- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
317-318

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cadore - Cadorna, 1. Raffaele - Cadorna, 2. Luigi - Cadoudal, Georges - Caduceus - Caecum - Caedmon el. Cedmon - Caelius, släkt - Caelius mons (Monte Celio) - Caen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

317

Cadore—Caen

318

Cadore [kadå’r], hertig av, se Champagny.

Cadorna [-å’r-]. i) Raffaele C., greve,
italiensk militär (1815—97). Han blev vid
krigsutbrottet 1848 ingenjörkapten, deltog i Krimkriget
och 1859 års krig och blev 1859 general. Stort
rykte vann han som befälhavare över de trupper,
som 20 sept. 1870 inryckte i Rom. Han
upphöjdes därpå till greve.

2) L u i g i C., den föreg :s son, greve, militär
(1850—1928). Han inträdde i armén 1868, blev
chef för ett bersaglieriregemente 1892 och
generallöjtnant 1905. Han fick befälet över 4:e
armékåren i Genua 1910. 1914 utnämndes han till
chef för generalstaben. Då 1 :a världskriget tre
veckor därefter utbröt, blev behovet av
arméreformer överhängande, och C. ledde
reformarbetet med kraft och insikt. Då Italien i maj
1915 inträdde i kriget, erhöll C. överbefälet
över de italienska stridskrafterna. Under 29
mån. ledde C. med stor energi, ehuru utan större
framgångar operationerna mot
Österrike—Ungern, tills han efter det tysk—österrikiska
genombrottet vid Flitsch—Tolmein i okt. 1917 (av
italienarna kallat nederlaget vid Caporetto) i
nov. s. å. entledigades. I stället utsågs han till
italiensk ledamot av ententens strax förut
skapade högsta krigsråd i Versailles. Han
avlägsnades dock i febr. 1918 från sin post på grund
av de framställningar till hans nackdel, som
gjordes av den s. k. Caporettokommissionen.
Han avgick ur tjänst aug. 1918. Han sökte
klarlägga motiven för sitt handlingssätt i ”La
guerra alla fronte italiana” (1921). 1924
utnämndes han till marskalk och blev medlem av
senaten.

Cadoudal [kadoda’1], Georges, fransk
upprorsledare (1771—1804). Han deltog som
ivrig rojalist i upprorsförsöken i Vendée och
Bretagne men blev 1796 av Hoche tvungen att
nedlägga vapnen. Ett nytt upprors försök i Bretagne
1799 misslyckades även, och C. flydde 1800 till
England, där greven av Artois gav honom
generallöjtnants rang. Han återvände i aug. 1803
tillsammans med Pichegru som ledare för en
komplott mot Bonapartes liv men arresterades i
Paris (mars 1804) och halshöggs (26 juni s. å.).

Cadüceus (latinisering av grek. kery’keion),
kaducé, se Merkuriestav.

Caecum [kè’- el. sè’-], se Blindtarmen.

Caedmon [kä’dman] el. Cedmon (d. omkr.
680). Han var, enligt Beda, koherde under
Whit-by kloster i Northumberland, då han i en dröm
undfick sångens gåva. Av C :s dikter är blott
en hymn bevarad, den äldsta kända kristna dikten
på engelska.

Caelius [ke’~ el. sè-], namn på en fornromersk
släkt. M. Caelius Rufus, talare, politiker
(omkr. 82—48 f. Kr.), var först Ciceros lärjunge,
gjorde sig sedan bekant genom sin vältalighet, sin
politiska talarbegåvning och sitt sedeslösa liv. Han
blev folktribun år 52, slöt sig vid det borgerliga
krigets utbrott (49 f. Kr.) till Caesar och blev
då pretor. Han deltog sedan i Milos uppror,
blev slagen och dödad 48.

Saint-Étienne i Caen.

Caelius mons, lat., nu M o n t e C e 1 i o, en
av Roms sju kullar.

Caen [kä], huvudstad i dep. Calvados i n.
Frankrike (Normandie), vid Orne, 15 km från
flodens mynning; 51,000 inv. (1946). C. fick
betydelse genom Vilhelm Erövraren, som här
byggde ett fast slott och anlade kloster. Under
2 :a världskriget upplevde C. en fruktansvärd
hemsökelse i samband med invasionen sommaren
1944. Staden var en av de viktigaste
stödjepunkterna för det tyska motståndet mot
utvidgningen av de allierades brohuvud i
Normandie. 6 juni—8 aug. låg C. under oavbruten
bombning, varigenom c :a 85 ®/o av staden demolerades.
Av dess ung. 15,000 fastigheter 1939 blevo
9,000 fullständigt och 5,000 delvis förstörda. C:s
gamla centrum utplånades jämte nästan alla dess
talrika kyrkor och historiska minnesmärken samt
två stora bibi. Minst blev förstörelsen i de v.
stadsdelarna. C. ansågs som en av Frankrikes
förnämsta konststäder. Utom kastellet från
1 ooo-talet (delvis skadat 1944) framstodo särsk.
kyrkorna Saint-Étienne och Sainte-Trinité,
grundlagda på 1 ooo-talet och byggda i
normandisk-romansk stil. Bland de yngre
kyrkorna märkes Saint-Pierre, vars kor blev
relativt oskadat, medan skepp och torn delvis
förstördes. Bland profanbyggnader voro Ecoville
i fransk renässans och Than i gotik och renäs-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free