Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Butler, Samuel (1612—80) - Butler, Samuel (1835—1902) - Butler, Sir William Francis - Butmark - Butomus - Butovitsch, Viktor - Butt, Isaac - Butte - Butterkaka - Butti, Enrico Annibale - Butting - Buttle - Buturlin, Ivan Ivanovitj - Butyl - Butylalkohol - Butyrat - Butyrometer - Butyrospermum - Butzer (Bucer), Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Butler—Butzer
202
politiska partiet i grund och hämtade stoff för det
efter restaurationen utgivna satiriska eposet
”Hudibras” (2 dir 1663—64, 3:e 1678, ofullb.),
som efter förebild av ”Don Quixote” skildrar,
hur den presbyterianske riddaren Hudibras och
hans väpnare Ralph färdas runt England för att
utrota allt ont, varunder de oavlåtligen råka illa
ut till följd av sitt hyckleri, sin njutningslystnad
och sina dåliga maner. Lämnad utan understöd
av konungen, dog B. i armod och dunkel, trots
det bifah hans dikt väckt. Biogr. av J.
Veld-kamp (1924).
Butler [ba’tla], Samuel, engelsk författare
(1835—1902). Han studerade i Cambridge,
vistades 1860—64 som fåruppfödare på Nya Zeeland,
varifrån han hämtade scenen för sin utopiska
skildring ”Erewhon” (1872), fortsatt med
”Ere-whon revisited” (1901), i vilka han angrep
darwinismen och den konventionella religionen.
”The fair haven” (1873), ”Life and habit” (1877),
”The way of all flesh” (1903) m. fl. vittna om
hans fantasi och satir. B., som även målade och
komponerade, har övat inflytande genom sin
alltid kritiska alstring.
Butler [bat’la], Sir William Francis,
engelsk krigare, författare (1838—1910). Han
blev 1892 generalmajor och var 1898—99
militärbefälhavare i Kapkolonien samt en kort tid (dec.
1898—febr. 1899) vikarierande ”high
commissio-ner” i Sydafrika. Hans oförbehållsamma kritik
av regeringspolitiken mot boerna föranledde att
han hemkallades (1899). B. blev 1900
generallöjtnant; adlades 1886. — Förutom en rad goda
skildringar av natur och folkliv har B. skrivit
biografier över Gordon (1889), Sir Ch. Napier
(1890) och general Colley (1899) samt en postumt
utgiven självbiografi (1911).
Butmark, öländskt namn på blockmark, där
landisen ur kalkstenshällen brutit loss större
skarpkantiga block (butar).
Bütomus, se Blomvass.
Butovitsch [-tå’-], Viktor,
skogsentomo-log (f. 1901 W9). B., som är född i Warszawa,
var 1932—43 assistent vid Skogsförsöksanstalten,
docent 1938—44 och blev prof, vid Statens
skogs-forskningsinstitut och föreståndare för dess
zoologiska avd. 1945. Han har utg. arbeten
huvudsaki. inom skogsentomologi, om
bekämpningsme-toder m. m.
Butt [bat], Is aa c, irländsk politiker (1813
—79). Han blev prof, i nationalekonomi i
Dublin och var från 1838 praktiserande advokat där.
Han var 1852—65 underhusledamot, förde 1865
—69 de åtalade feniernas sak inför rätta, valdes
1871 ånyo till underhusledamot och blev då ledare
för det irländska home-rule-partiet. Han lyckades
emellertid ej hindra partiets yngre krafter att
anlita den av honom såsom stridande mot husets
värdighet ogillade obstruktionstaktiken och
förlorade 1878 sin ledarställning inom partiet.
Butte [bjöt], stad i v. Montana, U.S.A., i en
dal i Klippiga bergen; 33,000 inv. Medelpunkt i
Nordamerikas förnämsta koppardistrikt, stor
silver- och guldproduktion. Numera förädlas den
mesta malmen i Anaconda och Great Falls. B.
har bergsskola och heta hälsokällor samt är en
viktig trafikknutpunkt.
Butterkaka, fin vetedeg, tillsatt med korinter,
mandel, suckat m. m.
Butti [bo’ti], Enrico Annibale,
italiensk författare (1868—1912). B. skrev ett stort
antal skådespel, vilkas skickliga teknik och
psykologiska styrka gjorde honom till en av landets
mest spelade dramatiker. Han skrev även romaner.
Butting [ba’tiij], se Boxning.
Buttle, socken på mell. Gotland; Halla ting,
Norra häradet, Gotlands län; 31,07 km2, 265 inv.
(1950). Flerstädes smärre myrar. 426 har åker.
Ingår i Vänge, B., Guldrupe, Sjonhems och
Viklau pastorat i Visby stift; Medelkontraktet;
tillhör storkommunen Romakloster. — Kyrkan är
i nyare tider hårt restaurerad. Det rektangulära
korets västparti är en rest av ett absidkor från
noo-talets mitt, ombyggt 1236 liksom även
långhuset, som invändigt har platt trätak. Tornet,
i v., uppfördes 1218. I B. finnas talrika
forn-lämningar, bl. a. en bygdeborg och två
bildstenar. Där gjordes 1936 ett av de största
fynden av silvermynt på Gotland.
Buturli’n [boto-], Ivan Ivanovitj, rysk
fältherre (1661—1739). Tillfångatagen vid Narva
och förd till Stockholm, försökte B. att rymma
1703 men misslyckades. Han blev 1710 utväxlad
och opererade i Finland 1713 bl. a. mot general
Armfelt och fick 1716 befälet över en eskader,
som avgick till Rostock men snart skingrades
utan att kunna utföra ett tillärnat anfall på
Sverige. B. utnämndes till rysk general-en-chef 1721.
Efter tsar Peters död kom B., mest genom
Men-sjikovs intriger, snart i onåd och förvisades till
det inre av landet.
Butyl, kem., en envärd radikal av
sammansättningen C4 Hø, som kan förekomma i fyra
olika konstitutionsformer.
Butylalkohol, C4H9OH, förekommer i fyra
isomera former. Normal butylalkohol,
butanol, CHs (CHa^OH, erhålles ur glycerin
genom bakteriejäsning samt syntetiskt ur
acetal-dehyd el. ur koloxid och vatten; användes som
lösningsmedel. Isobutylalkohol, (CHä)2
: CH. CH2OH, ingår i finkelolja. Båda äro
färglösa vätskor.
Butyrät, smörsyrans salter el. estrar.
Butyromèter, apparat för bestämning av
fettmängden i mjölk.
Butyrospe’rmum, se Bassiasmör.
Butzer [bo’tsar] (Bucer), Martin, tysk
reformator (1491—1551). Han inträdde 15-årig i
ett dominikankloster. Erasmus’ skrifter och B:s
personliga sammanträffande med Luther (april
1518) gjorde honom till övertygad anhängare av
reformationen. På Huttens inbjudan fann han
1521 en fristad hos Sickingen på Ebernburg. Han
var en tid hovkaplan hos pfalzgreven Fredrik och
kom sedan till Strassburg 1523, där han blev en av
de förnämsta ledarna av reformationsrörelsen.
Här innehade han olika befattningar till våren
1549, då hans kamp mot Augsburger-interim
tvang honom och hans medarbetare Paul Fagius
att lämna staden. Av ärkebiskop Cranmer kallade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
