix), stad i Böhmen, se Most.

Brzesc Lite’wski [b^esjtsj-], polska namnet
på Brest-Litovsk (se d. o.).

Brzesc nad Bugiem [b^esjtsj nad bo’gjäm],
se Brest-Litovsk.

Bråbo, härad i n. ö. Östergötland, n. om
Norrköpings stads område och innersta Bråviken,
Östergötlands län; omfattar socknarna Simonstorp
och Kvillinge; 263,18 km2, 5,287 inv. (1950). B.
tillhör Bråbygdens tingslag i Bråbygdens och
Finspångs läns domsaga, Finspångs fögderi och
Norrköpings kontrakt i Linköpings stift.

Bråborg, kungsgård i Dagsbergs socken,
Östergötland, 1 mil ö. om Norrköping, omfattande
625 har, varav 230 har åker, tax.-värde 356,000
kr. B. var i slutet av 1500-talet änkesäte åt
drottning Gunilla Bielke, som här 1588—90 uppförde
ett ståtligt slott, som brändes av ryssarna 1719
och sedan förföll. B. innehades bl. a. av hertig
Johan, pfalzgreven Johan Casimir och hertig
Adolf Johan och blev efter reduktionen
krono-arrende.

Bråbygdens och Finspånga läns domsaga, i
Östergötlands län utgör sedan 1948 ett tingslag.
Godegårds och Tjällmo socknar i f. d. Finspånga
läns tingslag ha överflyttats till Aska, Dals och
Bobergs domsaga; 44,690 inv. (1949).

Bråbygdens tingslag i Östergötlands län
upphörde 1948.

Bråck, He’rnia. Med b. betecknas sådana fall,
då någon av kroppens inälvor lämnat sin plats
för att antingen tränga in i en annan håla el.
tränga ut i kroppens yttre delar men fortfarande
bibehålla alla sina betäckningar, t. ex. huden
och bukhinnan. De framfall, som äga rum i
öppna sår och varvid inälvorna blottas, höra ej
hit. Nästan vilka som helst av inälvorna i
kroppens stora kaviteter kunna på detta sätt tränga
ut och bilda ett b. Den mest förekommande
formen av b. är den, vari tarmar och nätet
(omentet) utgöra innehållet. Bråckporten är det svaga
ställe i bukväggen, genom vilket b. passerar.
Bråckportar uppstå med förkärlek på vissa
ställen, och efter deras lokalisation talar man om
ljumskbråck, lårbråck, navelbråck
och maggropsbråck. Därtill komma bl. a.
de vanliga buk- el. bukärrbråcken.
Lj umskbråcken äro de vanligaste hos män,
lår-bråcken hos kvinnor. B. äro ibland medfödda; ofta
visa de sig under den uppväxande åldern, men de
kunna uppkomma vid huru sen ålder som helst. —
Orsakerna till b. äro, utom de i normalt tillstånd
förekommande kanalerna el. svagare punkterna,
en egen medfödd el. senare tillkommen
predis-position el. svaghet i bråckregionerna, sjukliga
tillstånd av varjehanda slag, ett absolut el.
relativt starkt tryck inifrån, yttre våld. B. bildar^ en
knöl (tumör), som närmast buken tillsmalnar i
en ”hals”. Storleken varierar mycket — från en
valnöts till mer än ett manshuvuds. Ett b. kallas
fritt el. reponibelt, så länge det träder tillbaka av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free