Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bröndal, Viggo - Brönderslev - Bröndsted, 1. Peter Oluf - Bröndsted, 2. Karl Gustav - Bröndsted, 3. Johannes - Bröndum, Anna - Bröndum-Nielsen, Johannes - Brönnestad - Brönsted, Johannes Nicolaus - Brösarp - Bröst - Bröstarvinge - Bröstarvingegods - Bröstben - Bröstbenskam - Bröstbär - Bröstböld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Brönderslev—Bröstböld
76
(1940 ). B. utgav från 1939 tills, m. L.
Hjelms-lev tidskr. Acta linguistica.
Brönderslev [brö’nar-], stad (sedan 1921) i
Danmark på n. Jylland i Hjörring amt, 2,5 mil n.
om Aalborg; 7,500 inv. B. har vuxit upp kring
ett fabriksföretag, ”Pedershaab”, grundat av
bysmeden Peder Nielsen; mekaniska verkstäder m. m.
Bröndsted [brö’nsted]. 1) Peter Oluf B.,
dansk arkeolog (1780—1842), prof, i klassisk
filologi i Köpenhamn. Han företog flera resor till
Italien och Grekland och utförde 1811—12
betydliga utgrävningar på Keos. Hans stora,
synnerligen betydelsefulla arbete ”Voyage dans la Grèce”
(2 bd, 1825—30) handlar om utgrävningarna på
Keos och om Parthenons metoper.
2) Karl Gustav B., författare (1851—
1945), adjunkt i Rönne 1881, i Aarhus 1894,
där han 1902 blev överlärare och 1919 lektor;
avgick 1921. B. utg. en del romaner och
noveller (bl. a. ”Frihed”, 1893), några diktsamlingar
och skådespel, en minnesskrift om statsmannen J.
B. S. Estrup (1925), två bd ”Erindringer” (1931
—32) och en övers, av Marcus Aurelius (1928).
3) J o h a n n e s B., arkeolog, museiman (f.
1890), fil. dr 1921, chef för danska
national-muséets förhist. avd. 1933, prof, vid Köpenhamns
univ. 1940. B. var
1922—23 en av
ledarna för omfattande
utgrävningar vid
Salo-nae i Dalmatien. Bland
hans arbeten är
”Ear-ly English ornament”
(1924) grundläggande
för studiet av
växelverkan mellan engelsk
och nordisk konst
under vikingatiden. En
översikt av Danmarks
förhistoria har han
givit i ”De
fornhistoris-ke tider i Danmark”
(1927), resultaten från undersökningarna i
Dalmatien i ”Recherches å Salone” (1928). 1938—
40 utkom hans ”Danmarks oldtid” (3 bd). Som
huvudred. 1930—47 för den arkeologiska tidskr.,
Acta archaeologica har B. intagit en ledande
ställning i nordisk arkeologi. B. redigerade verket
”De fem lange aar” (1945), som behandlar
förhållandena i Danmark under tyska ockupationen.
Bröndum [brö’nom], Anna, dansk
målarinna, se Ancher.
Bröndum-Nielsen [brö’nom-], Johannes,
dansk språkforskare (f. 1881). B. blev fil. dr
1914, docent i nordisk filologi vid Köpenhamns
univ. 1919 och prof, där 1926. Han har utövat en
betydande vetenskaplig verksamhet som
textutgivare, dialektforskare och språkhistoriker, det
senare framför allt inom forndanskan och den äldre
nydanskan. De viktigaste av hans skrifter äro
”Sproglig forfatterbestemmelse” (1914),
”Dialekter og dialektforskning” (1927) samt den brett
anlagda och för den danska, språkhistorien delvis
grundläggande ”Gammeldansk grammatik”, 1—3
(1928—35). Han är huvudutgivare av ”Danmarks
gamle landskabslove” (1920 ff.) och utger sedan
1926 som huvudred, tidskr. Acta philologica
scandinavica.
Brönnestad, socken i mellersta Skåne, s. om
Finjasjön; Västra Göinge härad, Kristianstads
län; 46,56 km2, 788 inv. (1950). Trakten är ganska
höglänt. I B. ligga egendomen Hovdala och vid
S. stambanan stationssamhället Tormestorp.
1,054 har åker. Delar av socknen tillhöra kronan
och nyttjas som övningsfält för Skånska
pansar-reg. Åtskilliga fornlämningar. Kyrkan torde
delvis härstamma från tidig medeltid. Bildar med
Matteröd ett pastorat i Lunds stift, Västra
Göinge kontrakt; tillhör storkommunen Sösdala.
Brönsted [-Ö], Johannes Nicolaus,
dansk kemist (1879—1947), prof, i kemi vid
Köpenhamns univ. 1909 och s. å. föreståndare för
Polyteknisk læreanstalts fysikalisk-kemiska
laboratorium. B:s arbeten ligga nästan alla inom den
fysikaliska kemien. I synnerhet äga hans
avhandlingar om den kemiska affiniteten och om
grundämnenas isotoper ett betydande vetenskapligt
värde. Stor framgång har B. haft med sina
reak-tionskinetiska arbeten. Bl. a. har han förändrat
innebörden i de gamla begreppen syror och baser.
1936 utg. han ”Lærebog i fysisk kemi”.
Brösarp, socken i s. ö. Skåne, kring Verkeån
och på Linderödsåsens sluttningar; Albo härad,
Kristianstads län; 44,44 km2, 1,137 inv. (1950).
Vidsträckta skogar och sandmarker. B:s by har
provinsialläkare, distriktsveterinär och apotek. I
B. ligger den egendomliga gården S. Björstorp,
uppförd 1775; dess bonings- och uthus bilda en
enda, sluten 16-sidig byggnad kring en 8-sidig
gårdsplan. Flera fornlämningar. 1,596 har åker.
Av medeltidskyrkan kvarstå koret och absiden,
medan kyrkan i övrigt är från 1861. Ingår i
Ravlunda och B:s pastorat i Lunds stift, Albo
och Järrestads kontrakt; bildar med socknarna
Fågeltofta, Eljaröd, Andrarum och Ravlunda
storkommunen B., 183,96 km2, 3,554 inv. (1950).
Bröst, thorax, den del av kroppen, mellan
halsen och buken, som till stomme har
bröstkorgen (se d. o.). — Se även Bröstkörtel.
Bröstarvinge, avliden arvlåtares avkomlingar
(barn, barnbarn etc.).
Bröstarvingegods kallades i Sveriges äldre
kamerala historia en donation, som enl.
donationsbrevet givits åt mottagaren och hans
bröstarvingar, d. v. s. såväl manliga som
kvinnliga ättlingar. B. gingo sålunda icke
i bak- och sidoarv som gods, givna till evärdlig
egendom utan inskränkning; de återföllo, när
mottagarens ätt utdött, till kronan. B:s
reduktion beslöts 1682.
Bröstben, se Bröstkorg.
Bröstbenskam, bröstkam, crista sterni el.
cari’na, den hos det stora flertalet fåglar
(bröst-kamfåglar) längs mittlinjen på bröstbenet
befintliga höga benkammen. Hos slätbröstfåglarna
(strutsfåglarna) saknas b. Även en del däggdjur,
ss. mullvadar och fladdermöss, ha b.
Bröstbär, se Zizyphus.
Bröstböld, bulnad (oftast varig) i kvinnobröst;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
