Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böhm von Bawerk (von Böhm-Bawerk), Eugen - Böhtlingk, Otto von - Böja - Böjgen - Böjning - Böjningsfärger, Böjningsgaller, Böjningsgitter, Böjningsspektrum - Böjprov - Böke - Böklin, Per Johan - Bökman, Karl Rudolf - Böksholm - Böksholms sulfitfabrik, ab. - Bölapa - Böld - Böldpest - -böle - Bölet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Böhtlingk—Bölet
288
uppställandet av
begreppet ”gränsnytta”
ss. norm för
bytesvärdet. Den av B.
framlagda egna
kapitalteorien vilar helt och
hållet på den enkla
grundtanken, att
kapitalbildning och produktiv
användning el.
utlåning av kapital äro
att uppfatta ss. ett byte
mellan nutida och
framtida
förnödenheter. I det hela måste
B:s undersökningar över kapitalräntan betraktas
ss. ett av de värdefullaste bidrag, som i nyare tid
kommit den teoretiska nationalekonomien till del.
Böhtlingk, Otto von, rysk-tysk
orientalist (1815—1904), verksam vid ryska
vetenskaps-akad. 1842—68, sedermera bosatt i Jena och
Leipzig. B., som huvudsakligen var sanskritist
men även sysselsatte sig med andra asiatiska
språk (t. ex. jakutiska), har publicerat en mängd
värdefulla arbeten, bland vilka framför allt må
nämnas det tills, m. Rud. v. Roth utgivna
jätteverket ”Sanskrit-Wörterbuch” (7 bd, 1855—
75), vars av B. ensam framställda sammandrag
(7 bd, 1879—89) innehåller många i den större
upplagan felande ord.
Böja, socken i n. v. Västergötland, s. om
Mariestad, ö. om Kinnekulle; Vadsbo härad,
Skaraborgs län; 10,54 km2, 293 inv. (1950).
V. delen höglänt skogstrakt med sjön Vristulven.
469 har åker. Medeltidskyrkan av sten
ombyggdes i slutet av 1600-talet. Ingår i Bergs,
Lerdala, Timmersdala och B. pastorat av Skara stift,
Billings kontrakt; tillhör storkommunen
Timmersdala.
Böjgen, no., ”den böjde”, jätte i ormhamn;
förekommer i Asbj örnsens saga om Peer Gynt
och Ibsens liknämnda skådespel.
Böjning. 1) Mek. Se Hållfasthet.
2) L j u s e t s b., se Diffraktion.
3) Språkv. Inom språkvetenskapen menas med
b. (f 1 e x i o n) bildandet av de olika former,
som tillsammans utgöra ett s. k. paradigm,
d. v. s. en grupp av ord, som uttrycka var sin
grammatiska kategori men äga samma
speciella betydelseinnehåll. Redogörelsen för
dessa olika former kallas böjningslära och är
den ena huvuddelen av formläran. — Man skiljer
vanl. på tre slag av b.: deklination el.
nominalböj ning, komparation el.
gradböjning, konjugation el. verbalböjning.
Böjningsformerna utgöras i de flesta fall av
stam jämte ändelse el. av stam jämte ”hjälpord”,
t. ex. häst-ar, har döda-t. En sådan b. kallas
yttre, och de af fix, som därvid nyttjas, kallas
böjningselement. En del former bildas
utan sådana tillägg men medelst inre förändring,
t. ex. man: män’, spring: sprang-, detta kallas
inre b. Syntaktiskt indelas b. i oberoende
och beroende. Oberoende är en b., som ej
beror på satssammanhanget, beroende den, som
förorsakas av sammanhanget med ett annat ord,
det s. k. huvudordet el. styrande
ordet, till vilket det böjda står som biord. I
ordfogningen ”vilda hästar” är ”häst-ar”
oberoende, ”vild-a” är beroende b. Den beroende
b. är av två slag, dels r e k t i o n, då biordets
b. uttrycker något, som rör detta själv, t. ex.
kungens män, dels kongruens, då biordets
b. anger en beskaffenhet hos huvudordet, t. ex.
stora hus.
Böjningsfärger, Böjningsgaller,
Böjningsgit-ter, Böjningsspektrum, se Diffraktion.
Böjprov, veter., sammanböjning av
extremitets-leder för att kunna lokalisera hältutlösande
processer. Några b. ha hos häst fått speciella
namn, ss. spattprov och gonitprov
(knäledsin-flammation på bakben).
Böke, ”bokskog”, bildat till bok. Vanligt i
ortnamn, t. ex. Fröböke.
Böklln, Per Johan, skolman (1796—1867).
Han blev 1832 rektor vid Kristianstads läroverk,
1840 kyrkoherde i Köpinge och Lyngsjö och
fick 1849 prosttitel. På hans initiativ inrättades
bl. a. en ”allmän barnskola”, förenad med ett
seminarium för utbildning av lärare för
växel-undervisningsskolor, samt 1835 en borgarskola
för hantverkslärlingar, den första i sitt slag i
landet. B., som var en man av hög bildning,
kom att spela en stor roll för Fredrika Bremers
utveckling.
Bökman, Karl Rudolf, rederiman (f.
1895 1%), tidigare anställd på olika
skepps-mäklarkontor i Göteborg, London, New York
och Hamburg, chef för Kreuger & Toll i
Amsterdam 1929—31 och är sedan 1931 verkst. dir. i
Rederi-ab. Svenska Lloyd. B. är en av den
svenska rederinäringens förtroendemän och
styrelseled. i en mängd sammanslutningar och
företag. Bl. a. är han sedan 1948 ordf, i Sveriges
redareförening.
Böksholm, industrisamhälle i Småland,
huvudsaki. inom Hornaryds socken.
Böksholms sulfitfabrik, ab., med huvudkontor
i Klippan äger sulfit- och sulfitspritfabrik i
Böksholm samt sågverk i Braås och
Skedaström (nära Åseda). Tillverkning av
sulfitcellulosa, sulfitsprit, sulfitlut, garvextrakt och sågade
trävaror. Bolaget driver även skogshantering.
Sulfitfabriken anlades 1901, nuv. bolaget
bildades 1914 och äges av ab. Klippans finpappersbruk.
Bölapa, se Vrålapor.
Böld, se Finne.
Böldpest, se Pest.
-böle i svenska ortnamn (t. ex. Baggböle’)
betyder boning, gård. Det är en avledning till
det även i ortnamn ingående bol (t. ex. Prästbol,
Knutsbol). Av fsv. Nyböle ha blivit de nutida
namnen Nybble, Nibble och det skånska Nöbbelöv.
Bölet, mangangruvor nära Vättern i
Unde-näs socken, Skaraborgs län, 13 km n. om
Karlsborg, med radialstrålig manganit, delvis även en
pulverformig brunsten på sprickgångar i granit
och gnejs. Genomsnittliga malmfångsten var
störst under brytningsperioden 1886—95 (omkr.
1,500 ton årligen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
