Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calamites - Calamoherpe - Calamostachys - Calamus - Calando - Calandra - Calandrelli, Alexander - Calandrinia - Calanus - Calas, Jean - Calatafimi - Calatravaorden - Calcaria - Calcarius, lappsparv - Calceola - Calceolaria - Calcispongia - Calcium - Calcutta - Caldara, Antonio - Caldarium - Caldas - Caldecote, Sir Thomas Inskip - Caldenius (Carlzon), Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Calamoherpe—Caldenius
338
och antaga trädform. — Rötterna utmärkas av
stora, luftfyllda intercellulärrum i barken, vilka
man anser bekräfta åsikten, att calamiterna voro
sumpväxter. Innan rötterna visats tillhöra
Cala-mites, gingo de under namn av Astromyelon.
Bladen sutto liksom hos Equisetum i krans
vid lederna men voro ej förkrympta och
sammanväxta till en slida som hos detta släkte utan
fria och väl utbildade, fastän smala och
enkelnerviga. En märklig detalj är, att
klyvöppningarnas slutceller visa samma egendomliga
tvärstrimmor som hos nutida Equisetum-arter.
Bladen äro i allmänhet blott bevarade på de finare
grenarna, som föras till särskilda släkten, av
vilka de viktigaste äro Annularia, med bladen
stjärnformigt utbredda i grenens plan, och
Astero-phyllites, med uppåtriktade, smala blad. Hos
den äldsta typen, Archaeocalamites, äro de än
bättre utbildade, större och dikotomiskt
förgrenade, varför det är tydligt, att fräkenväxternas
utveckling med hänsyn till bladen varit regressiv
i stort sett ända sedan förra delen av
stenkolsperioden.
Reproduktionsorganen visa stor mångformighet.
Den största likheten med det nutida släktet
träffas märkvärdigt nog hos de äldsta formerna
(Archaeocalamites), vilka ha kottar, bestående
enbart av kransställda sporangiofQrer
(sporangie-bärare), liknande dem hos Equisetum. Alla andra
kända typer hade jämte sporangioforerna kransar
av sterila högblad. Hos Calamostachys växla
kransar av högblad och sporangioforer med
varandra med regelbundna mellanrum; hos
Palaeo-stachya sitta sporangioforerna i vecken av
högbladen. Hos en del former voro sporerna alla
av ett slag, liksom hos Equisetum, andra voro
heterospora.
Calamohe’rpe, se Kärrsångarsläktet.
Calamo’stachys, se Calamites.
Ca’lamus, se Rotting.
Cala’ndo (it., av cala’re, sjunka), mus.,
avtagande i tonstyrka och hastighet.
Cala’ndra, se Kornvivel.
Calandre’lli, Alexander, tysk skulptör
(1834—1903). C. utförde monumentala verk,
Fredrik Vilhelm IV:s ryttarstaty framför
na-tionalgalleriet i Berlin, Cornelius’ staty utanför
Altes Museum m. fl.
Calandrinia, se Portulacaceae.
Calänus, se Klyvfotingar.
Calas [kalä’s], Jean, fransk köpman (1698
—1762). Född protestant, var C. köpman i
Tou-louse. 13 okt. 1761 fanns en hans son strypt i
ett varumagasin. Då denne uppgavs ha tänkt
övergå till katolicismen, begagnade sig det
fanatiska katolska prästerskapet härav och beskyllde
fadern att av religiösa motiv ha mördat sin son.
Hela familjen fängslades, och C., som ihärdigt
bedyrade sin oskuld, dömdes av parlamentet i
Toulouse att rådbråkas till döds, vilket
verkställdes 9 mars 1762. C:s egendom konfiskerades.
Voltaire åtog sig inom kort denna sak och bragte
processen till allmän kännedom genom skriften
”Sur la tolérance å cause de la mort de J. C.”
En revision företogs, C. och hans familj
för
klarades oskyldiga av parlamentet i Paris,
varefter den konfiskerade egendomen delvis
återställdes. Nutida omprövningar av målet ha
emellertid visat, att det gives tungt vägande skäl att
betvivla C:s oskuld. — Litt.: H. Robert,
”Ryktbara historiska rättegångar” (1924).
Calatafi’mi, stad på v. Sicilien, 50 km s. v.
om Palermo; 11,000 inv. I närheten ruiner av
Se ge sta. Vid C. vann Garibaldi 15 maj 1860
sin första seger över neapolitanerna.
Calaträvaorden, spansk riddarorden. Den
instiftades 1158 av abboten Raimond från
cister-ciensklostret Fitero till försvar för den
kasti-lianska borgen Calatrava mot morerna. 1187
erhöll orden påvens stadfästelse och egen
stormästare. 1197—1212 innehade morerna
Calatrava, då riddarna vistades på borgen Salvatierra,
varför orden även kallades
Salvatierra-orden. Till belöning för sin kamp mot
morerna fick orden stora jordegendomar och intog
mot slutet av medeltiden en betydande
maktställning. Från 1523 har stormästarskapet varit
förenat med spanska kronan, och orden har
förlorat sin världsliga betydelse.
Calcäria, gammal benämning på
kalciumhal-tiga föreningar. — C. chloräta, klorkalk. — C.
solüta, kalkvatten. — C. u’sta, bränd kalk.
Calcärius, lappsparv, se Fältsparvar.
Calce’ola (av lat. calce’olus, liten sko),
korallsläkte från devonperioden, tillhörande
Tetraco-rallia, särsk. karakteriserat genom sitt ”lock”,
ope’rculum, en hos koraller mycket sällsynt
organisationsform. C. sandalina förekommer i
cal-ceolaskiffern, mellersta devon i v. Europa,
Calceoläria, se Toffelblomma.
Calcispo’ngia, se Svampdjur.
Ca’lcium, se Kalcium.
Calcutta [eng. utt. kälka’ta], stad i Indiska
unionen, se Kalkutta.
Caldära, Antonio, italiensk tonsättare (1670
—1736), från 1716 v. hovkapellmästare i Wien.
Förutom värdefull kyrkomusik skrev C. högt
skattade operor, kantater, triosonator m. m.
Caldärium, lat. (av calère, vara varm),
kal-darium, rum för varma bad; drivhus.
Ca’ldas, dep. i Colombia, kring mell. Cauca,
mellan Kordillerans höj dkammar; 13,377 km2,
770,000 inv. Huvudstad Manizales. Guldgruvor;
kaffe- och sockerrörsodling.
Caldecote [kä’ldakat], Sir Thomas
Wal-ker Hobart I n s k i p, adlad 1922, sedan 1939
1 :e Viscount C. of Bristol, brittisk jurist
och politiker (1876—1947). Efter studier vid
Cambridge blev han advokat och gjorde lysande
insatser i flera stora processer. Han
tjänstgjorde 1915—18 i amiralitetets
underrättelseväsen, blev 1918 konservativ led. av underhuset.
Under många år var han kronjurist
(Solicitor-General 1922—28 och 1931—32 samt
Attorney-General 1928—29 och 1932—36). 1936 blev han
minister för försvarets koordinering, 1939
minister för dominierna och s. å. lordkansler och
överhusets ledare. 1940—46 var han Lord Chief
Justice of England.
Caldenius (till 1920 C a r 1 z o n), Carl,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
