Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadsstadga - Byggnadsstatik - Byggnadsstyrelsen, Kungl. - Byggnadstillstånd - Byggningabalken - Byggningshjälpen - Byggstandardiseringen - Byglandsfjorden, Årdalsfjorden - Bühler, Georg - Bühler, Karl - Bylinje - Bylinor - Bülow, ätt - Bülow, 1. Friedrich Wilhelm, greve Bühlow von Dennewitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Byggnadsstatik—Bülow
224
nadsplan el. utomplansbestämmelser fastställts.
Även för till- och ombyggnader fordras
byggnadsnämndens tillstånd. Byggnadsnämnd skall
vidare vaka över att byggnader av historisk el.
konstnärlig betydelse ej förvanskas.
Byggnadsstatik, läran om de villkor, som äro
gällande för jämvikten hos byggnader och
byggnadsdelar, t. ex. valv, stöd, murar, brodelar.
Byggnadsstyrelsen, Kungl. ett under
Kom-munikationsdep. sorterande ämbetsverk, den
centrala statsmyndigheten på husbyggnadsväsendets
område. Dess uppgift är i huvudsak att verka
för en sund utveckling av byggnadsverksamheten,
öva högsta inseendet över det offentliga
hus-byggnadsväsendet, förvalta statens för civilt
ändamål anslagna byggnader samt tillhandagå med
råd och upplysningar inom området för sin
verksamhet. B. utgöres av en generaldirektör och
chef samt som led. 7 byråchefer, vilka förestå
resp, utrednings-, byggnads-, intendents-,
kulturhistoriska, stadsplane- och administrativa byrån
samt en värme-teknisk avd. Chefen för
bygg-nadsbyrån benämnes byggnadschef, de
övriga byråcheferna med undantag av cheferna
för administrativa byrån och den nytillkomna
värme-tekniska avd. byggnadsråd. B., som
fick sitt nuv. namn och sin organisation 1918,
efterträdde då det forna Överintendentsämbetet.
Byggnadstillstånd, medgivande av K. m:t,
Arbetsmarknadsstyrelsen el. länsarbetsnämnd att
uppföra byggnad.
Byggningabalken (av fsv. bygning, lantbruk),
den del av 1734 års lag, som företrädesvis angår
lantbruket.
Byggningshjälpen, gammal svensk ränta, som
härleder sig från allmogens skyldighet att bygga
och underhålla konungens slott och gårdar samt
fästningarna i riket. Denna skyldighet
förvandlades efter hand till en årlig ränta, som ingick i
mantalsräntan. Den kallades på vissa orter årlig
hjälp, vinterkörsel, slottsfamn och
kör sel. I Bergslagen utgjordes den till
kronans bergverk och benämndes vind och vask,
malmkörsel och brukshjälp.
Byggstandardiseringen, en till Sveriges
stan-dardiseringskommission hörande sektion med
uppgift att behandla all sådan standardisering inom
byggnadsbranschen, som ej ingår i övriga
sektioners arbetsuppgifter. B., som inrättades 1942,
har bl. a. uppgjort förslag till standard för
fönster, dörrar och trappor. Den har även utfört
den s. k. modulutredningen rörande bl. a.
köks-och badrumsinredningar.
Byglandsfjorden, Årdalsfjorden,
fjord-liknande sjö i nedre Setesdal, inom Aust-Agder
fylke i Norge, n. om Kristiansand. Samhället
Byglandsfjord vid sjöns sydända är slutstation för
Setesdalsbanan; livlig turisttrafik.
Bühler, Johann Georg, tysk indolog (1837—
98), prof, i Bombay 1863—68, skolöverinspektor
i Gujarat 1868—80, prof, i Wien 1880—98. Han
inlade utomordentliga förtjänster om
sanskrit-filologien genom sina enastående undersökningar
av bibliotek och samlingar. Han grundade i
förening med en mängd forskare från olika
länder den stora encyklopedien ”Grundriss der
indo-arischen Philologie und Altertumskunde”
(1896 ff.).
Bühler, Karl, österrikisk psykolog (f. 1879).
B., som blev prof, i Wien 1922, vistades efter
Österrikes Anschluss 1937 någon tid i Sverige
och är numera verksam i U.S.A. B., som är
lärjunge till O. Külpe, har särskilt sysslat med
forskningar rörande högre själsliga funktioner,
framför allt tänkandet, varvid han i stor
utsträckning använt experimentella metoder. Därjämte
har han ägnat stort intresse åt den själsliga
utvecklingens problem och är att betrakta som en
av samtidens ledande barnpsykologer. B. har
författat bl. a. ”Die Gestaltwahrnehmungen”, 1
(1913), ”Die geistige Entwicklung des Kindes”
(1918; 6:e uppl. 1930), ”Handbuch der
Psycho-logie” (1922), ”Ausdruckstheorie” (1933) och
”Sprachtheorie” (1934). — B :s hustru,
Charlotte B. (f. 1893),
har även gjort
betydande insatser inom
psykologien, särsk.
barn- och
ungdomspsykologien. Hon blev
e. o. prof, i Wien
1929, kom 1938 till
Norge och vann
anställning som prof, i
psykologi och
pedagogik vid Norges
Lærer-höiskole i Trondheim,
vistas sedan våren
1940 i U.S.A. Bland
hennes många arbeten
märkas ”Das Märchen und die Phantasie des
Kindes” (1915, 3:e uppl. 1929), ”Das Seelenleben des
Jugendlichen” (1922; sv. övers., ”Ungdomens
själsliv”, 1935, 3 :e uppl. 1941), ”Kindheit und Jugend”
(1928, 3 :e uppl. 1931), ”Kleinkinder-Tests” 1932;
tills, m. Hildegard Hetzer), ”Der menschliche
Lebenslauf als psychologisches Problem” (1933),
”Praktische Kinderpsychologie” (1938; sv. övers.
1939, 2:a uppl. 1945). I sv. övers, föreligga även
”Utvecklingspsykologi” (1938) och
”Barnpsykoterapins nuvarande läge” (1941).
Bylinje, gränslinje mellan oliktempererade
luftskikt, som mer el. mindre tydligt ger sig till
känna vid jordytan på baksidan av ett lågtryck.
Byllnor, hos rysk allmoge kvarlevande
hjälte-kväden.
Bülow [ty. uttal: by’lå], mecklenburgsk ätt,
som redan under medeltiden vann vidsträckt
utbredning i länderna kring Östersjön och varav
olika grenar slagit sig ned, utom i norra
Tyskland, även i Danmark, Sverige, Polen och
Ryssland. Till de tyska ättgrenarna höra bl. a. följ.:
1) Friedrich Wilhelm von B., greve
B. von Dennewitz, preussisk general (1755
—1816). Han inträdde redan 1768 i hären, blev
1808 generalmajor och deltog, i synnerhet sedan
1812, då han blev generalguvernör i Öst- och
Västpreussen, verksamt i preussiska arméns
re-organisation. Han fick våren 1813 sig anförtrott
att skydda Berlin, stormade 2 maj Halle och slog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
