Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buskmus - Buskskvättsläktet - Busksparvsläktet - Buskär - Busoni, Feruccio - Buss - Bussa - Bussarong - Busse, Ludwig - Bussning - Bussol - Bussum - Bussy-Rabutin - Busto Arsizio - Bustrofedon - Bustvalen - Bustadien - Butan - Butanol - Butantan - Butcher, Samuel Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Buskskvättsläktet—Butcher
196
Vanliga buskskvättan.
Ur ”Våra fåglar i Norden”.
en svart strimma längs ryggen. B. förekommer
i n. ö. Jämtland, Norge och Finland samt i
Ryssland och n. Asien.
Buskskvättsläktet, Prati’ncola, tillhör
trastfåglarna och är med talrika arter utbrett över
hela Gamla världen och ända till Nya Guinea.
Av detta släkte förekommer som häckfågel i
Sverige (vanliga) buskskvättan P.
ru-betra, som finnes över hela Sverige upp till
Kvikkjokk och s. Paj ala samt dessutom är
utbredd över större delen av Europa. Den håller
till i buskmarker och på odlade ställen. B. är
ovan ljusbrun med brunsvarta fläckar; en fläck
vid skuldran och ett streck över ögat äro vita.
Hakan är vit, undersidan f. ö. ljust ockrafärgad,
i bukens mitt nästan vit. Längd 12 cm. Ägg
5—7, ganska mörkt blågröna med el. utan små
fina, rödbruna prickar. Flyttfågel. Fridlyst.
Tillfälligtvis har hos oss även påträffats
svart-h a k a d e buskskvättan, P. torquata, från
s. och mellersta Europa.
Busksparvsläktet, se Gulsparvsläktet.
Buskär, skär med agafyr vid Vinga Sand i
Göteborgs skärgård.
Busoni [-så’ni], Feruccio Benvenuto,
italiensk tonsättare och musikförfattare (1866—
1924). Han uppträdde redan på 1880-talet som
pianist, var musiklärare i Helsingfors, Moskva
och Boston, slog sig 1894 på allvar ned i Berlin,
där han snart fick anseende som en betydande
pianist och lärare; 1907—08 verkade han vid
konservatoriet i Wien och blev 1913 chef för
Liceo musicale i Bologna. 1914—19 uppehöll han
sig i Zürich men återvände 1920 till Berlin som
lärare vid högskolan. Av B :s många
kompositioner i modern polyfon stil (dock påverkade
av Bach) märkas en piano- och en violinkonsert,
uvertyrer, orkesterstycken och även dramatisk
musik. B. författade bl. a. ”Entwurf einer neuen
Ästhetik der Tonkunst” (1907; ny uppl. 1916)
och ”Von der Einheit der Musik” (1923). —
Litt.: H. Leichtentritt, ”F. B.” (1916); G. Selden-
Goth ”F. B.” (1922); J. Wassermann, ”In
me-moriam F. B.” (1925).
Buss, se Omnibus.
Bussa, ett slags tatariskt öl av hirs.
Bussaro’ng (av Ity. busserun), sjömansskjorta;
användes i Flottan som namn på en
reglements-enlig persedel; (mera sällan) långtröja, arbetsblus.
Busse [-0-], Ludwig, tysk filosof (1862—
1907), prof, i Tokyo, senare i Halle. Han anslöt
sig närmast till Lotze. Hans huvudarbete är
”Geist und Körper, Seele und Leib” (1903), i
vilket han bekämpar parallellteorien och
försvarar teorien om en psykofysisk växelverkan.
Bussning, hylsliknande foder till en cylindrisk
urborrning. Användes ofta som element i
enklare glidlager, varvid b. i regel utföres av
mässing el. brons, varvid bättre smörj
ningsförhål-landen erhållas, än om lagringen sker direkt i
maskingodset. B. göras vanl. utbytbara.
Bussol [-ä’l], se Kompass.
Bussum, stad i prov. Nordholland i
Nederländerna, 20 km s. ö. om Amsterdams centrum,
nära Zuiderzee; 34,000 inv. Bostadsförort; stora
handel str ädgår dar.
Bussy-Rabutin [bysi’-rabytä], Roger de,
greve, fransk författare (1618—93). Han utgav
nyckelromanen ”Histoire amoureuse des Gaules”
(1665), en satirisk och slipprig skildring av den
dåtida förnäma världens ”chronique scandaleuse”.
Dessutom har B. efterlämnat intressanta
”Mé-moires” (1696) samt ”Lettres” (1697),
”Nouvel-les lettres” (1709) och en ”Histoire abrégée de
Louis le grand”.
Busto Arsizio [bo’stå arsi’tsiå], stad i n.
Italien, 30 km n. v. om Milano; 33,000 inv.
Bomullsindustri, vinhandel. Den vackra kyrkan
Santa Maria di Piazza är uppförd 1515—23 efter
ritningar av Bramante.
Bustrofedo’n, grek, (av büs, oxe, och
stre’-fein, vända), skrivsätt, där raderna gå, ”som
oxen för plogen”, först från vänster till höger,
därpå från höger till vänster. B. brukades i
äldsta tider i Grekland vid inskrifter på mynt
och minnesmärken och förekommer även på
nordiska runstenar.
Bustvalen, lågfjäll i Jämtland, vid norska
gränsen v. om Blåhammar fjället, 18 km s. om
Storlien. 1933 restes här ett av O. Ahlberg
utfört minnesmärke i sten över Armfelts karoliner.
Butadién, ett omättat kolväte, som genom en
katalytisk process kan överföras till en
gummi-liknande produkt. B. är därför råvara för
syntetiskt gummi. Det amerikanska GR-S och
tyska Buna S tillverkas av C. och styren.
Butän, se Kolväten.
Butanol [-ä’l], kem., se Butyalkohol.
Butanta’n, ort i Brasilien, 15 km från Säo
Paulo. Staten Säo Paulos’ i B. belägna
serum-institut grundades 1899 av dr Vital Brazil och har
vunnit internationell ryktbarhet genom de där
bedrivna ormgiftsforskningarna och genom
införandet av serum mot ormbett i Sydamerika.
Butcher [bo’tja], Samuel Henry,
brittisk filolog (1850—1910), prof, i grekiska i
Edinburgh 1882—1903. B. utgav en god
prosa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
