- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
171-172

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burkitt, 1. Francis Crawford - Burkitt, 2. Miles Crawford - Burleigh, William Cecil - Burlesk - Burlingame, Anson - Burlington - Burlington House - Burlington Magazine, The - Burljuk, David Davidovitj - Burlos, Borollos - Burlöv - Burma el. Birma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

171 Burleigh—Burma 172

B. gjorde även en betydande insats i den
ny-testamentliga textkritiken och
evangelieforsk-ningen. Bland hans talrika arbeten må nämnas
”Early eastern christianity” (1904), ”The gospel
history and its transmission” (1906, flera senare
uppl.) och ”The religion of the Manichees”
(I925)-

2) Miles Crawford B., den föreg:s
son, arkeolog (f. 1890). Han ägnade sig tidigt
åt studiet av den paleolitiska konsten och
därmed sammanhängande företeelser i europeiska
o. a. länder och har gjort talrika arkeologiska
forskningsresor, även till Sverige. B. är sedan
1926 university lecturer i arkeologi och
antropologi vid Cambridgeuniv. Bland hans
vetenskapliga publikationer märkas ”Prehistory” (1921;
2:a uppl. 1925), ”South Africa’s past in stone
and paint” (1928), ”Rock paintings of Southern
Andalusia” (1929; tills, m. H. Breuil) och ”The
old stone age” (1933)-

Burleigh [bä’li], William Cecil, Lord
B., engelsk statsman, se Cecil, W.

Burle’sk (it. burlesco av burla, upptåg), grovt
skämtsam el. löjlig; litterärt el. sceniskt verk av
denna karaktär, särsk. en parodisk diktart på
1600-talet.

Burlingame [bä’liggeim], An son,
amerikansk diplomat (1820—70). B. var 1861—67
amerikansk minister i Peking och vann där så
stort förtroende, att han vid hemresan utsågs
att som utomordentligt kinesiskt sändebud leda
en ambassad för att avsluta vänskapsfördrag
med Förenta staterna och europeiska makter.
I Washington avslöt han ett sådant fördrag (”The
Burlingame treaty”), det första, vari Kina
erkände den moderna folkrättens grundsatser och
vari fastslogs, att Kina ej finge utifrån pressas
till reformer, som det ej själv ansåg sig
moget för.

Burlington [bä’lixj tan]. 1) Stad i England,
se Bridlington. — 2) Stad i Vermont, U.S.A.,
vid Champlainsjön; 33,000 inv., statens största
stad. I B. Vermontuniversitetet, grundat 1791.
Hamn. — 3) Stad i s. ö. lowa, U.S.A., vid
Mississippi; 33,000 inv. Viktig järnvägsknut;
möbelfabriker och j ärnvägsverkstäder.

Burlington House [bädiijtan håu’s],
offentlig byggnad i London, den äldsta delen uppf.
omkr. 1664—67, sedermera i omfattande grad
tillbyggd och utvidgad. B. kom 1854 i engelska
statens ägo och är numera lokal för Royal
Aca-demy of Arts, Royal Society, Linnéan Society
o. a. lärda sällskap och institutioner m. m.

Burlington Magazine, The [Öa bädiijtan
mägazVn], Englands ledande konsttidskrift, gr.
1903, behandlande företrädesvis äldre konst.

Burljuk [borljo’k], David Davidovitj,
rysk skald (f. 1882), kallad ”den ryska
futuris-mens fader”. Han var åren före revolutionen den
ledande kraften inom futuristernas tidskrifter.
I sina efterrevolutionära dikter framträdde han
som anhängare av den kommunistiska
världsåskådningen. Sedan 1923 är han bosatt i U.S.A.

Bu’rlos, Borollos, fiskrik lagunsjö i Nil-

deltat, Nedre Egypten, ö. om Rosette. Mottager
flera Nilkanaler.

Burlöv, socken i s. v. Skåne, strax n. ö. om
Malmö, intill Öresund; Bara härad, Malmöhus
län; 16,37 km2, 5,402 inv. (1950). Mycket
bördig och skoglös slättbygd. I socknen ligga
Arlövs och större delen av Åkarps
municipalsam-hällen samt egendomarna Arlövsgården,
Krone-torp och St. Bernstorp. 1,247 har åker. Gamla
kyrkan härstammar från slutet av 11 oo-talet.
Nya kyrkan av tegel i nygotik, belägen i Arlöv,
byggdes 1898—1900. B. utgör ett pastorat i
Lunds stift, Bara kontrakt; bildar
storkommunen B.

Burma [eng. utt. bä’ma] el. B i r m a,
förbundsrepublik (”Burmanska unionen”) i Bortre
Indien;; 677,570 km2, 16,b mill. inv. B. sträcker
sig i n. till Tibet, går söderut med en smal
kustremsa till Kranäset på Malackahalvön,
genom-flytes av Iravadi som huvudflod, i ö. av Salween,
har Mekong till gränsflod i ö. B. omfattar
staterna Burma (i inskränkt bemärkelse), Shan,
Kachin och Karenni samt det särskilt
administrerade området Chin. Huvudstad är Rangoon. B.
delas i de ö. och v. berglanden samt låglandet
mellan dessa kring Iravadi och Iravadis
mynningar, floden Sittang och nedre Salween med
tillhörande delta och kustland. Mellan Sittang
och Iravadi går Pegukedjan (Pegu Yoma).
Låg-landsdelen är landets huvuddel och egentliga
be-folkningscentrum samt jordbruksområde.

Klimatiskt bildar B. ett odelat helt inom
tropiska monsunområdet. Olikheterna bero på
olika exposition i förhållande till den regnförande
sydvästmonsunen och på höj dläge ö. h. Genom
avstängande berg (Arakan Yoma) blir mellersta
B. ett torrt land; nederbörd c:a 500 mm.
Deltalandet i s. har 2,500 mm. Där regn faller i
tillräcklig mängd, blir den naturliga
vegetationen skog. Nedanför 1,000-m-nivån växer
tropisk regnskog, där nederbörden är mer än
2,000 mm, mäktigast utvecklad i s. (Tenasserim),
men även nordligaste B. har dylik på lägre
nivåer. Jordbruket kräver i de torra delarna
konstbevattning. Ris är huvudsädesslaget och
skörden utomordentlig (odlas på 52,000 km2 el.
70% av den odlade arealen). Större delen av
risexporten kommer från deltat. Majs odlas på
c:a 1,000 km2 och hirs (i det torra, centrala
området) på ung. dubbelt så stor areal. I de torra
delarna odlas även sesam, jordnötter och bomull.
Sockerrörsodling för export har tidigare varit
betydande men är nu ringa. I stället spelar
tobaksodlingen en viss roll. Boskapsskötseln
är relativt obetydlig, fisket däremot betydande.
Skogsbruket är i vissa delar kring Iravadi
den främsta inkomstkällan med teak som
dominerande träslag. Elefanter användas i stor
utsträckning vid avverkningen.

Industrien är ännu föga utvecklad. 100,000
arbetare sysselsättas, därav närmare hälften vid
riskvarnarna. Bland övriga industrier, baserade
på jordbruket, märkas sockerbruk,
kautschukfabriker (Tenasserim) och fabriker för framställ-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free