Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burträsk - Burträsks revir - Burtsev, Vladimir Lvovitj - Buru, Kap - Burudschird - Bury - Bury, John - Bury S:t Edmunds - Burzenland - Busbecq, Ogier Ghiselin de - Busch, Ernst - Busch, 1. Fritz - Busch, 2. Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Burträsks revir—Busch
190
nen är delad i två förs., Burträsk (1,270,80
km2, 8,935 inv.) och Kalvträsk (587,60 km2,
1,101 inv.). Området har sina lägsta partier i
ö. (omkr. 40 m ö. h.). Dit är också bygden till
största delen lokaliserad; framför allt är den
koncentrerad kring de stora sjöarna med
huvudorten B.2). Inåt finnas myr- och skogsmarker om
200—300 m ö. h., och däröver resa sig talrika
berg och bergplatåer, högst Vitbergen 486 m.
B. är känt för sina mejerier (”västerbottensost”).
9,088 har åker. I B. ligger Edelviks folkhögsk.,
öppnad 1943. Ett kraftverk tillhör Bygdsiljums
elektriska kraft-ab. Kyrkan i B., som var av
trä och uppförd 1817—21, nedbrann julen 1945;
till ny kyrkobyggnad donerade ab. Robertsfors
400,000 kr. Kyrkan i Kalvträsk byggdes 1887,
kapellet i Bygdsiljum vid St. Bygdeträskets
syd-ända 1924. B, utgör ett pastorat i Luleå stift,
Västerbottens norra kontrakt; bildar
storkommunen B.
2) Municipalsamhälle (sedan 1930) och kyrkby
i B.i), på v. stranden av Burträsket; 2,43 km2,
1,178 inv. (1950). Här finnas bl. a. tingshus,
epidemisjukhus, apotek, provinsialläkare samt
någon träindustri. Den kulturhistoriskt märkliga
kyrkstaden nedbrann 1930 men har sedan
återuppbyggts i modernare gestalt. Tax.-värde å
fastighet 4,470,800 kr, taxerad inkomst 2,587,140
kr (1949).
3) Tingslag, upphörde 1948.
Burträsks revir, adr. Burträsk, tillhör
Skellefteå distrikt och omfattar Burträsk, Bygdeå,
Nysätra, Lövångers samt del av Skellefteå
socknar i Västerbottens län. Areal: Statsskogar
36,155 har.
Burtsev [bo’rtsaf], Vladimir Lvovitj,
rysk revolutionär (1862—omkr. 1940). Son till
en sydrysk godsägare, slöt han sig som student
till den revolutionära rörelsen och deporterades
1886 till Sibirien, varifrån han snart lyckades fly.
I Schweiz utgav han 1888—89 en rysk
revolutionär tidskrift, utvisades och kom slutligen till
London. Där blev han ställd under åtal för
uppmaning till mord på tsaren och dömdes till 18
månaders straffarbete. B. vistades sedermera
omväxlande i Schweiz och Frankrike, en tid 1905
i Ryssland, och sysslade mest med sin
revolu-tionshistoriska tidskrift Byloje (Forntiden). I
Paris väckte han 1909 stort uppseende genom
sina avslöjanden i Le Matin om den hemliga
ryska polisens arbetsmetoder och verktyg (bl. a.
om Azev). Kort efter 1 :a världskrigets utbrott
återvände B. till Ryssland. Efter bolsjevikernas
seger i nov. 1917 fängslades han men frigavs i
april 1918. Han bosatte sig sedan i Paris, där
han bedrev en livlig antibolsj evikisk
propagandajournalistik.
Buru, Kap, Asiens sydligaste udde på i°
15’ n. br. på Malackahalvön.
Burudschi’rd, stad i s. v, Persien, i prov. B.,
på ö. sluttningen av Zagrosbergen, 1,655 m ö.
h., på en fruktbar slätt. Livlig textil- och
mattindustri. Omkr. 35,000 inv.
Bury. [be’ri], stad i Lancashire i n. v.
England, 13 km n. om Manchester; 57,000 inv.
Bomulls- och yllefabriker, gjuterier, kolgruvor.
Bury [bjo’ari], John, brittisk historiker
(1861—1927). Han blev 1902 prof, i historia i
Cambridge. B:s forskningar ha huvudsaki. gällt
romerska kejsartiden. Mycket värdefull är hans
”History of the later Roman empire” (2 bd,
1889) med sina båda fortsättningar, som gå fram
till Justinianus’ död (1912 och 1923).
Bury S:t Edmunds [be’ri sant e’dmandz],
stad i eng. grevsk. West Suffolk, vid den dit
segelbara floden Lark. 17,000 inv. 11 kyrkor och
ruiner av ett av Englands mest berömda kloster,
ett Benediktinkloster från omkr. 1020.
Burzenland [bo’rtsanlant], ty., det av tyskar
bebodda fruktbara slättlandet invid Kronstadt (nu
Bra§ov) i mellersta Rumänien.
Busbecq [byzbä’k], Ogier Ghiselin de,
österrikisk diplomat (1522—92). Född i Comines
i n. Frankrike, utförde han i kejsar Ferdinand
I :s tjänst viktiga diplomatiska uppdrag, särskilt
i Turkiet, där han 1556—62 var kejsarens
sändebud. 1582 blev han sändebud i Frankrike. B.
samlade en mängd grekiska manuskript,
upptäckte det berömda Monumentum ancyranum samt
många inskrifter och gjorde 1562 en för
språkforskningen värdefull uppteckning av krimgotiska
ord.
Busch [boj], Ernst, tysk militär (1885—•
1945). Han förde truppbefäl under 1 :a
världskriget, inträdde därefter i riksvärnet, där han
blev generalmajor 1935. Som general och
armékårchef deltog han i kriget mot Polen 1939.
Under offensiven på västfronten förde han befäl
över 16 :e armén och blev därefter generalöverste.
Under kriget mot Ryssland förde B. den armé,
som förgäves försökte betvinga Leningrad. Han
blev fältmarskalk 1943. I krigets slutskede ledde
B. försvaret i n. v. Tyskland. Han dog i brittisk
fångenskap.
Busch [boj]. 1) Fritz B., tysk dirigent
(f. 1890). Han har varit dirigent i olika tyska
städer. Han blev 1919 operachef i Stuttgart och
var,1922—33 chef för
och dirigent vid
Dres-denoperan. Sedan han
av politiska skäl
avlägsnats från denna
befattning, verkade
han vid Teatro Colön
i Buenos Aires, vidare
som ledare av den
berömda Glyndebourne-operan, som
kapellmästare vid
Statsra-diofonien i Köpenhamn
och Stockholms
konsertförening samt som
gästdirigent bl. a. vid
Stockholmsoperan. Sedan 1945 är han knuten till
Metropolitan Opera i New York. Som både
konsert- och operadirigent är B. en betydande
kapacitet. Han utg. 1949 sina memoarer.
2) Adolf B., den föreg:s bror, tysk violinist
och tonsättare (f. 1891). Han blev 1918 förste
violinprofessor vid musikhögskolan i Berlin och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
