Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bränslekommissionen - Bräsch - Bräss - Brätte - Bröchner, Hans - Bröd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Bränslekommissionen—Bröd
60
Bränslekommissionen. Då under i :a
världskriget stora svårigheter uppstod® att förse
Sverige med bränsle, vidtogos redan hösten 1915
åtgärder för att från kronans skogar erhålla ved
till rimligt pris för distribution genom de lokala
livsmedelsnämnderna. I aug. 1916 inrättades
Statens bränslekommission för prövning av
ansökningar om dispens från förbudet att använda
ved som bränsle vid industriella anläggningar,
kommunikationsinrättningar m. m. Först 16 april
1917 tillkom den inst, som blivit känd under
namnet B., officiellt 1917 års
bränslekommission, förk. B. K., med uppgift att sörja
för tillgodoseendet av såväl den enskilda
hushålls-förbrukningens som industriens och
transportmedlens behov av bränsle. För att trygga
bränslebehovet beräknade man, att 20 mill. m3 ved per
år borde anskaffas genom B. Icke mindre än
56,000 vedhuggare anställdes, och då
huggnings-arbetet 1918 var avslutat, hade de beräknade 20
mill. m3 ved uppbringats. Men avverkningen hade
varit kostsam, och B:s ved blev dyr och mången
gång dålig. Den avverkade veden måste försäljas
till hushållen under självkostnadspris; de högre
vedpris, som industrien fick betala, förmådde icke
täcka förlusten på rörelsen. Den statliga
bränsleregleringen upphörde fr. o. m. 1919, men
regleringen av B:s affärer räckte in på 1930-talet. —
I fråga om den under 2:a världskriget
inrättade b. se Statens bränslekommission.
Bräsch, en av artillerield, mina el. dyl.
åstadkommen öppning i försvarsverk för
stormkolonnernas inträngande. — Träda i b. för,
framträda till försvar för någon el. något.
Bräss. 1) Anat., se Thymus.
2) Kok., matnyttig körtel (thymus) hos kalvar
och lamm, med stor användning i den finare
matlagningen. Den användes även inom sjuk- och
konvalescensdieten.
Brätte, fordom stad i Västergötland, 5 km s.
om Vänersborg, vid s. ändan av sjön Vassbotten.
B. var av gammalt marknadsplats och nämnes
1583 som stad. Gustav Adolf utfärdade 1620
privilegier för B., men redan 1642 befalldes
invånarna att flytta till den nyanlagda staden
Vänersborg, varefter B. snart ödelädes. En
minnessten finnes på platsen.
Bröchner [-ö’k-], Hans, dansk filosof (1820
—75). Han studerade först teologi men ägnade
sig sedan åt filosofi och österländska språk, tog
1845 magistergraden, blev 1857 doc. och 1870
prof, i filosofi. B:s filosofiska ståndpunkt är en
modifierad hegelianism; han sökte frigöra sig
från den dualism mellan tanke och verklighet, som
han trodde sig finna hos Hegel, samt från
ensidigheten i dennes abstrakta metod. På
1860-talet tog B. framträdande del i den bekanta striden
i Danmark om förhållandet mellan tro och
vetande (”Problemet om tro og viden”, 1868; ”Om
det religiöse i dets eenhed med det humane”,
1869), varvid han förfäktade vetandet gentemot
uppenbarelsen. B. har även utgivit värdefulla
skrifter om filosofiens historia. Litt.: G. Brändes,
”Samlede skrifter”, bd II (1899); H. Höffding,
”Danske filosofer” (1909).
Bröd, ett av mjöl genom bakning tillverkat
födoämne, utgörande alla kulturfolks viktigaste
näringsmedel. — Människans första steg att
tillgodogöra sig den näring, som finnes i sädesslagen,
var väl att förtära den råa spannmålskärnan.
Sedan man därefter lärt sig att sönderdela
(mala) spannmålskärnan till mjöl, har antagligen
övergången till framställandet av bröd utgjorts
av att mjöl utrörts med vatten (gröt). Liksom
elden tagits i bruk för tillredning av den
ani-maliska födan vid kokning och stekning, kom
den nu också till användning för att göra gröten,
liktydigt med degen, mera njut- och hållbar,
d. v. s. att genom bakning (gräddning) framställa
bröd. Sedan våra förfäder lärt sig att före
gräddningen jäsa degen, erhölls en produkt, som i stort
sett tämligen oförändrat nyttjats såsom
mänsklighetens viktigaste födoämne ända från tusentals år
f. Kr. — De sädesarter, vilka huvudsaki.
användas till framställning av b., äro råg och vete,
men även av exempelvis ris, havre, majs och korn
kan b. tillverkas.
De olika slagen av b. kunna delas i två stora
huvudgrupper, nämligen 1) b., framställt av
siktat (klifritt) mjöl, 2) b., framställt av
sam-malet mjöl. Dessa två huvudgrupper innefatta
båda inom sig de olika brödsorterna 1) mjuka
och 2) hårda (torkade), vilka senare, förutom
genom konsistensen, åtskiljas genom vattenhalten.
Av siktat vetemj öl framställas de
mång-falt olika matbrödssorter, vilka hos oss erhållit
benämningen f i n b r ö d. Vid tillverkningen
användes antingen vatten el. mjölk, i båda fallen
med tillsats av salt, understundom även av smör,
socker, kryddor m. m. De i Sverige vanligast
förekommande slagen av finbröd äro, förutom de
s. k. franska bröden, även långa franska,
diverse sorter kuvertbröd samt olika slags
lyxbröd (pain riche m. fl.) av fransk typ. Till
finbröd räknas också härstädes enklare sorters
kaffebröd, såsom mandelbröd, svenska
wienerbröd o. dyl. Dessutom ingår det siktade
vetemjölet i alla de fabrikat, som levereras från
konditorierna. Av hårda vetebrödssorter av
vete-sikt finnas skorpor, käx, s k e p p s s k o
r-por och vitt spisbröd (dietbröd). Av
sammalet vetemjöl bakas g r a h a m
s-b r ö d och grahamsskorpor. — Av s i
k-tat rågmjöl bakas bl. a. danskt s u r b r ö d,
svensk rågkaka och vörtbröd.
Det sammalda rågmjölet, av vilket
hos oss erhållas grova kakor (hålkakor),
nyttjas i stor utsträckning vid tillverkning av
vissa större mjuka matbrödssorter, t. ex.
ankarstock. Även det svenska hårda
national-brödet (spisbröd, knäckebröd)
framstäl-les av sammalet rågmjöl.
Förutom ovan uppräknade huvudbrödtyper av
enbart vete- el. rågmjöl finnes också ett flertal
brödsorter, framställda av vete- och rågmjöl i
olika blandningar. Av dessa förekomma i Sverige
allmänt s. k. limpor, vilka tillverkas av
vete-sikt och rågsikt el. av vetesikt och sammalet
rågmjöl i lämpliga, växlande proportioner; dess-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
