- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
245-246

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byte - Bytesvärde - Byting el. bortbyting - Bytom - Bytownit - Bütschli, Otto - Byttner, John - Byturus - Byvalla - Byvalla—Långshyttans järnväg - Byviken - Byxelkrok(en) - Byxor - Byzans - Byzantios - Byälven - Båda - Båda vakterna - Båge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

245

Bytesvärde—Båge

246

Mot gottgörelse må dock beslagtagas
krigsmateriel, transportmedel samt underrättelsemedel,
ävensom vid direkt nödläge andra förnödenheter. I
ej ringa utsträckning togs dock under såväl i :a
som 2:a världskriget b. för utövande av
vedergällning (repressalier). Vid krigföring
till sjöss får däremot enskildas egendom bli
b., d. v. s. fientliga handelsfartyg samt fientligt
gods under fientlig flagg må tagas som god pris av
motståndarens krigsskepp el. kapare, s. k.
prisrätt. Rättmätigheten av beslaget måste dock
sedermera godkännas av en prisdomstol.

Bytesvärde, se Värde.

Byting el. bortbyting (av byta), enligt
folktron ett barn av vanskaplig form, vilket hade
troll till föräldrar men av dem insmugglats i
en människofamilj i stället för ett nyfött, ännu
odöpt barn. Numera användes b. dels som
skällsord, dels som smekord, ung. som orden krabat,
skälm o. dyl.

Bytom [by’tåm], stad i Polen, se Beuthen.
Bytownit, se Fältspat.

Bü’tschli, Otto, tysk zoolog (1848—1920),
prof, i zoologi i Heidelberg 1878—1918. B.
upptäckte 1875, samtidigt med botanisten E.
Stras-burger, den indirekta (mitotiska) celldelningen.
Hans mångåriga studier över protoplasmans
struktur utmynnade i hans berömda teori om dess
skumartade byggnad (1892). B. är den moderna
protozoforskningens portalfigur genom att han
1876 definitivt uppvisade dessa djurs encellighet
och ledde uppfattningen av deras konjugation in
på rätta vägar.

Byttner, John Ture, läkare (1891—1951),
med. lic. 1919, 1 :e provinsialläkare i Norrbottens
län 1926, medicinalråd och chef för
Medicinalstyrelsens medicinalbyrå 1930—49, rådgivande
läkare i Arbetsgivareföreningen 1949. B. var
led. i ett flertal utredningar i socialhygieniska
och rättsmedicinska frågor.

Bytürus, se Hallonskalbagge.

By valla, järnvägsknut i By socken i Dalarne.

Byvalla—Långshyttans järnväg (spårvidd
o,89i m), 27 km lång,’äges av Klosters ab.
Huvudparten av godstrafiken utgöres av transporter
för detta bolags räkning mellan stambanan via
Byvalla och bolagets olika anläggningar i
Långshyttan och Stjärnsund.

Byviken, fiskehamn på Holmön i Bottenviken.

Byxelkrok(en), hamnplats, fiskläge och badort
i Böda socken på Öland.

Byxor, se Dräkt.

Byzans, se Bysantion.

Byza’ntios, anonymnamn på en gotländsk
sten-skulptör.

Byälven, en i s. s. ö. riktning gående älv
i v. Värmland, vattenområde 4,760 km2. B.
upprinner i Norge med tre huvudgrenar: Kölaälven
och Vrångsälven, som förenas i sjön Hugn, och
Vaggeälven, som tillstöter i Nysockensjön.
Mellan den i nivå med Hugn liggande sjön Ränken
och Nysockensjön kallas B. Noreälven och
därifrån till Glafsfjorden Jösseälven. På den
återstående 75 km långa sträckan genom
Glafsfjorden och Harefjorden till Vänern finnes endast

Bågskytt. Batuaman. Bangveoloträsket, Afrika.

en mindre fors vid Säffle, där en sluss förmedlar
båttrafiken (Säffle kanal). I B. och dess
tillflöden äro många fall utbyggda med
tillsammans 25,000 kW.

Båda, litet skär.

Båda vakterna, hela det till däckstjänst
fördelade manskapet ombord.

Båge. 1) En del av en kroklinje.
Beräkning av b:s längd, dess rektifiering, är
bl. a. föremål för behandling inom
integralkalkylen.

2) Pilbågen, som i sin enklaste form består av
en käpp med en i bägge ändarna fäst sträng,
är allmän hos naturfolken men icke ett fullt
universellt kulturelement och saknas i en del
ålderdomliga kulturer, t. ex. i Australien. I
varje fall är bågen yngre än det s. k.
kastträet, med vilket pilar el. spjut slungas. Här
och var påträffas ännu b. i det
ursprungliga stadiet: en obearbetad käpp, vars ena
ända är något tjockare än den andra. Eljest
har man överallt lärt sig att göra båda ändarna
lika tjocka. Det finns två huvudslag av b.,
enkla och sammansatta. Den enkla b. består av
ett enda stycke elastiskt trä, den sammansatta
åter tillverkas av två el. flera olika delar, varvid
ej blott trä utan även horn, ben, metall, el. dyl.
komma till användning. Dess utbredningsområde
sträcker sig i ett brett bälte från Medelhavets
kuster genom Asien bort till Kina och Japan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free