- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
265-266

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bähr, Otto - Bäl - Bälaryd - Bälg - Bälinge (härad i Uppland) - Bälinge (socken i Södermanland) - Bälinge (socken i Uppsala län) - Bälinge (socken i Västergötland) - Bällefors - Bällsta - Bält - Bältdjur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

265

Bäl—Bältdjur

266

Georg Bähr: Frauenkirche, Dresden.

Anerkennung als Verpflichtungsgrund” (3:e uppl.
1894)-

Bäl, socken på mellersta Gotland, s. v. om
Slite; Båls ting, Norra häradet, Gotlands län;
24,86 km2, 172 inv. (1950). Större delen är obygd,
mest barrskogsmark. 534 har åker. B. bildar med
Källunge, Vallstena och Hejnum ett pastorat i
Visby stift, Norra kontraktet; tillhör
storkommunen Tingstäde. — Kyrkans kor är från omkr.
1220—1230. Unggotiskt, enskeppigt långhus med
skulpterad portal av Elasticus. Ett ofullbordat
galleritorn är från 1200-talets mitt.

Bälaryd, socken i n. Småland, n. om Nässjö;
Norra Vedbo härad, Jönköpings län; 71,74 km2,
851 inv. (1950). Socknen är höglänt med
vidsträckta mossmarker i n. 844 har åker. En del
av Aneboda municipalsamhälle ligger inom B.
Egendom: Skärsjö. Kyrkan är delvis medeltida
men har ofta ombyggts. B. bildar med
Lomma-ryd ett pastorat i Linköpings stift, Norra Vedbo
kontrakt; tillhör storkommunen Bredestad.

Bälg. 1) Se Blåsbälg. — 2) Apparat, som på
vissa instrument (orgel, harmonium, positiv,
drag-harmonika m. fl.) uppfångar och i en reservoar
inblåser den luft, som gör piporna ljudande. Om
orgelbälgen se Orgel.

Bälinge, härad i mellersta Uppland, n. v.
om Uppsala, Uppsala län; 236,19 km2, 2,853 inv.
(1950); består av socknarna Åkerby, Bälinge och
Skuttunge. B. tillhör Tiunda tingslag i Uppsala
läns s. domsaga, Tiunda fögderi samt Ulleråkers
och Norunda kontrakt av Uppsala ärkestift.

Bälinge, socken i s. ö. Södermanland, intill
Östersjön; Rönö härad, Södermanlands län; 89,70
km2, 622 inv. (1950). Betydlig skärgård med
inträngande vikar och talrika öar: Hartsön m. fl.
I v. odlad bygd, f. ö. mest kuperad skogsmark.
Många småsjöar. Socknen tillhör huvudsaki.
större egendomar, bl. a. Nynäs, Mosstena, Hånö,
Oppeby. 1,647 har åker. Järnåldersgravar
förekomma talrikt. Kyrkans skepp och vapenhus äro
medeltida. Bildar med Tystberga ett pastorat i
Strängnäs stift, Nyköpings östra kontrakt;
tillhör storkommunen Tystberga.

Bälinge, socken i v. delen av Bälinge härad,
Uppsala län; 142,97 km2, 1,690 inv. (1950). S. ö.
delen skoglöst slättland, i övrigt dels småbergiga,
dels på mossar rika skogsmarker. 5,195 har åker.
Ett stort antal gårdar tillhöra Uppsala univ. ;
största egendomen är Kiplingeberg. Högskogens
kronopark ligger i B. På 1870-talet fanns
järnbruk vid Ulva. Talrika fornlämningar. Kyrkans
kor tillhör den urspr. 1200-talskyrkan; efter
brand 1941 har kyrkan återställts 1942. B. var
1575—1922 ärkebiskopsprebende. B. bildar med
Åkerby och Jumkil ett pastorat i Uppsala
ärkestift, Ulleråkers och Norunda kontrakt; utgör
tills, m. socknarna Börje, Jumkil, Åkerby och
Skuttunge storkommunen B., 367,07 km2, 4,018
inv. (1950).

Bälinge, socken i v. Västergötland, s. v. om
Alingsås; Kullings härad, Älvsborgs län; 25,52
km2, 361 inv. (1950). Den egentliga bygden
ligger i n. v. invid Säveån; söderut kuperad
skogsbygd med talrika småsjöar och smärre mossar.
619 har åker. Egendom: Torp. En borglämning
finns på en udde i Säveån. Kyrkan av sten är
i sin nuvarande gestalt från karolinsk tid. Ingår
i Alingsås stads- och landsförsamlingars, Rödene,
B., ödenäs och Hemsjö pastorat av Skara stift,
Kullings kontrakt; tillhör storkommunen
Vår-gårda.

Bällefors, socken i n. v. Västergötland, kring
Tidan, v. om sjön Viken; Vadsbo härad,
Skaraborgs län; 48,70 km2, 682 inv. (1950). I n.
uppodlad slättbygd, i s. skogsmark och mossar. 1,422
har åker. Egendom: Aspetorp. Lager fors bruk,
förr järnbruk, anlagt 1650, är nu träsliperi,
papp- och kartongfabrik. Kyrkan har medeltida
murpartier; tillbyggd 1666. Bildar med Ekeskog
och Beateberg ett pastorat i Skara stift, Södra
Vadsbo kontrakt; tillhör storkommunen Moholm.

Bällsta, stadsdel i nordligaste delen av
Bromma förs, i Stockholm; 1,157 inv. (1949).

Bält (da. Bælt) kallas de två sund, Stora och
Lilla B., som förbinda Kattegatt med Östersjön
och gå mellan Fyn och Själland, resp. Fyn och
Jylland. — Ända till omkr. 1850 nyttjades B.
i Sverige även som namn på Östersjön (bör
sammanställas med lat. Mare balticum, från
1000-talet Östersjön). Se vidare Lilla Bält, Stora Bält
och Tåget över Bält.

Bältdjur, Dasypodtdae, en familj, som tillhör
de s. k. tandfattiga däggdjurens ordning, Edentata.
B. äro de enda bland de nu levande däggdjuren,
som ha ett yttre s. k. hudskelett. Det består
av i läderhuden liggande benplåtar, täckta av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free