Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böttiger, 1. Carl Wilhelm - Böttiger, 2. John - Böttö - Böyesen, Peter Rostrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Böttö—Böyesen
306
studentexamen i Uppsala, blev 1833 fil. mag., 1834
doc. i praktisk filosofi, 1839 e. o. adjunkt i
tyska och italienska litteraturen, 1845 e. o. prof,
i nyeuropeisk lingvistik och modern litteratur,
1856 prof, i estetik och modern litteratur. Då
sistnämnda professur delades, övertog B. 1858
lärostolen i nyeuropeisk lingvistik och modern
litteratur, från vilket ämbete han 1867 fick
avsked på grund av svår
ögonsjukdom. B.
företog flera utrikes resor,
bl. a. 1835—36 i
Tyskland, Österrike, Italien
och Frankrike samt
uppehöll sig 1839—40 i
Berlin. Synnerlig
förtjänst inlade B. om de
moderna språkens
vetenskapliga studium i
Sverige; vid Uppsala
universitet införde han
den romanska
lingvistiken, för vilken
han ivrigt verkade
bå
de som författare och föreläsare. 1847 invaldes
han i Svenska akad., efter sin svärfar, Esaias
Tegnér.
B:s första dikter, ”Ungdomsminnen från
sångens stunder” (1830) och ”Nyare sånger” (1833),
blevo mycket populära genom sin enkla, sångbara
form och svärmiska stämning, om än kritiken
med skäl anmärkte på den ofta pjunkigt
sentimentala tonen. ”Lyriska stycken” (i:a h. 1837,
2:a h. 1839) äro friskare. Liksom Tegnér, vars
stil haft starkt inflytande på honom, odlade B.
med förkärlek tillfällighetsdikten, där hans
fyndighet och formtalang gjorde sig gällande. På
scenen uppfördes med stort bifall
tillfällighets-styckena ”Nationaldivertissementet” (1843) och
”En majdag i Värend” (s. å.). Många av B:s
smådikter äro tonsatta av Geijer (”Stilla
skuggor”), A. F. Lindblad, Tullberg (”Hjältar, som
bedjen”), Nordblom, Randel m. fl. Av hans
minnesteckningar och litteraturhistoriska
avhandlingar må nämnas: ”Lefnadsteckning öfver Esaias
Tegnér” (inl. till Tegnérs av B. 1847—51
utgivna ”Samlade skrifter”), ”Inträdestal i Svenska
akademien” (över Tegnér, 1847), ”Om Dantes
lif och skrifter” (Sv. akad:s handl., 1865),
”Samuel ödmann” (ibid., 1868), ”Auroraförbundet
i Upsala” (ibid., 1874), ”Dantes Commedia
divina” (ibid., 1875) och ”Bidrag till
kännedomen om Leopolds tidigaste skaldeförsök” (ibid.,
1878); dessutom utgav han bl. a. ”Italienska
studier” (1853) och ”Kritisk skärskådning af
Schillers äldsta lyrik” (1854). Hans
”Samlade skrifter” utgåvos i 6 dir 1856—81; sista
delen innehåller hans livfulla ”Ungdomsminnen”.
B:s ”Valda dikter”, med inledning av Elof
Tegnér, utgåvos 1881, ny uppl. 1895. — Litt.: P.
Fröberg, ”Smärtans och kärlekens kavaljer”
(1930), ”Skalden B.” (1943).
2) Johan (John) Fredrik B., den föreg:s
brorson, konstforskare (1853—1936), fil. dr 1881,
s. å. sekr. vid Nationalmuseum, 1885 hovintendent
och föreståndare för Oskar II :s konstsamlingar.
Han ordnade slottsarkivet, blev arkivarie där
1892, överintendent 1907 och chef för
husgeråds-kammaren 1915. Om husgerådskammarens
ordnande och inventering inlade han stor
förtjänst; framför allt var den omfattande och
dyrbara samlingen av vävda tapeter föremål för
hans grundliga och insiktsfulla forskningar.
Med fin känsla och
grundlig kunskap
planlade och ledde B.
restaureringsarbeten
inom slotten, framför
allt på Drottningholm,
avslutade 1911, och
Rosendal 1913 samt
kavaljersflygeln på
Gripsholm 1918. B:s
konsthistoriska
författarskap omfattar
bl. a. ”Svenska
statens samling af väfda
tapeter” (ett
grundläggande arbete, 3 bd,
1895—98), följt 1928 av ”Tapisseries å figures
des XVIe et XVIIe siècles”, vidare en
monografi över C. Haupt (1901), arbeten om
konstskåpet i Uppsala (1909—10), om Drottningholm
samt Stockholms slott m. fl.
Böttö, fyrplats och mistsignalstation vid Vinga
Sand i Göteborgs skärgård.
Böyesen [båi’a-], Peter Rostrup,
dansk målare (f. 1882). B., som är av jylländsk
släkt, gick vid unga år i målarlära och på
Teknisk skole i Köpenhamn. Där idkade han också
konststudier. En vacker framgång uppnådde han
1905 med tavlan ”Udkanten af Nörrebro”, en
P. Rostrup Böyesen: Två små ryskor, 1915. Faaborgs
museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
