- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
209-210

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byarum - Byblos - Bücher, Karl - Büchner, 1. George - Büchner, 2. Ludwig - Büchner, Gottfried - Büchnertratt - Bückeburg - Bücken, Ernst - Bydalen - Bydgoszcz - Bydgoszczkanalen, Brombergkanalen - Büdinger, Max - Byffé - Byfjorden (Uddevalla) - Byfjorden (Norge) - Byfogde - Byfred - Bygdeborg, fornborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

209

Byblos—Bygdeborg

210

samhälle, s. v. därom förorten Götafors med
möbelindustri och n. v. om Vaggerud
Stödstorps sulfatfabrik. Egendomar: Bratteborg,
Gära-hov och Eckersholms kronopark. I början av
1200-talet fanns i B. ett nunnekloster av
cister-ciensorden, senare flyttat till Skokloster. 2,022
har åker. Kyrkan av sten är från noo-talet
(senare ombyggd). Bildar med Bondstorp ett
pastorat i Växjö stift, Östbo kontrakt; utgör tills, m.
Bondstorp storkommunen B.; 313,83 km2, 4,199
inv. (1950).

By’bios (hebr. Gebal, nu Djebail), urgammal
stad i Fenicien vid Medelhavet, mellan Beirut
och Tripolis. De utgrävningar, som
fransmännen företagit här sedan 1921, visa, att B.
alltifrån 4:e årtusendet f. Kr. haft så intima
förbindelser med Egypten, att man nästan kan tala
om en egyptisk koloni. B. var huvudmålet för
Egyptens utrikes sjöfart, och de rika fynden
från kungagravarna i B. (fr. o. m. mellersta
rikets tid i Egypten) ge vid handen, att staden
var ett viktigt centrum för handeln i ö.
Medelhavsområdet. Den äldsta hittills kända inskriften
på feniciskt alfabet är funnen i B. (kung
Ahi-rams sarkofag, c:a 1250 f. Kr.). B. var hemort
för Adoniskulten. I kristen tid var B. biskopssäte.
— Litt.: P. Montet, ”B. et 1’Égypte” (1928—29);
M. Dunand, ”Fouilles de B.” (1937—39).

Bücher [by’kor], Karl, tysk nationalekonom
(1847—1930), prof, i Leipzig 1892—1916. I ”Die
Entstehung der Volkswirtschaft”, I—II (1893;
många uppl.) söker han bl. a. uppvisa, att den
ekonomiska utvecklingen överallt i bestämd
ordning genomlöper samma former (slutet hushåll,
stadsekonomi, ”nationalekonomi”).

Büchner [by’knar], 1) George B., tysk
författare (1813—37). Han deltog i de politiska
oroligheterna i Hessen 1834 och måste därför fly
ur Tyskland. Hans skådespel ”Dantons Tod”
(1835) är starkt och gripande.

2) Ludwig B., den föreg:s bror, filosof
(1824—99), läkare i Darmstadt och en kort tid
doc. i Tübingen. Han var en av de förnämsta
representanterna för materialismen i Tyskland
under mitten av 1800-talet, och hans arbete ”Kraft
und Stoff” (1855; sv. övers. ”Kraft och materia”,
1869) blev den tyska materialismens populäraste
bok. I Sverige övade den starkt inflytande bl. a.
på Strindberg.

Büchner [by’knar], Gottfried, tysk
teolog (1701—80), rektor i Querfurt. Han utgav
1740 ”Biblische Real- und
Verbal-Hand-Concor-danz oder exegetisch-homiletisches Lexikon”, som
utkommit i 28 uppl. (även övers, till sv.).

Büchnertratt, på kemiska laboratorier använd
tratt av porslin el. glas, försedd med plan
sil-botten, på vilken ett filter placeras vid avsugning
av vätska från fasta beståndsdelar.

Bü’ckeburg [-bork], stad i n. v. Tyskland, 5
mil v. om Hannover; förr huvudstad i
Schaum-burg-Lippe. Vackert slott. 7,000 inv.

Bücken, Ernst, tysk musikhistoriker (1884—
1949). Han blev 1925 prof, vid Kölnuniv:s
mu

sikvetenskapliga institut. B. redigerade
”Hand-buch der Musikwissenschaft”, av vars 13 bd han
författat ”Die Musik des Rokokos und der
Klassik” (1927), ”Die Musik des 19. Jahrhunderts
bis zur Möderne” (1928—31) och ”Geist und
Form im musikalischen Kunstwerk” (1931). I det
av honom likaledes utg. samlingsverket ”Die
gros-sen Meister der Musik” har han skrivit biogr.
över R. Wagner (1933) och Beethoven
(i934)-Bland hans andra arbeten märkes ”Musik der
Deutschen” (1941).

Bydalen, turistort (607 m ö. h.) i Oviksfjällen,
Hallens socken, Jämtland.

Bydgoszcz [byMgåJtJ], ty. Br omber g, stad i
voj evodskapet Pomorze i Polen, vid floden Brda
(Brahe) och B.-kanalen; 154,000 inv. B. är en
viktig järnvägs- och vattenvägsknutpunkt samt
en betydande industristad (bl. a. trä- och
metallindustri). B. fanns redan på 1000-talet. Det
tillhörde Preussen 1772—1919.

Bydgoszczkanalen, Brombergkanalen,
kanal i Polen. B. förbinder floderna Brda
(Brahe) och Notec (Netze) och därmed Weichsels
och Oders flodsystem. Byggnadsprojektet
genomfördes 1773—74. Kanalens längd 27 km, bredd
19,5 m, djup 1,6 m, 9 slussar.

Büdinger, M a x, tysk historiker av judisk börd
(1828—1902), prof, i historia i Zürich 1861—72
och i Wien 1872—99. Bland hans skrifter märkas
”Oesterreichische Geschichte bis zum Ausgang
des 13. Jahrhunderts”, I (1858), och ”Die
Kö-niginhofer Handschrift” (1859), vari han
uppvisade oäktheten av denna förment fornbömiska
handskrift.

Byffé, buffé (fr. buffet), skänkskåp; ställe för
servering av förfriskningar på en teater, vid en
fest, en mottagning o. s. v.

Byfjorden, gren av Havstensfjorden in till
Uddevalla.

Byfjorden, fjord i Norge utanför Bergen.

Byfogde (da. byfoged, no. by fogd). I
Sverige var b. titel på lägre statstjänstemän, som
från början av 1400-talet och in på 1600-talet
funnos i städerna. Urspr. var denne b. ordf, i
stadens underdomstol, sedermera stadens
uppbörds-man, exekutor m. m. — I Norge är b. titeln
på domare i stad, där blott en domare finnes.

Byfred, enligt skånelagen stadens fred, vilken
gällde så långt, som stadens mark sträckte sig.

Bygdeborg, fornborg, befästning från
förhistorisk tid, avsedd att tjäna som tillflyktsort
för en hel trakts befolkning. B. är vanl.
anlagd på en lätt försvarad plats, en otillgänglig
höjd, ej sällan invid sjö el. omgiven av
sumpmarker. Där enbart terrängförhållandena ej
lämna skydd, äro uppförda murar av kullersten. På
Alvaret på Öland ha b. höga, breda murar,
uppförda av kalkstenshällar. Planen är cirkelrund el.
oval. I Svealand äro b. talrika i Mälarlandskapen.
Götalands koncentrera sig till Öland, Gotland,
Östergötland och Bohuslän. Inom de båda sistn.
landskapen ha i ett par b. anträffats kulturlager,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free