- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
247-248

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Båge - Bågede - Bågfil - Bågfris - Bågfält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

247

Bågede—Bågfält

248

Fig. i. Fig. 2. Fig. 3. Fig. 4.

Fig. 5.



Fig. 6. Fig. 7.

Fig. 8. Fig. 9.

Fig. u.

Fig. 10.

Fig. 12.

Fig. 13. Fig. 14.

omfattar även de arktiska folken och går över
Beringssund ned i Nordamerika. Bågsträngen (av
senor, växt fibrer el. dyl.) spännes enligt olika
metoder, vanligen endast med handen.
Armband el. lindningar bäras ofta om vänster
handled till skydd mot bågsträngen. En utveckling
av b. är armborstet (se d. o.). B. förekom som
allmänt krigsvapen ännu under medeltiden.

3) (Bindebåge), en krökt linje,
sammanbindande noter av samma el. olika tonhöjd. I
förra fallet betecknar den, att den efterföljande
tonen icke skall anslås utan den föregående
kvar-ligga (hållas ut) under den andras hela
tidsvärde; i senare fallet anger bågen, att
föregående not el. noter icke få släppas, förrän i
och med detsamma den efterföljande anslås
(bundet föredrag; legato).

4) V a 1 v r i n g, ett över en dörr- el.
fönsteröppning, mellan ett par pelare, kolonner,
pilastrar el. dyl. slaget valv, vars undre, krökta yta
i tvärgenomskärning visar en rak el. profilerad
kontur, vars kantlinjer sammanfalla el. äro
koncentriska med ytans kantlinje mot murlivet. —
Med b. förstås även ett dekorationselement,
format i likhet med en valvring, antingen det gäller
övertäckandet av en verklig öppning el. en nisch,

ett bildfält 0. dyl. Om b. övertäcker endast en
nisch och saknar konstruktiv funktion, kallas den
blindbåge. — Vanliga bågformer äro:

A. Rundbågar, som bestå av en större
el. mindre cirkelbåge:

a. Full rundbåge, som utgöres av en
halvcirkel (fig. 1).

b. Stickbåge el. segmentbåge, som är mindre
än halvcirkeln (fig. 2).

c. Rund hästskobåge, som är större än
halvcirkeln (fig. 3).

d. Styltad rundbåge, en full rundbåge, vars
skänklar ha lodrät fortsättning nedåt (fig. 4).

B. Elliptiska bågar, som bestå av en
halvelliptisk båglinje. Vanlig är endast den
tryckta rundbågen, en halv ellips, avskuren längs
storaxeln (fig. 5).

C. Spetsbågar, sammansatta av två
cirkelbågar med var sin medelpunkt:

a. Liksidig spetsbåge, vars högsta punkt
(hjässa) och båda anfang bilda hörnen i en
liksidig triangel (fig. 6).

b. Lansettbåge, vars hjässa och båda anfang
bilda en likbent triangel, vars mot basen
stående vinkel är mindre än 6o° (fig. 7).

c. Tryckt spetsbåge, vars hjässa och båda
anfang bilda en likbent triangel, vars mot basen
stående vinkel är större än 6o° (fig. 8).

d. Spetsig hästskobåge, en spetsbåge, i vilken
medelpunkterna för bågens båda hälfter ligga
högre än den linje, som förenar anfangen
(fig- 9)-

D. Sammansatta bågar, i vilka
vardera skänkeln består av två el. flera båglinjer:

a. Korgbåge, en tryckt, oval båge,
sammansatt av flera cirkelbågar, vilka övergå i
varandra, så att de i sammanbindningspunkterna ha
gemensam tangent (fig. 10).

b. Kölbåge (sadelbåge), en spetsbåge, vars
skänklar äro formade som liggande S (fig. 11).

c. Karnisbåge, vars skänklar äro formade som
stående S (fig. 12).

d. Klöverbladsbåge, sammansatt av en
rundel. spetsbåge, buren av två halva dylika (fig. 14).

e. Solfjäder sbåge, sammansatt av en följd av
lika stora, vanligen runda bågar, ordnade så,
att deras centra ligga på en båglinje (fig. 13).

Med båge menas även den trästomme, som
användes till stöd för en murbåge, medan
mur-ning pågår.

Bågede, ångbåtsstation i Ströms vattudal.

Bågfil, en sågbladsliknande, tunn fil, som
liksom ett lövsågsblad inspännes i en ställning och
användes för sågning av metall el. upptagning
av spår i metallföremål. B. är försedd med
små tänder på endast en av kanterna.

Bågfris, ett företrädesvis i medeltida
byggnadskonst förekommande ornament, som består av en
under en gesims löpande rad av små bågar (runda
el. spetsiga, stundom klöverbladsbågar), som ofta
vila på konsoler.

Bågfält (grek. ty’mpanon), den lodräta
väggyta, som inneslutes mellan en rektangulär
dörröppning och en däröver slagen båge. I medeltida
portaler är b. ofta prytt med reliefer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free