Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Budapest - Budapestkvartetten - Budapesttrion - Budaun - Budbäraren - Budde, Jöns - Budde, Karl - Buddenbrock, Henrik Magnus von - Buddeus, Johann Franz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Budapestkvartetten—Buddeus
92
Badbassängen i badhotellet S:t Gellért.
stad. Tatarerna brände 1241 de båda städerna.
Konung Béla IV började efter tatarernas återtåg
uppbygga båda städerna och befästa Buda. Efter
slaget vid Mohåcs (1526) besatte Soliman II
Buda, måste åter draga sig tillbaka men intog
ånyo staden 1529. Under turkarnas herravälde
(till 1686) för föllo båda städerna. 1703 fick Pest
kungliga privilegier, men under Råköczis
inbördeskrig sjönk invånarantalet ända till 300 (1710).
På 1700-talet började båda städerna hämta sig,
särsk. sedan Maria Teresia låtit bygga kungl.
slottet och sedan univ. flyttats till Pest. Riksdagen
flyttades 1848 dit från Pressburg. En verklig
blomstringsperiod börjar först 1872, då Buda och
Pest lagligen förenats till e n stad. Under 1 :a
världskriget och revolutionen genomgick B. svåra
prövningar, särskilt under rumänska ockupationen
(1919)-
2:a världskriget medförde en fruktansvärd
förstörelse. Allierat bomb flyg angrep upprepade
gånger bangårdar och rustningsindustrier, t. ex.
april 1944. De ryska truppernas belägring av det
av tyskar och ungrare segt försvarade B.
inleddes 24 dec. 1944. Pest intogs av ryssarna 18
jan. 1945, Buda 12 febr. Ung. Vs av stadens
byggnader anses ha mer el. mindre fullständigt
lagts i ruiner, och Vs av dess befolkning
rapporteras saknad. I det centrala Buda och på
donau-sidan av Pest blev förstörelsen svårast. Av kungl.
slottet återstodo endast ytterväggarna.
Mattiaskyr-kan undgick däremot större skador. Av
Gellér-thegy återstår endast kala klippan. Broarna
sprängdes av tyskarna. På fästena av den gamla
Frans Josefsbron vilar nu den nya Frihetsbron.
Flera andra broar ha tillkommit. Bland
förhållandevis välbevarade byggnader i Pest märkas
riksdagshuset, operan och nationalteatern. Muséerna
däremot skadades i allm. svårt. Flera av de
berömda baden blevo mer el. mindre förstörda.
Under tiden efter kriget var B:s försörjningsläge
mycket kritiskt; dödligheten bland spädbarn steg
sålunda sommaren 1945 till 30%. B. har dock
repat sig raskt såväl i försörjnings- som andra
hänseenden, och återuppbyggnadsarbetet bedrives
energiskt.
Budapestkvartetten, stråkkvartett, kort efter
r :a världskriget bildad av Emil Hauser (f.1893)
som primarie. I flera år utgjordes de övriga
medl. av Imre Pogånyi, Istvan Ipolyi och
Harry Son. Den för sitt högt kultiverade
samspel internationellt uppskattade kvartetten har
ofta konserterat även i Sverige (Sthlm f. ggn.
1920). Kvartetten räknar numera följ, medl.:
Josef Roismann och Alexander Schneider
(violin), Boris Kroyt (viola) samt Misja Schneider
(violoncell).
Budapesttrion, ensemble, urspr. bestående av
Nicholas Roth, violin, George Roth, violoncell,.
och André Petri, piano, har med framgång
konserterat flerstädes, även i Sverige (Sthlm f.
ggn 1926).
Budaun, stad i Indiska unionen, mellan
Ganges-och staden Bareilly; 52,000 inv. Ståtlig moské
från början av 1200-talet, förut hindutempel.
Budbäraren, namn på tidskrifter, mestadels
religiösa. Jfr Evangeliska fosterlandsstiftelsen.
Budde, Jöns, munk i Nådendals kloster
(f. senast 1437, d- tidigast 1491). Han var den
förnämste skriftställaren i Finland under
medeltiden, och hans översättningar och bearbetningar
av religiös litteratur äro språkhistoriskt viktiga,
dokument. ”Judits, Esters, Ruts och
Makkabé-ernas böcker” äro de äldsta kända svenska
bibelöversättningarna i egentlig mening. ”Jöns Buddes.
bok” (1487—91) innehåller utom ”Lucidarius”
(en dialogartad framställning av den äldre
skolastikens troslära) ett antal helgonlegender m. m.
Budde, Karl, tysk teolog (1850—1936), prof,
i Marburg. Han utg. kommentarer till åtskilliga,
av G. T:s böcker och författade en mängd
skrifter och uppsatser i gammaltestamentlig exegetik.
Bu’ddenbrock, Henrik Magnus von,
friherre, generallöjtnant (1685—1743). Född i
Livland ingick B. vid unga år i svensk
krigstjänst, var med i Karl XII:s fälttåg och följde
honom till Turkiet. Han blev 1717 överste för
Västerbottens regemente, med vilket han deltog
i norska fälttåget 1718. Han blev 1730
generalmajor och 1731 friherre samt 1740
generallöjtnant. Verksam medlem av hattpartiet, var B.
en av dem, som allra mest ivrade för krig med
Ryssland; han utsågs till överbefälhavare över
trupperna i Finland 1740. Wrangels nederlag
vid Villmanstrand 23 aug. 1741 tillvitades även
B., som 3 sept. lämnade överbefälet till Ch. E.
Lewenhaupt. Under det återtåg, som denne
sedermera företog, ivrade B. förgäves för motstånd.
Han hemkallades för att avlägga räkenskap för
sin krigföring, arresterades och ställdes jämte
Lewenhaupt inför rätta, dömdes i maj 1743
förlustig liv, ära och gods — en upprörande
eftergift åt det allmänna hämndbegäret — och
halshöggs 16 juli 1743. — Litt: Biogr. av H.
G. Tisell (1937) ■
Buddeus, Johann Franz, tysk teolog
(1667—1729), prof, i moralfilosofi i Halle 1693
och i teologi i Jena 1705. B. intog en
förmedlande ställning mellan ortodoxi och pietism men
visade tillika framåt mot upplysningen. B. skrev
bl. a. ”Institutiones theologiæ moralis” (1711)
och ”Institutiones theologiæ dogmaticæ” (1723).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
