- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
175-176

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burma el. Birma - Historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

175

Burma

176

Rubingruvor i Mogok.

erövrade Arakan. Under Bagyidaw (1819—37)
ledde den fortsatta burmanska expansionen till
konflikt med Brittiska Indien. Ständiga
burmanska kränkningar av gränsfreden besvarades
omsider av brittiske generalguvernören i Indien,
Lord Amherst, med en krigsförklaring mot B.
(1824). Efter ett par års strider bekvämade sig
B:s konung till fred. Genom fördraget i Yandabu
24 febr. 1826 avträdde han Arakan och
Tenas-serim, avstod alla anspråk på Assam och Manipur
åtog sig en dryg krigsskadeersättning och lovade
mottaga en brittisk resident vid sitt hov.
Upprepade övergrepp mot brittiska undersåtar från
burmansk sida ledde emellertid 1852 till ett nytt
krig. S. B. (Pegu) erövrades och förenades med
Arakan och Tenasserim till provinsen Nedre B.
(1862). Burmanerna hade omedelbart efter
nederlaget störtat konung Pagan Min (reg. 1846—53),
och efterträdaren Mindon Min (reg. 1853—78)
förde en fredlig regering och slöt 1867 ett
handelsfördrag med brittiska Indien. Han byggde
sig 1856—59 en helt ny huvudstad, Mandalay.
Med förbigående av den presumtive tronföljaren
blev genom en palatsintrig den tjugoårige,
ka-raktärssvage Thibaw (reg. 1878—85) hans
efterträdare. Han inledde sin regering med en
grym palatsmassaker, för vilken inemot 80 av den
kungliga familjens medlemmar föllo offer.
Allmän osäkerhet till liv och egendom inträdde. Till
Brittiska Indien stod burmanska regeringen i
spänt förhållande och närmanden gjordes i
stället till Frankrike. Bombay-Burma-handelsbolaget
ådömdes för ett förment kontraktsbrott vid
tim-merflottning 230,000 pd st. i böter, och ett
förslag av indiske vicekonungen om att underställa
denna tvist opartisk skiljedom avvisades. Följden
blev ett ultimatum (22 okt. 1885). Svaret blev
avvisande, och i en proklamation (7 nov.)
uppfordrade Thibaw sina undersåtar att driva
engelsmännen i havet. Efter 19 dagars operationer
ockuperade vicekonungens styrkor i nov. 1885
Mandalay, det burmanska kungahuset avsattes,
och övre B. förklarades som brittisk besittning.
Det dröjde dock flera år, innan hela landet
pacificerats; Shanstaterna ockuperades 1887, och
för

hållandet till deras hövdingar reglerades genom
en lag, som trädde i kraft 1889.

B. blev 1897 en provins inom Indiska riket
under en lieutenant-governor, biträdd av ett
lagstiftande råd. Den brittiska förvaltningen
medförde i B. en rask inre materiell och civilisatorisk
utveckling. 1923 togs ett avgörande steg på vägen
till B:s självstyrelse. Det fick en av indiska
regeringen oberoende guvernör, utvidgad lokal
självstyrelse och ett parlament med en kammare.
1937 skildes B. helt från Indien och fick ett
parlament på två kamrar. En nationalistisk
rörelse med skilsmässa från brittiska imperiet som
huvudmål hade emellertid utvecklat sig. Den kom
även att rikta sig mot indierna. 1938 och i början
av 1939 kom det till oroligheter och även
po-gromer på indier i Rangoon. Som ledare för
separatisterna framträdde U Saw, premiärminister
1940. Denne visade starka sympatier för
axelmakterna, särsk. Japan, som länge försökt
utnyttja de nationalistiska stämningarna för sina
syften. Samtidigt med att U Saw for till London
för att överlägga om dominionstatus för B.,
förhandlade han med japanerna. Han arresterades
av engelsmännen, när japanerna i jan. 1942 satte
i gång sin offensiv mot B. från Siam.
Offensiven var framgångsrik. På sommaren var hela
B. i japanernas händer. I okt. 1943
proklamerades B. som oberoende stat med U Bo Maw som
statsöverhuvud och premiärminister. Först på
hösten 1943 började återerövringen av B. på
allvar. Då inleddes operationer med en
kinesiskbrittisk armé mot n. B., en brittisk imperiearmé
från Manipur i första hand mot Mandalay samt
en mindre brittisk armé längs kusten. Slutl. grepo
kineserna till offensiven längs Burmavägen. Först
under 1945 bröts japanernas motstånd fullständigt.
23 jan. öppnades Burmavägen i landförbindelse
med n. ö. Indien, 20 mars togs Mandalay och
slutl. 3 maj Rangoon. — Engelsmännens första
åtgärd efter återerövringen var att häva
författningen av 1937 och ställa landet under en
guvernör med vidsträckta befogenheter. Emellertid
lovades B. självstyrelse till jan. 1948. En
konstituerande nationalförsamling inkallades. Vid valen
till denna i april 1947 erhöll U Aung Sans
”anti-fascistiska folkliga frihetsparti” en överväldigande
majoritet, och U Aung San övertog ledningen av

Burmaner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free