Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bulgarien - Naturförhållanden - Befolkningen - Religion och undervisning - Näringar och kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Bulgarien
122
Iskers genombrott i Balkanbergen vid Karlikovo.
vis vidsträckta gräs- och betesmarker. Av de
östrumiliska landsdelarna utgör Plovdiv-bäckenet
en jämn och av talrika vattendrag och kanaler
vattnad jordbruksslätt kring Marica av
utomordentlig fruktbarhet och parkliknande yppighet.
Utefter foten av Balkan märkes en rad av smärre
dalslätter, som genom sitt skyddade läge, sin
alluvialjord och sin rika bevattning ha en rik,
sydländsk vegetation. Parallellt med och s. om
Balkan ligga en rad bergsstråk, Sredna gora
(1,577 m), Särnena gora (1,127 m) m. fl., som
vanl. kallas- A n t i b a 1 k an el. Subbalkan.
Rhodopemassivet rymmer mellan öde bergstrakter
ett flertal folkrika landskapsdelar, och där
jordmånen är gynnsam, går jordbruket ställvis upp
till 1,400 m ö. h. Rila planina bär halvöns högsta
topp, Mus Allah (3,005 m ö. h.). Här upprinna
Isker, Marica och Mesta. Sofiabäckenet med
huvudstaden har genom sina goda förbindelser
även över Balkan och söderut till Struma en
central ställning bland de bulgariska landskapen.
Befolkningen utgöres till c:a 4/s av bulgarer. I
gränsområdena finns ett betydande inslag av
främmande folkelement främst turkar, rumäner,
greker, judar, zigenare o. s. v. Det turkiska
folkelementet är starkast företrätt i n. ö. B. Även
östrumiliens befolkning var förr starkt
uppblandad med turkar, vilka emellertid till stor del
utvandrat. Det tidigare starka grekiska inflytandet
i Svarta havs-hamnarna har avtagit mycket. I ö.
och mell. Makedonien samt i till B. angränsande
delar av Jugoslavien och Grekland finns ett
betydande inslag av bulgariska folkelement.
Av B:s hela befolkning bor ung. 4/s på
landet och Vs i städerna. Städerna fördela sig i
n. tämligen likformigt, under det att i s. endast
finnas två områden med städer, nämligen längs
Subbalkanska längsdalen och längs Marica.
Huvudstaden Sofia (435,000 inv., 1947) är som
europeisk storstad huvudsaki. en skapelse från de sista
50—60 åren. Närmast följa Plovdiv (förr
Filip-popel) med 125,000 inv., Varna (1949 omdöpt till
Stalin) med 78,000 inv., Russe (53,000), Burgas
(44,000), Pleven (Plevna; 39,000), Stara Zagora
(37,000), Sliven (36,000), Shumen (31,000),
Jam-bol (30,000), Pazardzik (30,000).
Religion och undervisning. Bulgarerna äro
grekiska katoliker. Bulgariska kyrkan, som varit en
självständig gren av den ortodoxa med högsta
styrelse genom en biskopssynod i Sofia, förenades
1945 med moderkyrkan. Dess karaktär av
statskyrka upphävdes 1949. Stiftens antal är 11. Av
klostren märkes det berömda Rilaklostret på Rila
planina. Även övriga religionssamfund äga full
religionsfrihet. Enl. statistik från 1934 funnos
5,129,000 grekiska katoliker, 46,000 romerska
katoliker, 8,000 protestanter och 821,000
muhammedaner. Judarnas antal var då 43,000 men hade
1949 nedgått till 20,000. Åt folkundervisningen
har B. ägnat stor omsorg. Undervisningen är
obligatorisk och kostnadsfri för barn mellan 7
och 14 år. — I Sofia finnes univ., och dessutom
finnas 7 högsk.
Näringar och kommunikationer. B. är ett
jordbruksland, och jordbruket sysselsätter c:a 4/s av
befolkningen, huvudsakligen bönder på egna
små-hemman. Större byar, ofta av betydande
utsträckning och folkantal, finnas särskilt i n. v.
Jordbruket har under senare tid intensifierats och står,
sedan 1946 liksom näringslivet i övrigt, i stor
utsträckning under statskontroll. Av sädesslagen
odlas främst vete, därefter majs men även korn,
råg, havre, ris m. m. I s. odlas tobak; lokalt
bedrives silkesmaskavel. Odlingen av oljeväxter
och sockerbetor har ökat starkt, medan den
tidigare betydande rosenodlingen gått tillbaka. Vin
odlas allmänt. Grönsaksodling drives av den
bulgariska bonden med utomordentlig omsorg och
förfarenhet. Av boskapsskötseln har fåraveln
största betydelsen (över 7 mill. får 1945). S. å.
hade B. 471,000 hästar, 1,368,000 nötkreatur,
715,000 getter och 838,000 svin. En viktig
ställning intar fjäderfäaveln, och ägg är en av de
största exportartiklarna. Rhodope har ännu kvar
betydande rester av förr vidsträckta och mäktiga
barrskogar. En betydande utveckling har skett
inom vissa industrigrenar. Genom utbyggnad av
vattenkraftstillgångarna har produktionen av
elkraft mer än fördubblats under tiden 1934—42.
Rosenodling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
