- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
213-214

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadsakustik - Byggnadsbyrå - Byggnadschef - Byggnadsentreprenad - Byggnadsforskning - Byggnadsgillen el. byggnadsskrån - Byggnadskonduktör - Byggnadskonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

213

Byggnadsbyrå—Byggnadskonst

214

efterklangstiden. Denna bör för tal vara
jämförelsevis kort (c:a i sek.), enär stavelserna eljest
äro svåra att urskilja, medan musik, särskilt
körsång och orgelmusik, fordrar c:a 2 sek.
efter-klangstid för att klinga fylligt. Den bör vidare
i större lokaler vara något längre än i mindre.
Väggarna kring ljudkällan böra reflektera så
mycket som möjligt av ljudet ut mot auditoriet.
Ljudet bör träffa åhöraren från flera håll
samtidigt, vilket kan åstadkommas genom passande
konstruktion hos taket. Efterklangstiden i sek.
kan approximativt bestämmas medelst Sabines

formel, T =

V
6A‘

där V är lokalens volym i m3

och A är antalet absorptionsenheter, varvid 1 m2
väggyta med 100 % ljudabsorption motsvarar 1
absorptionsenhet.

Byggnadsbyrå, benämning på byråer i
Järnvägsstyrelsen, Vattenfallsstyrelsen och
Byggnadsstyrelsen. Se även Statens byggnadsbyrå.

Byggnadschef, se Byggnadsstyrelsen.

Byggnadsentreprenad, åtagande att mot viss
ersättning uppföra en byggnad. I allm. uppgöres
för arbetet detaljerad plan (”arbetsbeskrivning”)
jämte kostnadsförslag. Entreprenören (den som
utför arbetet) kan fullgöra avtalet själv el.
genom hos honom anställd personal. Fullgör han
ej avtalet efter dettas innehåll, blir han
skade-ståndsskyldig. Beställaren (byggherren) är, om ej
annat avtalats, skyldig tillhandahålla erforderlig
material för arbetets utförande.

Byggnadsforskning, bedrives el. understödes
av bl. a. följ. inst.: Statens kommitté för
byggnadsforskning, Byggstandardiseringen,
Samarbets-kommittén för byggnadsfrågor samt Jordbrukets
byggnadskommitté. Verksamheten hos dessa
organ avser dels vetenskaplig forskning och
allmänna utredningsarbeten, dels
rationaliseringsstu-dier och kostnadsanalyser, varvid syftet är att
söka nedbringa de höga bostads- och
hyreskostnaderna. Ett 1946 projekterat samordningsorgan,
Statens byggnadsinstitut, har icke förverkligats.

Byggnadsgillen el. byggnadsskrån (ty.
Bauhütten, da. byggehytter), under medeltiden
blomstrande föreningar av byggnadsarbetare och
stenhuggare, särskilt i Tyskland. Med
”Bauhütten” menades urspr. provisoriska byggnadskontor
och bostäder för de vid ett större
byggnadsföretag sysselsatta hantverkarna. Sedermera övergick
ordet att beteckna hantverkarna själva, samlade i
slutna gillen. Dessa fingo gärna en religiös
anstrykning med ceremonier vid upptagandet. I
Tyskland bekräftades b:s statuter 1498 av kejsar
Maximilian; de levde där kvar ända till början
av 1800-talet. I England uppges ett samfund av
byggnadsbrödraskap ha fått fast stadga i York
redan 926. På frimureriet torde engelska b. på
1700-talet ha övat stort inflytande i fråga om
ceremonier m. m. — Litt.: J. Haase, ”Die
Bauhütten des späteren Mittelalters” (1919); Chr. L.
Harre, ”Okkulte Symbolik des XIII.
Jahrhun-derts” (1920).

Byggnadskonduktör, (särsk. förr) arbetsledare
vid byggnadsverk, byggnadstekniker, som har
tillsyn över offentlig byggnad, (biträdande) arkitekt.

Bygdöy kungsgård.

Byggnadskonst, arkitektur, i
vidsträcktaste bemärkelse liktydigt med
byggnadsverksamhet i allmänhet; i egentlig mening allenast sådant
byggande, som avser att vid sidan av det
praktiska ändamålet åstadkomma en estetisk verkan.
Här nedan redogöres endast för den allmänna
stilutvecklingen fr. o. m. antiken hos de kristna
kulturfolken, sedd i samband med
byggnadsteknikens historia.

Den europeiska b:s grundformer
äro bjälkbyggnaden och valvbyggnaden, båda
ursprungligen utvecklade inom
bostadsbyggnads-tekniken. Bj älkkonstruktionen tillhör urspr.
träarkitekturen och är utvecklad inom Europa i
samband med den här mycket tidigt förekommande
knuttimringen. Dess konstruktiva kännetecken är,
att tyngden av byggnadens övre delar ständigt
vilar som lodrätt tryck på dess nedre partier,
antingen direkt på väggarna el. genom
horisontala bjälkar överfört på väggarna och stundom
också på lodräta stolpar el. kolonner.
Horisontalt el. snett riktade tryck kunna endast
förekomma i takkonstruktionen och upphävas där
antingen genom att taket bäres av flera
längs-riktade åsar el. genom att sparrarna
sammanhållas med hanbjälkar el. dragband.
Valvbyggnaden härstammar från forntidens västasiatiska
kulturfolk och användes i Europa först under
den hellenistiska tiden i arkitektoniskt syfte. Dess
konstruktion medför, att byggnadsmaterialets
tyngd framkallar starka, horisontalt och snett
riktade tryck i byggnadskroppen; dess stabilitet
beror på att dessa krafter få motverka
varandra. Rumsbildningen är mindre begränsad än
vid bj älkkonstruktionen, då valv kunna slås över
rum av nästan vilken form som helst och då
flera övervälvda rumsenheter utan att åtskiljas
av väggar lätteligen sammanföras till en
gemensam rymdverkan.

Den högre b:s ursprung i den
primitiva bostadsarkitekturen visar sig icke endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free