Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cagliari - Cagliostro, Alexander - Cagnat, René - Cagnes-sur-Mer - Cagni, Umberto - Cagniard de la Tour, Charles - Cagoularder - Caguas - Cahier (skrivbok) - Cahier, Sarah Jane - Cahman, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Cagliostro—Cahman
326
1257—1312, barockfasaden tillkom i början av
1700-talet. Univ. grundades 1626. Hamnen är
god. Skeppsbyggeri, saltutvinning. Staden
skadades i 2 :a världskriget, varvid bl. a. tre kyrkor
förstördes. Viktig flygtrafikknut.
Cagliostro [kaljå’strå], Alexander,
italiensk äventyrare (1743—95). C. var född i
Palermo och hette egentligen Giuseppe
Balsa m o. Vid 13 års ålder sattes han på grund
av vanartighet i kloster och fick där som
apo-teksbiträde lära litet kemi, fysik och medicin men
blev snart bortkörd och levde sedan på
bedrägerier i Palermo till 1768. Enl. egen uppgift
företog han vidsträckta resor i orienten och lärde
känna dess ”hemliga visdom”. Han hamnade
sedan på Malta, försökte sig som alkemist och
vann därigenom stor
ynnest hos
malteser-ordens stormästare,
Pinto.
Rekommenderad av denne, vann
han insteg i
adelsfamiljer i Neapel och
Rom och äktade i Rom
Lorenza Feliciani, en
vacker men
karaktärslös kvinna, med vilken
han under olika namn
bereste Europa. Han
schackrade med
livs-elixirer, skönhetsvat-ten, kärleksdrycker
o. dyl. och upprättade i slutet av 1770-talet
ett s. k. egyptiskt frimureri, där han själv
var ”storkophta”; samtidigt lät han kalla sig greve
C. Hans charlataneri medförde betydande
inkomster, och C. uppträdde i olika länder i
lysande och högaristokratiska kretsar. I Frankrike
invecklades han med kardinal Rohan i
”hals-bandsprocessen”, satt fängslad i Bastiljen men
frikändes 1786. C. begav sig 1787 till Rom men
blev fängslad dec. 1789 och efter långvarig
process 1791 dömd till döden; straffet förvandlades
av Pius VI till livstids fängelse. — C. var sin
tids skickligaste och hänsynslösaste bedragare.
Schiller skildrade honom i ”Der Geisterseher”
och Goethe förlöjligade honom i lustspelet ”Der
Grosskophta”; Dumas d. ä. skrev om honom sin
roman ”Joseph Balsamo”, Litt.: H. d’Alméras,
”C. La franc-maqonnerie et 1’occultisme au
XVIII :e siècle” (1904); W. H. R. Trowbridge,
”C.” (1910); Berco, ”Världens störste skojare.
C. alias Joseph Balsamo” (1945). De memoarer,
som 1785 utkommo under hans namn, äro
uppdiktade.
Cagnat [kanja’], René, fransk arkeolog
(1852—1937), från 1887 professor vid Collège de
France. Han utforskade 1880—88 på offentligt
uppdrag fornlämningarna i Tunisien. Bland hans
skrifter märkas ”Timgad” (1905), ”Manuel
d’archéologie romaine” (1920), ”Inscriptions
la-tines d’Afrique” (1923, tills, m. A. Merlin),
”Carthage, Timgad, Tébessa” (3:0 uppl. 1927).
Cagnes-sur-Mer [ka’nj-syr-mä’r], stad på
franska Rivieran, 7 km v. om Nizza; c:a 8,000
inv. C., som är vackert beläget uppåt
bergsluttningen, har varit uppehållsort för flera franska
målare, bl. a. Renoir, och även för svenska av
modern riktning.
Cagni [ka’nji], U m b e r t o, italiensk
polar-forskare, amiral (1864—1932). Han blev 1881
sjöofficer, följde 1897 hertig Luigi av
Abruz-zerna på dennes expedition till Mount S :t Elias
i Alaska och var hans närmaste man under
polarexpeditionen 1899—1900. C. ledde därvid
framstöten med slädar mot polen och lyckades 25
april 1900 nå 86° 33’49" n. br., den nordligaste
punkt någon människa dittills uppnått. Han blev
1911 konteramiral och 1915 viceamiral, var under
1 :a världskriget chef för italienska marinstaben.
Cagniard de la Tour [kanjä’r da la tö’r]
Charles, baron, fransk fysiker och ingenjör
(1777—1859). Han uppfann 1819 den akustiska
sirenen, varmed toners svängningstal först kunde
exakt bestämmas, och var den förste (1822), som
studerade förhållandena vid den s. k. kritiska
temperaturen. Han angav 1809 principen för en
varmluftsmaskin.
Cagoulärder [kagol-], (av fr. cagoule, kåpa),
benämning på medl. av en hemlig fransk
fascist-sammanslutning CSAR (Comité secret d’action
révolutionnaire). Organisationen avslöjades 1937
av polisen. Betydande vapenlager upptäcktes, och
flera ledande fascister häktades. Det visade sig,
att rörelsen hade nära förbindelser med den
italienska fascistregimen och i stor utsträckning
rekryterats bland anhängare till franska
fascist-partier, som framträtt öppet och förbjudits av
myndigheterna. Detaljerade organisations- och
mobiliseringsplaner för en statskupp uppdagades
vid cagoulardskandalen.
Caguas [ka’gæas], stad på ö. Puerto Rico,
i det inre av ön; 24,000 inv. Staden är centrum
för en högst betydande tobaks- och
sockerrörsod-ling samt har flera cigarrfabriker.
Cahier [kaje’ el. -jä’], fr., skrivbok, litet
häfte. — De franska riksståndens riksdagsbesvär
kallades cahiers de doléance; särskilt ryktbara
äro tredje ståndets år 1789.
Cahier [kaje’], Sarah Jane, f.
Layton-Walker, amerikansk sångerska (1875—1951).
Elev av Jean de Reszké och V. Capoul
i Paris, debuterade hon som Orfeus på operan
i Nizza samt var senare en tid fast anställd vid
operascenerna i Wien och München; senare
uppträdde hon huvudsaki. som gäst på de större
scenerna i Europa och Amerika. Från 1915
uppträdde hon ofta i Sverige. C. vann stora
framgångar med sin praktfulla, mjuka altröst, hennes
romanssång präglades av innerlighet och
dramatisk styrka. Hon blev 1933 prof, i sång vid
mu-sikakad. i Wien. Till hennes yppersta sångroller
hörde uppgifter som Azucena, Amneris, Ortrud
och Carmen.
Cahman, orgelbyggarsläkt från Tyskland.
Berömdast är Johan Niclas C. (1670—1736),
som byggde en stor mängd orglar, bl. a. för
domkyrkorna i Uppsala, Västerås och
Strängnäs m. fl. städer. Han gällde som reformator
av orgelbyggeriet i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
