Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bureau of Standards - Bureau Veritas - Burén, Axel - Buren, Martin van - Burensköld, Jakob - Burenstam, Carl - Buresch, Karl - Bureus, släkt - Bureå - Bure älv - Burg, Burg bei Magdeburg - Burgas - Burgeff, Hans - Burgenland - Burgess, Ernest - Burgess, James
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159 Bureau Veritas-
mèd anordningar, som tillåta försök i
fabriks-skala med nya metoder.
Bureau Veritas [byrå’], se Veritas.
Burén, Axel Otto Gotthard af, operachef
(1842—1923). B. avlade 1864 kameralexamen,
blev 1874 kammarherre och tjänstgjorde i
hovförvaltningen 1876—90, varpå han övertog
förvaltningen av de kungl. enskilda fonderna. B.
var 1892—1907 chef för Kungl. teatern. Under
ett kritiskt skede lyckades B. bereda operan en
ekonomiskt hållbar ställning och utjämna
miss-hälligheter inom personalen.
Buren, Martin van [vän-biö’rin], se Van
Buren.
Burensköld, Jakob, friherre, krigare (1655—
1738). Han blev 1675 fänrik, deltog med
utmärkelse i skånska kriget, sedan 1677 som
ryttmäs-tare, och gick 1680 i utländsk krigstjänst, först
i fransk, sedan i florentinsk, därpå hos
malteser-orden och 1683 i kejserlig. Han deltog bl. a. i
striderna mot turkarna vid Pressburg och Wien.
Han avancerade sedan i svenska armén efter
övergången av Düna 1701 till överstelöjtnant. Han
utmärkte sig under striderna i Polen, blev 1704 chef
för Östgöta kavalleri och utnämndes 1706 till
generalmajor och landshövding i Östergötlands
län samt upphöjdes i friherrligt stånd. Som
ny-utnämnd generallöjtnant av kavalleriet tvang han
i slaget vid Hälsingborg (28 febr. 1710), i
spetsen för vänstra flygelns kavalleri, danskarna att
tillfälligt vika men blev vid deras motangrepp
tillfångatagen. B. utväxlades emellertid snart och
erhöll guvernörsposten i Skåne (1712—16).
Burenstam, Carl Johan Reinhold, diplomat,
historisk samlare (1829—1907). Fil. dr i Uppsala
1854, beträdde B. 1857 den diplomatiska banan
och blev efter tjänstgöring i Wien, Konstantinopel
och Madrid ministerresident 1870 i Bryssel och
Haag och var 1884—95 minister där. B. utgav
arkivalier rörande Sveriges historia ur arkiv, bl. a.
i Wien, Belgien och Nederländerna (tre samlingar,
1871—88), en skildring av Karl XH:s hemfärd
från Turkiet 1714 (1872), ”La reine Christine å
Anvers et Bruxelles” (1891) samt ”Souvenirs de
Tjelfvesta” (1893).
Buresch [bö’räj], Karl, österrikisk politiker
(1878—1936). B., som urspr. var jurist, invaldes
1920 i nationalrådet, där han blev ledare för det
kristligt-sociala partiet. 1922 valdes han till
Landeshauptmann i Niederösterreich. I juni 1931
blev han förbundskansler och hade därvid att
bemästra en för landet svår kris. Ett försök av
Heimwehr att rycka till sig makten strandade.
Sedan B. i jan. 1932 ombildat sin regering, tvangs
han att avgå i maj s. å., då den nya regeringen
hade ett mycket svagt parlamentariskt underlag.
Han efterträddes av Dollfuss. 1933—34 var B.
finansminister under denne, 1934—36 minister
utan portfölj under Schuschnigg.
Buréus, släkt, se Bure.
Bureå. 1) Kustsocken i Västerbotten, s. ö. om
Skellefteå, kring Bure älv; Skellefteå tingslag,
Västerbottens län; 282,12 km2, 5,431 inv. (1950).
Utbröts som egen socken ur Skellefteå
landskommun 1 jan. 1914. Bygden är ganska rik och väl-
Burgess 160
odlad. Vid kusten ligga B.2) samt mittemot
Skelleftehamn på östsidan av Degerön
industrisamhället ör viken; vid sulfitfabriken nedlades
driften 1947. Kyrkan av tegel byggdes 1918—20.
3,181 har åker. Pastorat i Luleå stift,
Västerbottens norra kontrakt; bildar storkommunen B.
2) Municipalsamhälle (sedan 1934) och kyrkby
i B.i), vid mynningen av Bure älv; 4,81 km2,
1,690 inv. (1950). Här finnas sågverk, hyvleri,
trämassefabrik och kolugn, tillhörande Bure a b.
(aktiekapital 3,6 mill. kr, arbetarantal 300).
Hamnen har en kaj längd av 650 m vid 3,7—5 m
djup. En hembygdspark öppnades invid älven
1933. Tax.-värde å fastighetsskattepliktig
fastighet 4,620,500 kr, taxerad inkomst 3,602,600 kr
Ü949).
Bure älv, kustälv i mellersta Västerbotten,
upprinner strax s. om Bastuträsk, flyter åt s. ö. till
Burträsk, går därifrån åt n. ö. och ö. samt
utfaller i Bottniska viken strax s. om Skellefte
älv. Längd 97,4 km.
Burg [bork], Burg bei Magdeburg,
stad i prov. Sachsen i Tyskland, vid floden Ihle,
20 km n. ö. om Magdeburg; 30,000 inv. B. har
ett par vackra kyrkor från 1100—1300-talen.
Läder-, maskin-, textil- och möbelindustri.
Burgas [borga’s], stad i Bulgarien, vid Svarta
havet; 44,000 inv. B. är ändpunkt för järnväg
från Sofia och har en djup hamn, landets
främsta, med omfattande export av
jordbruksprodukter och kopparmalm. Många moskéer.
Burgeff [bö’r-], Hans, tysk botanist (f.
1883), prof, i Würzburg 1925. B. är mest känd
för sina renodlingar av orkidérötternas svampar,
vilket även fått praktisk betydelse för
orkidéodlingen. Han har bl. a. utgivit ”Die Wurzelpilze
der Orchideen” (1909), ”Die Anzucht der
Orchi-deen aus Samen” (1911) och ”Saprophytismus
und Symbiose” (1932). B. har även studerat de
lägre växternas sexualitet i ”Untersuchungen fiber
Sexualität und Parasitismus bei Mucorineen”, I
(1924).
Burgenland [bo’rganlant], gränstrakten
mellan Österrike och Ungern kring Neusiedlersjön,
utgörande v. delen av de gamla ungerska
komi-taten Moson (Wieselburg), Sopron (ödenburg)
och Vas (Eisenburg), gavs i S:t Germainfreden
till Österrike med undantag för Sopron, som blev
ungerskt; 3,977 km2, 265,000 inv. Huvudstad:
Eisenstadt. Ingår i den ryska ockupationszonen.
Burgess [bä’d?is], Ernest Watson,
amerikansk sociolog (f. 1886), prof, i Chicago 1927.
B. har särsk. behandlat stads- och familj
esocio-logiska frågor och utg. värdefulla arbeten härom,
bl. a. ”Predicting success or failure in marriage”
(1939; tills, m. L. S. Cottrell) och ”The family”
(1945; tills, m. H. J. Locke).
Burgess [bäM^is], James, skotsk arkeolog
(1832—1916). Anställd i Indien 1856, blev B.
1873 chef för arkeologiska undersökningen i v.
Indien, 1881 i s. Indien och var åren 1886—89
generaldirektör för Indiens arkeologiska
undersökning. B. har utgivit en hel del för
kännedomen om Indiens arkeologi viktiga arbeten, bl. a.
”The rock temples of Elephanta” (1871), ”The
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
